Himmelskt samtal

"Och se, två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia och de visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, som han skulle fullborda i Jerusalem." (Lukas 9:30)

Evangelisten Lukas lyfter fram att där i himlen talade man om Jesu bortgång som snart skulle fullbordas i Jerusalem.

Vidare beskriver Lukas hur Jesus tog med sig Petrus, Johannes och Jakob och gick upp på berget för att be. 

När Jesus ber förenas jord och himmel. Men Jesu följeslagare sover tungt: "Petrus och de som var med honom sov tungt, men när de vaknade såg de Jesu härlighet och de båda männen som stod där tillsammans med honom."

Vi kunde tänka att lärjungarna missade mycket av den himmelska duskussionen då de sov i stället för att be med Jesus. Men kanske det ändå är så att det himmelska är fördolt för oss människor här i syndens land.

För Gud är ändå allting möjligt. Han har givit oss sitt ord och han är allsmäktig. Och Jesus är given all makt i himlen och på jorden..

"Guds härlighet strålar i himlarnas sal och helgonens lovsånger tona. Där bära Guds kämpar från stridernas dal för eviga tider sin krona. Säll den som har rum i Guds rike."

Den himmelska synen

Markus 9:2-8: " Sex dagar därefter tog han med sig Petrus, Jakob och Johannes och förde dem upp på ett högt berg för att vara ensam med dem. Och han förvandlades inför dem. 

Hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen tygberedare på jorden kan göra några kläder. 

Och Mose och Elia visade sig för dem, och de samtalade med Jesus. Då sade Petrus till Jesus: "Rabbi, det är gott för oss att vara här. Låt oss göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." 

Han visste inte vad han skulle säga, så förskräckta var de. Då kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och ur molnet hördes en röst: "Denne är min Son, den Älskade. Lyssna till honom!" 

Och plötsligt, när de såg sig omkring, såg de inte längre någon utom Jesus."

Temat för inkommande söndag är "Kristus förhärligad". Jesus förhärligades inför sina utvalda lärjungars ögon. Gud lät dem se något av det himmelska. Något av det som vanligtvis är fördolt för våra ögon.

Lärjungarna får här ske Jesus i sin himmelska skepnad. Senare skulle de få se honom slagen och övergiven dö på ett kors.

Gud låter ibland oss se något av Jesu himmelska härlighet, av den himmelska världen. Av det som finns där ovan hos Gud.

Petrus lyfter också fram den himmelska synen senare i sitt andra brev: "Det var inte några utstuderade myter vi följde, när vi förkunnade för er vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst, utan vi var ögonvittnen till Jesu majestät. 

Ty han blev av Gud, Fadern, ärad och förhärligad, när en röst kom till honom från den upphöjda Härligheten:"Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje." 

Den rösten hörde vi själva från himlen, när vi var med honom på det heliga berget. 

Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnangår upp i era hjärtan. 

Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen utläggning. Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud."

Jesus ger evigt liv

"Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning."

Johannes evangelium är ett djupt och dyrbart evangelium skriven av en lärjunge som fick vara älskad av Jesus.

I Jesus möter vi Guds kärlek till sin fallna skapelse. Johannes skriver senare: "Ingen har stigit upp till himlen utom han som kom ner från himlen, Människosonen som är i himlen.

Och liksom Mose upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bli upphöjd, för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. 

Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. 

Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. 

Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. 

Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda. Ty var och en som gör det onda hatar ljuset och kommer inte till ljuset, för att hans gärningar inte skall avslöjas. 

Men den som lyder sanningen kommer till ljuset, för att det skall bli uppenbart att hans gärningar är gjorda i Gud."

Jesus är nåd och sanning. Det eviga livet börjar med tron på Jesus. Det är saligt att få tro på Jesus..

För mig blev faffas död det första närmare mötet med den lekamliga dödens verkningar.

Vid hans kista sjöng vi den mäktiga sången om det nya hemmet fördolt för vår syn: " Till det härliga land ovan skyn vi i tron skådar upp redan här, ty ett hem fast fördolt för vår syn, har vår Jesus berett åt oss där."

Tiden, döden, nåden

I första Moseboken möter vi tiden som ett begrepp. Vi möter Kain som inte tar vara på tiden. Vi möter Enok och ett nytt sätt att använda tiden.

Gudsmannen Mose skriver: "Efter en tid hände sig att Kain bar fram en offergåva åt Herren av markens gröda. Även Abel bar fram sin gåva av det förstfödda i sin hjord, av djurens fett. Och Herren såg till Abel och hans offer, men till Kain och hans offer såg han inte. Då blev Kain mycket vred och hans blick blev mörk. Och Herren sade till Kain: "Varför är du vred och varför är din blick så mörk?"

Sedan möter vi en annan tid:

"Också Set fick en son och han gav honom namnet Enos. Vid den tiden började man åkalla Herrens namn."

Vi läser om Adam och hans tid: "När Adam var 130 år fick han en son som var lik honom, hans avbild. Han gav honom namnet Set. Sedan Adam fått Set, levde han 800 år och fick söner och döttrar. Adams hela ålder - den tid han levde blev 930 år. Därefter dog han."

Här i femte kapitlet möter vi döden. Adam dör. Han är den första som möter döden i den bibliska historien frånsett Abel som Kain dräpte.

Noa finner nåd inför Herrens ögon. Noa får av Guds nåd genom arken segla in i en ny tid. 

Den himmelska människans bild

"Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. 

Det som blir sått i ringhet uppstår i härlighet. Det som blir sått i svaghet uppstår i kraft. 

Det sås en jordisk kropp, det uppstår en andlig kropp. Finns det en jordisk kropp, finns det också en andlig kropp. 

Så står det också skrivet: Den första människan, Adam, blev en levande varelse. Den siste Adam blev en livgivande ande."

Men det första var inte det andliga, utan det jordiska. Därefter kom det andliga. Den första människan kom från jorden, av jord. 

Den andra människan kom från himlen. Så som den jordiska människan var, så är också de jordiska. Och så som den himmelska människan är, så är också de himmelska. Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, ska vi också bära den himmelska människans bild.

(Första Korinterbrevet 15:42-49)

Aposteln skriver om Adam, den första, den jordiska människan och om Jesus, den andra, den himmelska människan.

Guds vilja är att vi skall få bära den himmelska människans bild.

Därför beredde han ett himmelskt rike redan innan världens skapelse.  Matteus skriver därom i kapitel 25:

"Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse."

Jesus vårt liv

"I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. 

Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. 

Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det."

Med orden ovan inleds Johannes evangelium. Johannes lyfter fram Jesu bakgrund. Hur Jesus var Gud och hos Gud i begynnelsen.

Mose åter skriver hur Gud i begynnelsen skapade himmel och jord.

Jesus, Guds ord ger oss en bild av evigheten. Mina tankar den här dagen går 46 år tillbaka i tiden. En annorlunda morgon. Redan när jag vaknade rätt sent kände jag att något var annorlunda. Faffa hade gått hem till Gud.

46 år är en kort tid sett ur Evighetens perspektiv. Det blir något i himlen för barnen att få sjöng faffa i gungstolen. Faffa sjöng mycket. Han sjöng om hur vi far till sunnanland då vintern kommer.

Då vår det sommar..

Jesus - vår rättfärdighet

"Till Fadern finns det ingen annan väg än Kristus, andra vägar leder fel.

Det finns ingen annan sanning, bara hyckleri och lögn.

Någon annanstans finns inte liv, bara evig död.

Håll troget fast vid detta när det handlar om hur människan blir rättfärdig, då det gäller nåden.

Och när vi har att göra med lagen, synden, döden och djävulen.

Då får du inte känna någon annan Gud än Han som kommit i köttet och blev människa. -Alltså Jesus."

(Orden är Luthers, från hans förklaringar till Galaterbrevet, översatt från finska.)