Min framtidsdag är ljus och lång sjunger vi i en Sions sång.
En kristen människas framtid är med och hos Jesus.
På nätet skriver en god vän. Jag citerar:
"Framtiden för den bibelkonservativa bekännelsetrogna lutherdomen har redan länge varit utanför folkkyrkan - fast våra väckelserörelser ännu försöker verka inom folkkyrkan på något sätt." citatet slut.
Härom dagen träffade jag en annan vän som valt att ännu ställa upp i församlingsvalet. Jag sade åt honom att jag är glad att han ännu fortsätter. Och jag lovade be.
Jag noterar att dessa två vänner uttrycker sig litet olika.
Samtidigt tror jag att vi är överens om att framtiden finns hos och med Jesus.
Både kyrka och väckelse behövs. En kyrka som inte ger rum för väckelse kan inte bestå.
Jag vill be för båda mina vänner om Guds ledning och kraft från ovan och glädje och mod i tjänsten.
Guds folk har alltid mött prövningar och motstånd. Men Gud är trofast. Han är Herre i sin värdsvida kyrka.
Han vårdar och ansar grenarna i vinstocken eller vinträdet. För att de skall bära rik frukt för hans rike.
Nils Fryckman skriver i sången: "Min Herre Jesus, lär du mig att leva mera helt för dig den lilla tid jag har igen på vägen hem till himmelen!"
Tänk att vi får leva helt för Jesus, i gemenskap med varandra och trofast fullborda tjänsten i väckelse och kyrka..






