Församlingen i...

"Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus. Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus."

Det är en mäktig hälsning som aposteln framför till församlingen i Tessalonika. 

I Tessalonika ville man leva i Gud Fadern och i Herren Jesus. Och församlingen får himmelska hälsningar. Nåd och frid från Fadern och Sonen.

- - -

Idag läggs ofta mycket energi på att försöka reda ut vad som är en församling. Tanken kan vara god, men samtidigt skapas förvirring.

Guds ord skapar inte förvirring. Däremot skapas förvirring när människotankar sätts på samma nivå som Guds ord.

Idag talas mycket om att bygga församling. Fokus sätts på det som vi människor kan göra. 

Finns det en risk för att vi inte mera kan ta till oss det som Anden säger till församlingarna då vi har så bråttom med byggandet.

-- - -

Tack käre himmelske Fader att vi får samlas för att lyssna till ditt ord. Tack för att du leder dem som går bedjande fram.

Profeten Jeremia skriver i kapitel 31: 

"Gråtande skall de komma, men jag skall leda dem där de går bedjande fram. Jag skall föra dem till vattenbäckar på en jämn väg där de inte skall stappla.

Ty jag är en fader för Israel, och Efraim är min förstfödde son.

Hör Herrens ord, ni hednafolk, och förkunna det i kustländerna i fjärran. Säg: Han som skingrade Israel skall också samla det och bevara det som en herde bevarar sin hjord.

Ty Herren skall befria Jakob och friköpa honom från den som är starkare än han."

Den församling som Jesus bygger. Den församling som inte är byggd av människohänder utan av den levande Gudens Son. Över den får helvetets portar aldrig någon makt.

"Han sade till dem: "Och ni, vem säger ni att jag är?" Simon Petrus svarade: "Du är Messias, den levande Gudens Son." 

Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son. Ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen. 

Jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa skall jag bygga min församling, och helvetets portar skall inte få makt över den.

Jag skall ge dig himmelrikets nycklar. Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen." (Matteus 16:17-19)

Armahdetut syntiset, benådade syndare

Vid morgonkaffet läste jag en text där uttrycket "armahdetut syntiset" lyftes fram. När vi talar om benådade syndare bygger det på bibelns budskap om synd och nåd, lag och evangelium.

Det är intressant att i bibeln (folkbibeln) finner vi ordet benådad endast en gång. Ängeln Gabriel kommer med budskapet till jungfru Maria: "Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."

Ängeln fortsätter: "Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus."

Människan kan finna nåd hos Gud och den nåden finner vi endast i Jesus. När vi talar om Guds nåd är den alltid förknippad med Jesus.

Gamla testamentets heliga levde i väntan på nåden. Plötsligt föds det barn som bär Guds nåd med sig.

Jesus är den nådige Gudens avbild. I hans namn och blod får vi tro våra synder förlåtna. I artikeln jag hänvisade till i inledningen lyftes det också fram att människan som insett att hon är syndare och känner sin synder behöver få avlösning.

Då lyfts bördan av på ett konkret sätt. I Gudstjänsten förkunnas avlösningens ord. Den här förkunnelsen kan också fås personligt och enskilt.

Det är saligt att få tro att synden är förlåten. Vår synd känner vi ju av dagligen. Den är i våra tankar. Den förgiftar våra ord. Och den blir synlig i vårt liv, i våra gärningar.

Vi har en god Gud som för Jesu skull alltid visar sin nåd. Med hörbar stämma ljuder hans röst över en i synd fallen värld. En värld där synden sätter sina spår och syndaskuldens börda tynger människors samveten.

Vredesdom eller frälsning

"Ty Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus. 

Han har dött för oss, för att vi skall leva tillsammans med honom, vare sig vi är vakna eller insomnade. 

Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör."

Guds vilja är att människan vinner frälsning genom Jesus Kristus. Frälsning är ett härligt ord och i skriften förekommer aldrig något negativt i samband med det ordet.

Guds vilja är människornas frälsning. Och den ges i Jesus Kristus Guds älskade Son.

Gud räddar sitt folk från syndens lön som är döden. En människa som inte genom tron tar din tillflykt till Jesus lever under domen som dömd.

"När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen.:

Vredesdomen är ett begrepp som vi finner först på nya testamentets sida. Vi förstår att den är en följd av att människan inte tar vara på sin nådetid - Den tid då Gud kallar människan..

En tjyv om natten

I sitt första brev till tessalonikerna skriver Paulus i det sista kapitlet att Herrens dag kommer som en tjyv om natten, alltså plötsligt:

"Om tider och stunder, bröder, behöver vi inte skriva till er. Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. 

När folk säger: "Fred och trygghet", då drabbas de av undergång lika plötsligt som smärtan kommer över en kvinna som skall föda, och de slipper inte undan. 

Men ni, bröder, lever inte i mörker, så att den dagen kan överraska er som en tjuv. 

Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. 

Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra. Ty de som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten. 

Men vi som hör dagen till, låt oss vara nyktra, iförda tron och kärleken som pansar och hoppet om frälsning som hjälm." 

Herrens dag kommer plötsligt. Vad vittnar skriften om den dagen?

I nya testamentet läser vi:

1. Solen skall vändas i mörkeroch månen i blod, innan Herrens dag kommer, den stora och härliga. Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst."

2. för att anden skall bli frälst på Herrens dag.

3. Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. 

4. När det gäller vår Herre Jesu Kristi ankomst och hur vi skall samlas hos honom, ber vi er, bröder, att inte så plötsligt tappa fattningen och bli skrämda, vare sig av någon ande eller av något ord eller brev, som påstås komma från oss och som går ut på att Herrens dag har kommit."

5. "Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån och himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till. Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst - den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta. Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte."

Vi märker att Guds folk väntar på sin Guds dag. Vi väntar på nya himlar och en ny jord. Vi väntar på dagen då Herren Jesus kommer och vi får samlas hos Honom.

Herrens dag är stor och härlig för den som hoppas på Gud och lever i tro och förtröstan på Herren Jesus.

Lovsång till det slaktade Lammet

"Ja, nu vill jag jubla och sjunga, för Jesus köpte mig fri, hans barn jag av nåd nu får vara och lycklig i evighet bli."

En annan vers ljuder: "Nu är jag glad, nu vill jag jubla, sjunga! En gång blir mig förlänad himmelsk tunga: Då skall jag.."

Sången kommer i mina tankar den här morgonen. En fin sång om Jesus. Om hur han friköpte sitt folk och av nåd får vi vara hans barn. Redan nu och i evighet lång.

En gång måste David fly för Saul och gömma sig i en grotta. Då stämmer hans hjärta upp en sång. I psalm 57 sjunger vi:

"Mitt hjärta är frimodigt, Gud, mitt hjärta är frimodigt, jag vill sjunga och lovprisa.

Vakna upp, min ära, vakna upp psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.

Jag vill tacka dig bland folken, Herre, jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.

Ty din nåd räcker upp till himlen och din sanning ända upp till skyarna.

Visa din höghet över himlarna, Gud, och din härlighet över hela jorden."

Nåden fostrar - Glädjen i Herren!

"Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra, jag vill ge dig råd och låta mitt öga vaka över dig.

Var inte utan förstånd, som en häst eller mula, som man måste tämja med töm och betsel, för att de skall komma till dig.

Den ogudaktige har många plågor, men den som förtröstar på Herren omger han med nåd.

Var glada i Herren och fröjda er, ni rättfärdiga, jubla, alla ni rättsinniga!" (Psaltaren 32:8-11)

David lyfter fram hästen eller mulan. De måste tämjas för att de skall komma till sin Herre. Men så är det inte för ett Guds barn som fått känna sin nådige och kärleksfulle Far.

Vi har en Gud som utgett sin egen Son i döden för att vi skall få leva. Ja han ger oss av sin egen glädje. Glädjen i Herren är evig och sann. När vi av nåd får vara Guds barn iklädda Kristi rättfärdighet - då kan vi fröjda oss och jubla. 

Inkommande helg är det pingstmöten i Bosund.

Syndabekännelsens nödvändighet

"Salig är den som fått sin överträdelse förlåten,sin synd övertäckt. Salig är den människa som Herren ej tillräknar synd och som i sin ande är utan svek."

I psaltarpsalmen lyfter David fram den människa som Herren ej tillräknar synd. David talar av egen erfarenhet:

"Så länge jag teg förtvinade mina ben vid min ständiga klagan. Dag och natt var din hand tung över mig, min livskraft försvann som av sommarhetta. Sela."

Sedan skriver Kung David om vändpunkten. Han bekänner sin synd inför Herren. 

"Då uppenbarade jag min synd för dig, jag dolde inte min missgärning. Jag sade: "Jag vill bekänna mina överträdelser för Herren." Då förlät du mig min syndaskuld. Sela."

David fick sin syndaskuld förlåten. Han fick också höra evangelie predikan.

David fortsätter: "Därför skall alla fromma be till dig medan du är att finna. Om än stora vattenfloder kommer skall de inte nå dem.

Du är mitt beskydd, för nöd bevarar du mig, med frälsningens jubel omger du mig. Sela."