torsdag 8 oktober 2026

Hedningarnas tider

Från dagboken 22.02.2022

När Lukas återger Jesu eskatalogiska tal som Jesus höll strax innan sitt lidande och sin död lyfter han fram uttrycket "hedningarnas tider". Hedningarnas tider samfaller också med församlingens tid, den tid som nu ännu är. 

Församlingens tid kan man också kalla för nådens tid. Och i sanning är det en nådens tid vi nu lever i. Men vi människor använder den olika. Idag höll jag ett arbetsmöte där en av deltagarna svor som en borstbindare. I mina tankar kom att detta tal kommer snart att tystna. Genom att tillåta sig att ha ett grovt och ovårdat tal håller man också Guds Ande på avstånd och förskjuter kallelsens röst. 

Jesus vittnar om att Jerusalem ska trampas av hedningar tills hedningarnas tider är fullbordade. Vad sker då därefter? Lukas beskriver i kapitel 21:

"Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån. Människor ska tappa andan  av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas. Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet."

Åtskillnaden mellan rättfärdiga och orättfärdiga vid slutet av hedningarnas tid beskriver Lukas redan i kapitel 17: "Jag säger er: Den natten ska två ligga i samma säng. Den ene ska tas med och den andre lämnas kvar. Två kvinnor ska mala tillsammans. Den ena ska tas med och den andra lämnas kvar."

Jag citerar kärnbibelns förklaring angående skillnaden mellan Noas och Lots tid. Citat från kärnbibeln: "[Samhället hade förändrats sedan Noas dagar: utöver att äta och dricka så köpte, sålde, planterade och byggde man också. Det var en ekonomisk välfärd och överflöd. Detta är inte fel i sig, men synden var att man inte ville veta av Gud. Det fanns inte ens tio rättfärdiga i staden, se 1 Mos 18:20‑32. Notera att "gifte sig och blev bortgifta" inte finns med här. Det antyds att man inte längre gifte sig och lovade varandra trohet, utan levde i lösa förhållanden.

Slutsatsen av dessa två exempel var att människor levde på som vanligt. Den dagen då Noa gick in i arken och den dag då Lot gick ur staden, var som vilken dag som helst. Det var inget speciellt tecken på himlen just den morgonen. Gemensamt är också att de rättfärdiga räddas undan innan domen kommer.] Citatet slutar.

Idag har både rättfärdiga och orättfärdiga sina blickar vända mot vad som sker i Ukraina. Även som Guds folk är vi oroliga, om än vi vet att allt vilar i Guds händer.

Vi hednafolk har haft många besökelsetider, men i tider av välfärd överger vi lätt Gud. Vi inbillar oss att vi inte behöver honom. Men en dag är allt annorlunda. Plötsligt och oväntat håller Gud räkenskap och efter den dagen finns ingen välsignelse mera här på jorden.

De tider då Guds ord och det som vi möter i nyhetssändningar talar samma språk och samstämmigt visar att världen håller på att ändras behöver vi ta vara på.

Vi vet inte om vi får flera påminnelser. Därför skall vi ta vara på den tid Gud ger oss och försona oss med Gud genom att bekänna våra synder och tro på evangelium.




Göra Akors dal till en hoppets port

Från dagboken 2019:

I Hoseas bok finner vi profetian om Akors dals förvandling till en hoppets port. Israels barn hade avfallit från troheten mot Gud. Det hade gått så långt att de trodde att Guds välsignelse som ännu till det yttre vilade över dem kom från synden och avgudarna.

Genom Hosea kommer Guds ord till folket att Gud skall ta bort välsignelsen. Hosea profeterar om hur Gud ser sig tvungen att föra Israel ut i öknen för att väcka hennes hjärta. Israel var Guds utvalda egendomsfolk men de hade avfallit från honom. Gud straffar sitt folk genom Assyrien.

"Därför skall jag locka henne bort
och föra henne ut i öknen
och tala till hennes hjärta.

Sedan skall jag ge henne tillbaka hennes vingårdar
och göra Akors dal
till en hoppets port.

Där skall hon sjunga
som i sin ungdoms dagar,
som på den dag då hon drog upp ur Egyptens land."

Jag tror att profetian syftar på Jesus. Likt Jesaja verkar Gud bildligt tala om Jesu fridsrike. "På den dagen skall jag för deras räkning sluta ett förbund
med djuren på marken,
med fåglarna under himlen
och med kräldjuren på jorden.

Båge och svärd
och vad som hör till kriget
skall jag bryta sönder
och skaffa bort ur landet
och låta dem bo i trygghet.

Jag skall trolova dig med mig
för evig tid,
ja, jag skall trolova dig med mig
i rättfärdighet och rätt,
i kärlek och barmhärtighet.
Jag skall trolova dig med mig
i trohet,
och du skall så känna Herren.

I Herren Jesus finns det för varje människa en ny möjlighet, en ny start, ett nytt liv som hans efterföljare. Nej, världen och de andligen blinda kan inte förstå och fatta nåden i Guds rike. Där finns även falska och vilsna innebyggare.

Ändå är Gud trofast. Han ser till hjärtat och han dömer inga orätta domar. Genom sitt ord fostrar han oss. Ingenting är hopplöst för honom.

Korset som var en skammens och förnedringen symbol gör han till en hoppets port. Han lever och sitter på Faderns högra sida och manar gott för dig och mig.

Ännu kallar Jesus till rättfärdighet och rätt, kärlek och barmhärtighet. Han ger den Helige Ande som en trolovningspant, ett förskott, ett sigill för förlossningens dag.

Tal i liknelser

"Jag är Herren, din Gud, alltsedan du var i Egyptens land. Jag skall på nytt låta dig bo i tält liksom vid era högtidsdagar. 

Jag har talat till profeterna, jag har givit dem många syner, och genom profeterna har jag talat i liknelser.

(Hos 12:9–10, SFB98)

Israels synder - delade hjärtan

"Israel var en frodig vinstock som bar frukt.

Men ju mer frukt han fick, dess fler altaren byggde han åt sig. Ju bättre det gick hans land, desto finare stoder reste han. 

Deras hjärta är delat, nu skall de lida sitt straff. 

Han skall själv bryta ner deras altaren och förstöra deras stoder. 

Nu skall de säga: "Vi har ingen kung, ty vi fruktar inte Herren. Och en kung, vad skulle han kunna göra för oss?" 

De talar tomma ord, de svär falska eder och sluter förbund, och domen skjuter upp som en giftig planta ur markens fåror.

(Hos 10:1–4, SFB98)

Skammens Gud

"Som druvor i öknen fann jag Israel. Jag såg era fäder som förstlingsfrukter på ett fikonträd, då det börjar bära frukt. Men de gick till Baal-Peor och invigde sig åt skammens gud, och de blev vidriga, lika den de älskade."

(Hos 9:10, SFB98)

Gud skingrade Israels 10 stammar bland folken för syndens skull.

Men Juda bevarade han. Var Nordrikets 10 stammar finns idag vet vi inte riktigt.

Vi har mycket att lära oss av Guds ord.


Skammens gud dyrkas ännu idag. Och liksom fordom lockar och drar han och hans tjänare och tjänarinnor människor bort från Herren Jesus.

"Min Gud skall förkasta dem, ty de har inte lyssnat på honom. De skall bli flyktingar bland hednafolken."

(Hos 9:17, SFB98)

Herren talar- Vi får svara!

Gud talade i forna tider genom profeterna. Gud talar ännu genom Jesus:

"Jag är Herren, din Gud, alltsedan du var i Egyptens land. Du skall inte veta av någon annan Gud än mig, och ingen annan frälsare finns än jag. 

Det var jag som vårdade dig i öknen, i den brännande torkans land. 

Men ju bättre bete de fick, desto mättare blev de, och när de var helt mätta, blev deras hjärtan högmodiga, och så glömde de mig."

(Hos 13:4–6, SFB98)

Du och jag är utvalda på samma sätt som Israels barn. 

Gud är din Gud. Han har alltid varit din Gud.

Vi vill inte veta av någon annan Gud än Herren. Alla avgudar är bedrägliga människoverk som för oss bort från Herren.

Vilka avgudar hotar idag vår tro på Herren Jesus?

Vad vill ta Jesu plats i ditt och mitt liv just nu?


Vår framtid är i himlen hörde vi vid inledningen av tisdagskvällens möte.

Där i himlen är Jesus. Och han har all makt i himlen och på jorden.

Och han är mäktig att leda sin hjord ända fram till himlen.

Där i himlen möter vi en friköpt skara. Ur många folk. Av många stammar. Man talade många olika språk. Men man står inför Guds och Lammets tron. - Och tackar Gud för att han ledde ända fram.

När Herren Jesu kors får vara det centrala i vår kristna tro. Då får Herren vara vår Gud.

Ingenting får skymma Kristi kors. 

Aposteln skriver: 

"För min del vill jag aldrig berömma mig av något annat än vår Herre Jesu Kristi kors, genom vilket världen är korsfäst för mig och jag för världen.
(Gal 6:14, SFB98)




Söderut

I mitt arkiv fäste jag mig vid några rader skrivna under våren:

"Jag har tänkt en del på den första kärleken till Jesus. Den är livsviktig. Ersätts den av något annat så behöver vi vända om.

Jesus dog för mig medan jag var syndare. 

Jag är förklarad rättfärdig genom Jesu blod.

Jesus frrälser mig från vredesdomen som alltid kommer över synd och orätt.

Som försonad blir jag frälst genom Jesu liv.

Jag har all orsak att vara glad. Jag får glädjas och tacka Gud för försoningen, Jesu försoningsverk."


Då på våren hade jag fördjupat mig i budskapet till församlingen i Efesus. Den här veckan har jag "kämpat"med profeten Hoseas bok. 

Det blir att försöka summera under dagen på tåget söderut..