Guds rike vacklar inte hörde vi i dagens andakt i radion. Helvetets portar blir aldrig övermäktigt för det riket.
Visst var det trösterika ord..
Riket är alltså Guds. Ingen kan äga det riket. Ingen kan rycka det till sig.
Ännu när dess Herre Jesus kommer tillbaka står det fast
Andra Moseboken 34: 4-9:
"Mose högg ut två stentavlor, likadana som de förra, och tidigt följande morgon gick han upp på Sinai berg, så som Herren hade befallt honom, och han tog med sig de båda stentavlorna.
Då steg Herren ner i molnskyn och ställde sig där nära intill honom och ropade ut Herrens namn.
Och Herren gick förbi honom där han stod och ropade: " Herren! Herren! - en Gud, barmhärtig och nådig, sen till vrede och stor i nåd och sanning, som bevarar nåd mot tusenden och förlåter överträdelse, synd och skuld, men som inte låter någon bli ostraffad utan låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen och barnbarnen, ja, tredje och fjärde släktledet." Då böjde sig Mose hastigt ner mot jorden och tillbad.
Han sade: "Herre, om jag har funnit nåd för dina ögon, så må Herren gå mitt ibland oss, fastän det är ett hårdnackat folk, och förlåt oss vår synd och skuld och gör oss till din arvedel."
Kärnbibeln definierar nåd som omsorgsfull kärlek och sanning som stabilitet, fasthet, trofasthet.
Vi människor behöver nåd och sanning. Dessa två finner vi hos Jesus. Han är full av nåd och sanning.
Johannes skriver: "Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning."
"Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst,
den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda.
Den gläder sig inte över orättfärdigheten men har sin glädje i sanningen.
Den fördrar allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting."
Jesus gläder sig inte över orättfärdigheten. Jesus har sin glädje i sanningen..
"Men vi är skyldiga att alltid tacka Gud för er bröder, Herrens älskade, eftersom Gud från begynnelsen har utvalt er till att bli frälsta, genom att Anden helgar er och ni tror sanningen.
Det är detta som Gud har kallat er till genom vårt evangelium, för att ni skall vinna vår Herre Jesu Kristi härlighet. Stå alltså fasta och håll er till de lärdomar ni har fått, muntligt eller genom brev.
Må vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har älskat oss och i sin nåd gett oss evig tröst och gott hopp, uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i ord och gärning."
Sanningen är ett ord som förekommer 3 gånger i det andra kapitlet av det andra tessalonikebrevet.
Aposteln beskriver hur någon röjs ur vägen för att antikrist skall kunna framträda. Sanningen, Guds Sanning, Jesus Kristus trängs undan där det antikristliga växer till.
Sanningen om Gud, sanningen om människan, synd och nåd har inget rum i antikristliga sammanhang.
Jakobstadsborna har valt en kyrkoherde som har en annan syn på människan än Herren Jesus. Hon är öppen för att viga samkönade par till ett "kristet" äktenskap.
Guds ords sanningar har fått ge vika.
Det är farligt om Guds ord som är Sanning måste röjas undan för att bereda plats för människan. När och där empati och medkänsla tar Sanningens plats frodas laglöshet.
När vi skapar en kristendom utan sanning är det inte mera kristendom. Om Jesus är endast vägen och livet, men inte sanningen så har vi en hemmagjord Jesus.
Samtidigt med att sanningen sätts att sidan avtar också kärleken. Endast i Jesus finns den kärlek som är tålig och mild. Som inte upphör. Som är evig och Sann.
Räddningen för rövaren var att få tillbringa de sista dagarna i sitt liv med Honom som sade sanningen.
"Och därför ber vi alltid för er, att vår Gud skall anse er värdiga sin kallelse och med kraft fullborda varje god föresats och gärning i tron, så att vår Herre Jesu namn förhärligas i er och ni i honom genom vår Guds och Herren Jesu Kristi nåd."
I avslutningen av det första kapitlet i Paulus andra brev till församlingen i Tessalonika lyfter aposteln fram att han ber för församlingen.
Att Jesu namn skulle förhärligas i de kristna. Och att de kristna skulle bli förhärligade i Kristus Jesus.
Paulus skriver i ett annat brev om kallelsen till himlen i Kristus Jesus.
Helvetets portar har ingen makt över Guds församling, Kristi kropp där Kristus Jesus är huvudet.
Vid morgonkaffet läste jag en text där uttrycket "armahdetut syntiset" lyftes fram. När vi talar om benådade syndare bygger det på bibelns budskap om synd och nåd, lag och evangelium.
Det är intressant att i bibeln (folkbibeln) finner vi ordet benådad endast en gång. Ängeln Gabriel kommer med budskapet till jungfru Maria: "Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."
Ängeln fortsätter: "Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus."
Människan kan finna nåd hos Gud och den nåden finner vi endast i Jesus. När vi talar om Guds nåd är den alltid förknippad med Jesus.
Gamla testamentets heliga levde i väntan på nåden. Plötsligt föds det barn som bär Guds nåd med sig.
Jesus är den nådige Gudens avbild. I hans namn och blod får vi tro våra synder förlåtna. I artikeln jag hänvisade till i inledningen lyftes det också fram att människan som insett att hon är syndare och känner sin synder behöver få avlösning.
Då lyfts bördan av på ett konkret sätt. I Gudstjänsten förkunnas avlösningens ord. Den här förkunnelsen kan också fås personligt och enskilt.
Det är saligt att få tro att synden är förlåten. Vår synd känner vi ju av dagligen. Den är i våra tankar. Den förgiftar våra ord. Och den blir synlig i vårt liv, i våra gärningar.
Vi har en god Gud som för Jesu skull alltid visar sin nåd. Med hörbar stämma ljuder hans röst över en i synd fallen värld. En värld där synden sätter sina spår och syndaskuldens börda tynger människors samveten.
"Ty Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus.
Han har dött för oss, för att vi skall leva tillsammans med honom, vare sig vi är vakna eller insomnade.
Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör."
Guds vilja är att människan vinner frälsning genom Jesus Kristus. Frälsning är ett härligt ord och i skriften förekommer aldrig något negativt i samband med det ordet.
Guds vilja är människornas frälsning. Och den ges i Jesus Kristus Guds älskade Son.
Gud räddar sitt folk från syndens lön som är döden. En människa som inte genom tron tar din tillflykt till Jesus lever under domen som dömd.
"När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen.:
Vredesdomen är ett begrepp som vi finner först på nya testamentets sida. Vi förstår att den är en följd av att människan inte tar vara på sin nådetid - Den tid då Gud kallar människan..
