Jesus vår helare

Psaltaren 30: "En psalm, en sång av David för templets invigning.

Jag vill upphöja dig, Herre, ty du drog mig upp ur djupet, du lät ej mina fiender glädja sig över mig.

Herre, min Gud, jag ropade till dig och du helade mig.

Herre, du förde min själ upp ur dödsriket, du tog mig levande tillbaka, bort från dem som farit ner i graven.

Lovsjung Herren, ni hans fromma, prisa hans heliga namn!

Ty ett ögonblick varar hans vrede, hela livet hans nåd.

Om aftonen gästar gråt, om morgonen kommer jubel.

Jag sade när det gick mig väl: "Jag skall aldrig vackla."

Herre, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt, men när du dolde ditt ansikte blev jag förskräckt.

Till dig, Herre, ropade jag, till Herren bad jag om nåd:

"Vilken vinning har du av mitt blod, av att jag far ner i graven?

Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet?

Hör, Herre, var mig nådig! Herre, var min hjälpare!

Du förvandlade min klagan till dans, du tog av mig sorgens dräkt och klädde mig i glädje.

Därför skall min själ lovsjunga dig utan att tystna. Herre, min Gud, jag vill tacka dig för evigt."

Nästa söndags tema är: Jesus vår helare. "Människan är skapad för att prisa Guds namn. Synden hindrar henne att göra det, men Jesus kan ge oss seende ögon, hörande öron och en tunga som prisar Guds gärningar. Jesu gärningar vittnar om hans kärlek och om hans makt att hjälpa människor i nöd."

Konung David ville tacka Gud för evigt. I psaltarpsalmen skriver han om hur själens lovsång aldrig tystnar. Även när stoftet förmultnar lovsjunger själen Gud.

Det nya Jerusalem - Guds stad

"Bara det orena och lögnaktiga skall för alltid vara utestängt, också det som var oäkta och fult och förljuget i det som människor hittade på."

Jag lånar ovan orden av Bo Giertz där han beskriver vad som finns och inte finns i det nya Jerusalem.

Det nya Jerusalem möter vi i slutdelen av brevet till Filadelfia: "Den som segrar skall jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han skall aldrig lämna det. På honom skall jag skriva min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem, som kommer ner från himlen, från min Gud, och mitt eget nya namn."

Igår tog vi farväl av vår församlings, vår bönehusgemenskaps äldsta. Hon hade segrat i kraft av Jesu blod. Jorderesan är över och något helt nytt har börjat på den andra sidan, bortom tidens höljen.

En gång skall vi alla bryta upp från den här jorden. Vi skall bo i något som kommer ner från himlen. I Guds stad i det nya Jerusalem.

Vägen dit känner vi, för Jesus vår frälsare är själv vägen.

När det gäller det himmelska, det eviga har vi Guds eviga Ord att gripa tag i. Ordet uppenbarar det vi behöver veta. Ordet uppenbarar tillräckligt. Vi behöver inte mera än ordet. Vi skall inte heller nöja oss med mindre än vad Gud ger oss i sitt ord.

Ett nytt Jerusalem där Jesus bor bland sitt folk är målet för vår livsvandring..

En ny sång fick vi också sjunga igår..

En vit sten - ett nytt namn

 "Åt den som segrar skall jag ge av det dolda mannat. Och en vit sten skall jag ge honom, och på den är skrivet ett nytt namn, som ingen känner utom den som får det."

I dagens bibelläsning ur Uppenbarelseboken 2 ges ett löfte om en vit sten och ett nytt namn. Den vita stenen vittnar om frikännande vid domen för Kristi skull.

Bibeln antyder om att Jesu vänner också skall vara närvarande, men som friköpta och utan fruktan. 

De kristna i Pergamus hade bott där Satan hade sin tron. De hade hållit fast vid Jesu namn även då Jesu vittnen mördades och nu får de ett löfte om ett nytt namn.

Bileams lära hade florerat i församlingen och motståndarna hade gillrat fällor för Guds folk. Nikolaiternas lära med all den tidens omoral hade fått fotfäste bland de kristna.

Men där fanns en som var större än Balak, Bileam och Nikolai. Jesus, han som fäller domarna på den yttersta dagen. Han dömmer och frikänner i enlighet med sitt ord den dagen då böckerna öppnas. Då namnet i Livets bok hos Jesus är det ända som gäller..

En skön vila vid vägens slut

"Men gå du bort till dess änden kommer. Sedan du har vilat skall du uppstå till din del vid dagarnas ände." (Daniel 12:13)

Här på jorden blir vi ibland trötta. Någon gång kan vi till och med sova 12 timmar. Det är en lång tid.

Här i tiden är vilan ändå ej alltid så skön. Vi kan plågas av oroliga drömmar. När en människa är trött är hon också ibland plågad och anfäktad. Jordiska bekymmer och själafiendens angrepp gör människan trött.

Men vilan i Gud, vilan hos Gud är skön. Ett Guds barn får en morgon vakna utan synd. Vi får vakna i ett land utan synd.

Utan trötthet, smärta, tvivel och sorger. Utan djävul, utan död.

Efter regn kommer solsken. Vid himlavägens slut är det vackert. Väinö Havas skriver i en sång som Gerda Snellman översatt: 

"Vid vägens slut så ljust det är, en port där öppen står, en plats där smärtan borta är och torkad varje tår."

Livets krona

"Var trogen intill döden, så skall jag ge dig livets krona."

Jesus lovar att ge livets krona åt den som varit trogen intill döden. Den som hållit fast vid tron på Jesus får livets krona av Jesus.

Jesus som själv är livet och lever i evighet kan ge livets krona. Herrens broder Jakob skriver också om denna kronan: "Salig är den som håller ut i prövningen, ty när han har bestått sitt prov skall han få livets krona, som Gud har lovat dem som älskar honom."

Livets krona får den som älskar Gud, som älskar Jesus. Till församlingen i Filadelfia skriver Jesus: "Jag kommer snart. Håll fast det du har, så att ingen tar din krona. Den som segrar skall jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han skall aldrig lämna det. På honom skall jag skriva min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem, som kommer ner från himlen, från min Gud, och mitt eget nya namn. Den som har öron må höra vad Anden säger till församlingarna."

Namnet Jesus bleknar aldrig sjöng vi vid bönen inför sommarmötet..

Guds ord och Jesu Kristi vittnesbörd

För Guds ords och Jesu Kristi vittnesbörds skull hade aposteln Johannes hamnat till ön Patmos. 

Där på ön ger Gud honom Jesu Kristi uppenbarelse. Den Herre som han av Guds nåd fått tjäna uppenbarar sig för Honom. 

När Johannes ser honom faller han ner som död för hans fötter. Jesus lägger sin högra hand på honom och säger: "Var inte förskräckt. Jag är den förste och den siste och den levande. Jag var död, och se, jag lever i evigheternas evigheter och har nycklarna till döden och helvetet.

Den åldrige Johannes får en uppgift: "Skriv alltså ner vad du har sett och vad som är och vad som skall ske härefter."

Bibelläsningen flyttar nu till Uppenbarelseboken. En förunderlig bok som Gud av nåd gett oss.

En uppenbarelse är något som ingen människa kan veta eller få reda på med hjälp av de kunskaper och resurser som vi normalt förfogar över. 

Det handlar om något som bara Gud vet, men som han har velat låta oss få del av..

Att få höra till Jesus

"Jag är ej mer min egen, jag hör min Jesus till. Han har mig köpt med blodet och hans jag vara vill. Han gått för mig i döden och lagt min synd på sig. O, skulle jag ej älska den så har älskat mig?" (Sions sånger 175)

Hur är det att höra till Jesus? - att vara hans. 

Vår synd tog han på sig. Han älskade oss ända in i döden. Men han ger oss också ett nytt liv.

Vi kallas att leva det nya livet i Kristus. "Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också skall leva med honom." (Romarbrevet 6:8)

Igår på kvällen miste solen något av sitt sken. Vinden mojnade och det kändes ganska märkligt. 

Märkligt skulle våra liv också vara om vi inte skulle få vara Jesu egna. - Men nu får vi höra till Jesus..

"Din vill jag bli, lycklig och fri -tjänar jag dig tills min dag är förbi."