Himmelsk frid och glädje

Ur dagens bibelläsnng från Johannes evangelium 20:

"Jesus sade till henne: "Rör inte vid mig, ty jag har ännu inte farit upp till Fadern. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud." 

Maria från Magdala gick då och berättade för lärjungarna att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne.

"På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. 

Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er." När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blev glada när de såg Herren. 

Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er. Som Fadern har sänt mig sänder jag er."

Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: "Tag emot den helige Ande! Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden."

Jesus tröstar den gråtande Maria och sänder henne till lärjungarna med bud om att han far upp till den himmelske Fadern - Till Jesu Fader och vår Fader. Till Jesu Gud och vår Gud.

Och lärjungarna får budskapet och vittnesbördet att Herren lever. Ändå vågar de inte öppna den stängda dörren.

Men den stängda dörren var inget hinder för Jesus. Och han överöser dem med sin frid. Han ger dem den Helige Ande. 

Lärjungarna blev glada när de såg Herren.

Jordisk sorg och rädsla måste fly för den himmelska glädjen och friden. Gud är god!

Här i tiden kämpar vi med tid för det viktigaste. Då gläds vi över de himmelska hälsningarna..

Trogen mot Guds ord?

"Genom människors ord om dig, sätter Herren dig på prov. Han vill se om du är trogen mot hans ord och följa i hans fotspår."

Så skriver H. E. Nissen i en andakt för den här dagen..

Vill vi och vågar vi vara trogna mot Guds ord? Eller - Vågar vi avvika från Guds ord?

Vi får be: "Behåll oss Herre vid ditt Ord."

Tillbedjan eller tvivel

"De elva lärjungarna begav sig till det berg i Galileen dit Jesus hade befallt dem att gå.

Och när de såg honom, tillbad de honom, men andra tvivlade. 

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. 

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. 

Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut."

Matteus evangelium avslutas med missionsbefallningen ovan. Jesus riktar den till de elva. Men vissa menar att också hela den stora skaran av Uppståndelsens vittnen, mera än 500 män var samlade där i Gallileen. 

Paulus talar om den skaran i första Korinterbrevet 15:

"Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv hade tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna, och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. 

Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu lever, medan några är insomnade. Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna.

Allra sist visade han sig också för mig, som är såsom ett ofullgånget foster. Ty jag är den ringaste av apostlarna. Jag är inte värd att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling. 

Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än de alla, fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig. Vare sig det gäller mig eller de andra, så förkunnar vi detta, och det är detta ni har kommit till tro på."

Den här veckan får jag inleda utgående från dessa två bibelställen. De elva och de 500 bröderna har länge varit hemma hos Herren.

Men Jesus går ännu med här nere. Och åt Honom är given makten. Den behåller han. Den skall vi inte ta i från honom. Den får vi inte göra mindre genom vår tvivel eller otro.

Inför Gud är vi vad vi är. Och geenom Guds nåd får vi fullborda den tjänst han kallat oss till.

Jesus kallar. Jesus rustar. Jesus går med och Ordet han ger oss är hans eget Ord. Tjänsten är hans. Församlungen är hans kropp. Alla lemmar är lika viktiga.

Ingen är viktigare än den andra. Jesus är den som håller ihop allt. 

Tack gode Gud.

En bild från ett mera regnigt Kållbymöte. Vilket väder han ger oss detta nådens år vet vi inte. Gud vet. 

I dina händer Herre lämnar vi allt. Från början till slutet. Herre låt oss få tjäna med glädje på onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag..

Herre låt oss få lovprisa dig i Evighet. Inför din tron. 

 

Trofast förvaltning av Guds gåvor

Dagens evangelitext är från Matteus 25:14-30. 

I slutdelen läser vi: "Ty var och en som har skall få, och det i överflöd, men den som inget har, från honom skall tas också det han har."

Orden är riktade till den oduglige tjänaren. Han som grävde ner sitt pund i jorden.

Den oduglige tjänaren hade en märklig bekännelse när han skulle avge räkenskap: "Han sade: Herre, jag vet att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. Av fruktan för dig gick jag och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt."

Inte gräver vi väl ner Guds gåvor i jorden, det som vi fått att förvalta. Även ett pund, en talent från Gud är en rik gåva.

Såningsmannen

"En såningsman gick ut för att så sitt utsäde.

Och när han sådde föll en del vid vägen och trampades ner, och himlens fåglar åt upp det. 

En del föll på stenig mark, och när det hade kommit upp torkade det bort, eftersom det inte hade någon fuktighet. 

En del föll bland tistlar, och tistlarna växte upp samtidigt och kvävde det. 

Men en del föll i god jord och växte upp och gav hundrafaldig skörd." När han hade sagt detta, ropade han: "Hör, du som har öron att höra med!" (Lukas 8: 5-8)

Igår gick jag genom skogar fulla av blåbär. Största delen av bären kommer antagligen att ruttna och förstöras och återgå som näring till jorden.

När jag plockat litet och stod och såg ut över blåbärsställena tänkte jag på hur Gud sår rikligt. 

Gud sår också ut sitt ord rikligt. Han själv eller människosonen som han säger är såningsmannen. Och säden är Guds ord.

Gårdagen var för mig en på många sätt märklig dag. Den blev nog helt annorlunda än jag tänkt. Mycket blev ogjort. Många frågor väcktes, men få svar gavs.

Gud vet nog svaren. Han är god. Guds ord är sanning..

Omvändelse och syndernas förlåtelse

 "Sedan öppnade han deras sinnen, så att de förstod Skrifterna. Och han sade till dem: "Det står skrivet att Messias skall lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Ni är själva vittnen om detta. Och se, jag skall sända er vad min Fader har lovat. Men ni skall stanna här i staden, tills ni har blivit beklädda med kraft från höjden." (Lukas 24: 45-48)

I skrifterna står det skrivet att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i Jesu namn.

Med Jesu fullmakt, i hans namn skall omvändelse och syndernas förlåtelse predikas 

-  i Jesu namn..

Om Gud så vill och Herren dröjer samlas vi nästa helg till sommarmöte i Kållby. Bilden ovan från gångna tiders Kållbymöten. Bilden fick jag av Kalle för några år sedan..

Äidin rukous ei ole lakannut

"Meillä onkin se toivo, että äidin rukous ei ole lakannut"

"Vi har det hoppet att mors böner inte har upphört"

Esko Miettinen återger i nummer 4 av tidskriften Perusta (citat ovan) en del av Olavi Rimpiläinens minnesord vid sin mors begravning. 

Biskop Olavi säger också i ett tal i Rovaniemi 1983: "Kun muistamme poisnukkuneita rakkaitamme Herran edessä, niin meillä on heidät Herrassa. Meillä on Jumalan kautta, Jumalassa, yhteys heihin. Täältä on silta Jumalan kautta rajan taakse, rukouksen silta."

"När vi minns våra avsomnade kära inför Herren så har vi dem i Herren. Vi har genom Gud, i Gud gemenskap med dem. Härifrån är en bro genom Gud bortom gränsen, bönernas bro."