Kapitel 10 Saida får besök

Saida är nu helt ensam. För tre dagar sedan måste hon fly på nytt. Hon hann läsa en del av svaret hon fick av Birgit. Budskapet hade styrkt henne men nu var telefonen död och hon var helt ensam i natten.

Det prasslar i mörkret och en man kommer fram ur mörkret. Saida känner igen Balthasar en ung man från hembyn. Han var tidigare en Jesu lärjunge men avföll vid förföljelserna för tre år sedan.

Saida ser att Balthasar är ledsen, smutsig och trött. Hon ger honom litet vatten att dricka. Balthasar berättar: För tre dagar sedan mötte jag Jesus i en dröm. Han visade mig såren och jag hörde en röst: Balthasar, fly inte längre undan mig.

Gå österut mot grottan vid Nigerfallet. Där finner du mitt sändebud. Jag har sprungit flera dagar, jag var rädd att jag aldrig hinner fram.

Saida, finns det ännu hopp för en förrädare som jag? Jag flydde när de grep din man. På avstånd såg jag honom möta bödeln. Hade han förnekat Jesus hade han blivit fri. Han gjorde det inte. Min frälsare lever sade han inför bödeln.

Saida gråter men hon förkunnar för Balthasar att han får tro. Jesus har dött för dem båda. Balthasar ropar jag tror, tack min Gud! Tack Herre Jesus!

Det blir ljust och rymden fylls av änglasång. Jesus, min Jesus ropar Saida och känner hur hon lyfter från jorden.