torsdag 6 augusti 2026

Lemmar i Kristi kropp

"Gud har insatt lemmarna i kroppen, var och en av dem på det sätt han velat." (1 Kor. 12:18)

Enligt Folkbibeln "Men nu har Gud satt lemmarna i kroppen, var och en av dem som han har velat."

Bo Giertz förklarar:

Jämlikhet är inte det samma som likhet.

Värdet beror inte på att vi är lika.

Att vi är skapade till Guds barn är grunden för vårt lika värde.

I olikheten ligger en mening och ett värde. Så är det också i kyrkan.

Gud har insatt olika lemmar till olika tjänst i sin kyrka.

Här ser vi skillnaden mellan Kristi rike och världens rike.

I Kristi rike talar man inte om rättigheter utan om tjänst.

Gud har gett oss rätten att leva och tjäna i kyrkan genom att dö i vårt ställe.

Vi är hans lemmar, var och en i sin mån. Var och en på den plats där Gud insatt oss.

Orden ovan fick jag ta del av två gånger igår. Gud är god!





Guds suveränitet

Men nu är ni Kristi kropp och var för sig lemmar. 

Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala olika slags tungomål. 

Aposteln talar till först om tjänsterna

1. apostlar

2. profeter

3. lärare.

Sedan vidare om uppgifterna:

4. till att utföra kraftgärningar

5. till att få gåvor att bota sjuka

6. till att hjälpa

7. att styra 

8. att tala olika slags tungomål

Gud fördelar sina gåvor suveränt

9. Inte är väl alla apostlar? 

10. Inte är väl alla profeter? 

11. Inte är väl alla lärare? 

12. Inte utför väl alla kraftgärningar? 

13. Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? 

14. Inte talar väl alla tungomål? 

15. Inte kan väl alla uttyda? 

16 Men sträva efter de nådegåvor som är störst.

Till sist visar aposteln oss en väg som vida överträffar alla andra:

- Kärlekens väg - Herren Jesus själv..



På knä inför Fadern

"Men nu är ni Kristi kropp och var för sig lemmar. Gud har i sin församling för det första satt några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare andra till att utföra kraftgärningar, andra till att få gåvor att bota sjuka, till att hjälpa, att styra och att tala olika slags tungomål. 

Inte är väl alla apostlar? Inte är väl alla profeter? 

Inte är väl alla lärare? 

Inte utför väl alla kraftgärningar? 

Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? 

Inte talar väl alla tungomål? 

Inte kan väl alla uttyda? 

Men sträva efter de nådegåvor som är störst.

Och nu visar jag er en väg som vida överträffar alla andra: (1 Kor 12:27-31)

Sedan talar aposteln om kärleken. Indirekt om Herren Jesus:

"Nu ser vi en gåtfull spegelbild, men då skall vi se ansikte mot ansikte.

Nu förstår jag endast till en del, men då skall jag känna fullkomligt, liksom jag själv har blivit fullkomligt känd.

Nu består tron, hoppet och kärleken, dessa tre, men störst av dem är kärleken" (13:12-13)


Regnet och vattenflödena flyttar fram den här dagens och morgondagens planerade trumarbeten.

För mig blev det lättare att ta en dag ledigt och  delta i bibeldagen på fredag.

Vi har en mäktig Gud tänkte jag medan leverantören varsamt lyfte ner de tusen kg tunga trumrören..

onsdag 5 augusti 2026

Himmelsk frid och glädje

Ur dagens bibelläsnng från Johannes evangelium 20:

"Jesus sade till henne: "Rör inte vid mig, ty jag har ännu inte farit upp till Fadern. Men gå till mina bröder och säg till dem att jag far upp till min Fader och er Fader, till min Gud och er Gud." 

Maria från Magdala gick då och berättade för lärjungarna att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne.

"På kvällen samma dag, den första veckodagen, var lärjungarna samlade bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. 

Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade: "Frid vare med er." När han hade sagt detta visade han dem sina händer och sin sida. Och lärjungarna blev glada när de såg Herren. 

Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er. Som Fadern har sänt mig sänder jag er."

Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: "Tag emot den helige Ande! Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden."

Jesus tröstar den gråtande Maria och sänder henne till lärjungarna med bud om att han far upp till den himmelske Fadern - Till Jesu Fader och vår Fader. Till Jesu Gud och vår Gud.

Och lärjungarna får budskapet och vittnesbördet att Herren lever. Ändå vågar de inte öppna den stängda dörren.

Men den stängda dörren var inget hinder för Jesus. Och han överöser dem med sin frid. Han ger dem den Helige Ande. 

Lärjungarna blev glada när de såg Herren.

Jordisk sorg och rädsla måste fly för den himmelska glädjen och friden. Gud är god!


Här i tiden kämpar vi med tid för det viktigaste. Då gläds vi över de himmelska hälsningarna..

tisdag 4 augusti 2026

Trogen mot Guds ord?


"Genom människors ord om dig, sätter Herren dig på prov. Han vill se om du är trogen mot hans ord och följa i hans fotspår."

Så skriver H. E. Nissen i en andakt för den här dagen..

Vill vi och vågar vi vara trogna mot Guds ord? Eller - Vågar vi avvika från Guds ord?

Vi får be: "Behåll oss Herre vid ditt Ord."

måndag 3 augusti 2026

Tillbedjan eller tvivel

"De elva lärjungarna begav sig till det berg i Galileen dit Jesus hade befallt dem att gå.

Och när de såg honom, tillbad de honom, men andra tvivlade. 

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Jag har fått all makt i himlen och på jorden. 

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt vad jag har befallt er. 

Och se, jag är med er alla dagar intill tidens slut."

Matteus evangelium avslutas med missionsbefallningen ovan. Jesus riktar den till de elva. Men vissa menar att också hela den stora skaran av Uppståndelsens vittnen, mera än 500 män var samlade där i Gallileen. 

Paulus talar om den skaran i första Korinterbrevet 15:

"Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv hade tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna, och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. 

Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu lever, medan några är insomnade. Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna.

Allra sist visade han sig också för mig, som är såsom ett ofullgånget foster. Ty jag är den ringaste av apostlarna. Jag är inte värd att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling. 

Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än de alla, fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig. Vare sig det gäller mig eller de andra, så förkunnar vi detta, och det är detta ni har kommit till tro på."

Den här veckan får jag inleda utgående från dessa två bibelställen. De elva och de 500 bröderna har länge varit hemma hos Herren.

Men Jesus går ännu med här nere. Och åt Honom är given makten. Den behåller han. Den skall vi inte ta i från honom. Den får vi inte göra mindre genom vår tvivel eller otro.

Inför Gud är vi vad vi är. Och geenom Guds nåd får vi fullborda den tjänst han kallat oss till.

Jesus kallar. Jesus rustar. Jesus går med och Ordet han ger oss är hans eget Ord. Tjänsten är hans. Församlungen är hans kropp. Alla lemmar är lika viktiga.

Ingen är viktigare än den andra. Jesus är den som håller ihop allt. 

Tack gode Gud.


En bild från ett mera regnigt Kållbymöte. Vilket väder han ger oss detta nådens år vet vi inte. Gud vet. 

I dina händer Herre lämnar vi allt. Från början till slutet. Herre låt oss få tjäna med glädje på onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag..

Herre låt oss få lovprisa dig i Evighet. Inför din tron. 

 


söndag 2 augusti 2026

Trofast förvaltning av Guds gåvor

Dagens evangelitext är från Matteus 25:14-30. 

I slutdelen läser vi: "Ty var och en som har skall få, och det i överflöd, men den som inget har, från honom skall tas också det han har."

Orden är riktade till den oduglige tjänaren. Han som grävde ner sitt pund i jorden.

Den oduglige tjänaren hade en märklig bekännelse när han skulle avge räkenskap: "Han sade: Herre, jag vet att du är en hård man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. Av fruktan för dig gick jag och gömde din talent i jorden. Här har du vad som är ditt."


Inte gräver vi väl ner Guds gåvor i jorden, det som vi fått att förvalta. Även ett pund, en talent från Gud är en rik gåva.