Abrahams och Lots vägar

Jag idisslar ännu berättelsen om Abraham och Lot. Abraham var profet. Gud talade till Abraham men aldrig direkt till Lot.

Abram hade tagit med dig sin brorson Lot på vandringen mot Kanaans land och också fört honom ditin. Men sedan valde Lot efter vad ögonen såg. 

Lot gick inte mera med Abraham och då gick det inte väl. Han hade inte profetrösten nära sig och vandrade sin egen väg ända in i Sodom.

" Lot lyfte blicken och såg hela Jordanslätten, som överallt var rik på vatten. Innan Herren ödelade Sodom och Gomorra var den nämligen som en Herrens lustgård, som Egyptens land, ända till Soar. 

Och Lot valde hela Jordanslätten åt sig själv. Han bröt upp och drog österut, och de skildes från varandra. 

Abram bodde kvar i Kanaans land, och Lot bodde i städerna på slätten och drog med sina tält ända bort mot Sodom. Men Sodoms män var onda och stora syndare inför Herren."

Lot lämnade Kanaans land och Guds löften och drog slutligen in i Sodom där han också gjorde sig ett eget namn och fick en hög ställning i staden. Men hans rättfärdiga själ fann aldrig någon ro där. Kanaans land och löftena land var förlorat. 

Abraham profeten glömde ändå aldrig Lot. Abraham böner, hans vädjan inför Herran och Guds änglars agerande blev till frälsning för Lot.

" Herren sade till Abram efter att Lot hade skilt sig från honom: ”Lyft din blick och se dig omkring från den plats där du står, mot norr och söder, öster och väster. Hela det land som du ser ska jag ge åt dig och dina efterkommande för evig tid. Och jag ska låta dem bli som stoftet på jorden. Om någon kan räkna stoftet på jorden ska också dina efterkommande kunna räknas. 

Bryt upp och vandra omkring i landet i hela dess längd och bredd, för jag ska ge det åt dig.”

Abram flyttade då sina tält och kom till Mamres terebintlund vid Hebron. Där bosatte han sig och byggde ett altare åt Herren."

Medan Lot flyttade sina tält in i staden med onda och stora syndare inför Herren flyttade Abraham sina tält inom de gränser Gud gett och byggde ett altare åt Herren.

Den breda vägen

"Gå in genom den trånga porten. Den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den." (Matteus 7:13-14)

Igår hörde jag en definition av den breda vägen: - Man söker en kristendom som den här världen accepterar. 

När vi tänker på de båda vägarna är skillnaden nog enorm. Det märks redan vid vägarnas port. Den ena porten är smal och den andra är bred.

Det är få som finner den smala porten och vägen till livet. Den breda vägen finner alla för det är den gamla människans väg. Där utövas den gamla människans kristendom.

På den breda vägen definieras allt utgående från vad jag vill. Vad jag tror. Vad Gud och Jesus säger är inte norm. 

Den breda vägen är normlös. Där hör man aldrig eller sällan: "Så säger Herren!"

Den breda vägen leder till fördärvet.

Att stå kvar inför Herren

"Männen vände sig därifrån och gick mot Sodom, men Abraham stod kvar inför Herren. 

Och Abraham gick närmare och sade: ”Ska du förgöra den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige? 

Kanske finns det femtio rättfärdiga i staden. Ska du då utplåna den och inte skona orten för de femtio rättfärdigas skull som finns där? 

Aldrig att du skulle göra så, att låta den rättfärdige dö med den ogudaktige. Då skulle den rättfärdige få det som den ogudaktige. Aldrig! 

Skulle inte han som är hela jordens domare göra det som är rätt?”Herren sade: ”Om jag finner femtio rättfärdiga inne i Sodom, ska jag skona hela orten för deras skull.”

(Ur första Moseboken 18)

Abraham stod kvar inför Herren. Där inför Herren är vi på en ljuvlig plats. Men där finns också sorg. Vi har nämligen en Gud som också gråter. Jesus grät över Jerusalem. 

Han ville samla stadens invånare under sina vingar men de ville inte. Jag tror att också Abraham grät där han stod inför Herren. Han grät över staden som var helt fördärvad av synd.

Man hade bytt ut tron på sin skapare mot det skapade om vilket aposteln skriver: "De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet."

Sodom är en förskräcklig stad som dödar sina invånare. Sodom har aldrig någon framtid för stadens drivkraft är synden. Staden måste gå under för syndens lön är döden.

Gud ord vittnar om hur där i Sodom fanns endast en rättfärdig. Där fanns en familj där man ännu ville hålla sig till Guds ord.

Men Sodom var inte någon trygg plats för Lot. Staden kostade honom allt. Varje dag i Sodom plågades Lot i sin rättfärdiga själ.

En dag i Sodom är en dag för mycket. Gud kallar sitt folk ut ur synden. Han kallar genom Jesus som friköper från synden.

Guds folk kallas ut ur Sodom, staden där synden blivit en norm. Staden där ett liv i synden blivit det normala.

I en sång sjunger vi om gudsmannen Lot som var fäst vid Sodom. Två änglar då ledde honom ut.

Sodoms makt över folket bryts endast vid Jesu kors. Där krossas ondskans makt. Där friköps människan från syndens lön, makt och bojor.

Sodom är en förskräcklig stad. Men Gud är god. Han vill ingen syndares död. Han dör i syndarens ställe.

Sök Guds rike!

"Fråga inte vad ni ska äta och dricka, och oroa er inte. Allt detta söker hedningarna i världen efter, men er Far vet att ni behöver det. Nej, sök hans rike, så ska ni få detta också.Var inte rädd, du lilla hjord, för er Far har beslutat att ge er riket."

I Lukas 12 läser vi om hur vår himmelske Far beslutat att ge sitt rike åt den som söker det. Guds rike finns där Jesus är. När vi tror på Jesus har vi kommit in i Guds rike. 

Här i världen är Guds rikes gränser inte synliga. Sedan vet vi också att Guds rike är ett vandrande rike. Jesus säger: "Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in." 

Guds rike är alltså en gåva som tas emot i tron. I sången sjunger vi: "Han går vid min sida, han vakar alltjämt, han tröttnar ej han såsom jag. Och jag skall få riket det vet jag bestämt, ty så är min Faders behag."

Att dö i mammas tro

"Jag vill dö i samma tro som min mamma." Det var kvinnans bekännelse. Och visst är det en fin bekännelse då mamma fick tro på Jesus som sin personliga Frälsare.

Kvinnan vid bunnen hade lång väg till hembygdens bönehus. Tron på Jesus förenar ändå människor från olika sammanhang.

Kristi kyrka består av människor som bekänner Gud som sin Fader, Jesus som sin broder och Frälsare. Då blir också församlingen som en moder.

(Ett gammalt foto berättar mycket)

Ondskans och krigets grymhet

(CNN:s reporter vid den brinnande staden) Nyhetsbyrån gick en gång ut med en vision om att sända direkt den dagen då Jesus återkommer till jorden. Det torde inte vara möjligt för då är nådens tid slut.

I Iran är det nu mörkt. Tankarna går till orden i Uppenbarelsebokens 16 kapitel. Där beskrivs vad som en gång drabbar de riken där vilddjuret har sin tron:

"Den femte tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan och hädade himlens Gud för sina plågor och sina bölder, men de omvände sig inte från sina gärningar.

Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen bereddes för kungarna från Östern. 

Och jag såg att det ur drakens gap och ur vilddjurets gap och ur den falske profetens mun kom ut tre orena andar som liknade paddor. 

De är ondskefulla andar som gör tecken, och de beger sig ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag. 

- "Se, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder."

Vi lever i en dyster tid. Men Gud kallar ännu världens folk till omvändelse och tro. Salig och lycklig är den människa som idag tror och förtröstar på Herren Jesus. 

Då förskräcker inte mörkret. Då ser vi  det himmelska ljuset i en dyster tid. Då fäster vi blicken på Herren Jesus, som räddar de människor som i tro tar emot den frälsning som är beredd.

Lots rättfärdighet - reflektioner

"Solen hade gått upp över jorden när Lot kom till Soar. Då lät Herren svavel och eld regna ner från himlen, från Herren, över Sodom och Gomorra. 

Han omstörtade dessa städer med hela slätten och alla dem som bodde i städerna och det som växte på marken. Men Lots hustru som följde efter honom såg sig tillbaka. Och hon blev en saltstod.

Tidigt följande morgon gick Abraham till den plats där han hade stått inför Herren och såg ner över Sodom och Gomorra och över hela slättlandet. Han såg då rök stiga upp från landet, som röken från en smältugn.  

Då Gud fördärvade städerna på slätten, tänkte han på Abraham och förde ut Lot undan förödelsen, när han omstörtade städerna där Lot hade bott."

I morgon fortsätter bibelstudierna över första Moseboken.

Abraham hade vädjat för Sodom där hans brorson Lot bodde. Ifall där skulle ha funnits 10 rättfärdiga skulle Gud ha skonat staden.

Det fanns det inte. Slutligen handlade det endast om 6 personer som var nära en räddning. Lots svärsoner fick kallelse att komma med på flykten. Men de insåg aldrig behovet av en räddning.

Lot talade till sina svärsoner som 

"Bryt upp och lämna den här platsen, för Herren tänker fördärva staden." Men hans svärsöner trodde att han skämtade.

Svärsönerna var lika fördärvade som alla övriga män i staden. Men de erbjöds räddning. Svärsönerna hörde till den stora skaran som ville våldta Guds tjänare som besökte staden: "Innan de hade lagt sig omringades huset av männen i staden, Sodoms män, både unga och gamla, allt folket utan undantag. De kallade på Lot och sade till honom: "Var är de män som kom till dig i natt? För ut dem till oss så att vi får känna dem."

Berättelse om Sodom och Gomorra visar hur grym synden är där den blir accepterad och godkänd. Alla drabbas slutligen av döden. Syndens lön är döden.

Aposteln skriver: "Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre."

Vi märker att avgörande blir huruvida människan tar emot Guds gåva: - Evigt liv i Kristus Jesus vår Herre.

Vad var då Lots rättfärdighet? Var det inte att han tog emot Guds gåva i tro, Kristi rättfärdighet.

Svärsönerna var förblindade av begäret till synden.

Begäret till synden kostade Lots hustru livet. Hon gick under på halva vägen.

Lots döttrar var förstörda av synden. Och deras liv fick en tragisk vändning. 

Synden tog Lots hela familj. Städerna på slätten som han en gång valde hade ett mycket högt pris. 

Men av Guds nåd räddades hans själ. Petrus skriver:

"Städerna Sodom och Gomorra dömde han till undergång. Han lade dem i aska och gav så ett exempel på vad som skulle hända de ogudaktiga. 

Men han frälste den rättfärdige Lot, som plågades av de ogudaktigas utsvävande liv. 8 - Den rättfärdige mannen bodde nämligen bland dem, och dag efter dag plågades han i sin rättfärdiga själ av att se och höra det onda som de gjorde. 

- Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag, särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren."

Tack gode Gud för att du själv förklarar ditt ord. Sodom och Gomorra är exempel på vad som händer med de ogudaktiga.

Herren frälser de gudfruktiga ur frestelsen.

Må i gen förakta Herren och frälsningen genom tron på Jesus Kristus. Han som kallar syndare till att följa sig.