Morgon vid havet

"Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. 

Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. 

Och jag hörde en stark röst från tronen säga: "Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. 

Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta."

Han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna." 

Han sade också till mig: "Det har skett. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten.  (Uppenbarelseboken 21:1-6) 

Havet är lugnt den här morgonen. Uppenbarelseboken nämner havet hela 20 gånger. Boken är skriven vid havet, men till sist finns havet inte mera.

Inget brusande hav finns i det nya Jerusalem. Men där finns källan med livets vatten..

Ogudaktig - rättfärdiggjord i Kristus

"Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet." (Romarbrevet 4:5)

Igår hade jag förmånen att lyssna till bibelundervisning i radion där man stannade upp inför hur Gud i Kristus förklarar den ogudaktige rättfärdig.

Här finner vi en bibelvers där fariseen blir helt avklädd.

Paulus skriver tidigare i brevet om hur alla människor är syndare inför Gud:

"Ingen rättfärdig finns, inte en enda, ingen förståndig finns, ingen finns som söker Gud. Alla har avvikit, alla har blivit fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda."

Vi förstår att det finns inget annat hopp än Herren Jesus. Honom får vi tro på. Jesus får vara vår glädje, vårt hopp och vår frid.

Ja han är vår rättfärdighet inför Gud.

Tack gode Gud! Tack Herre Jesus!

Den mänskliga förmågan är inte mycket att bygga på. Det håller inte. Hjälpen måste komma utifrån. 

Från Gud.

Från Himlen.

I Kristus blir syndaren, den ogudaktige förklarad rättfärdig.

Här finner vi tron som håller. - Nåden som bär!

Högmod

"Därför heter det: Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka." (Jakobs brev 4:6)

Gud står emot de högmodiga skriver Jakob. Han hänvisar till Ordspråksboken.

Högmodet är ett bedrägligt tillstånd för det för oss bort från Gud. Människan har också svårt att se sitt eget högmod.

Aposteln Petrus skriver: "Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra, för Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka."

Prisa vår Gud, ni som vördar Honom!

"Sedan hörde jag liksom en stark röst från en stor skara i himlen: "Halleluja! Frälsningen och äran och makten tillhör vår Gud, för hans domar är sanna och rätta.

Han har dömt den stora skökan som fördärvade jorden med sin otukt och straffat henne för sina tjänares blod."

Än en gång sade de: "Halleluja!" Och röken från henne stiger i evigheters evighet. Och de tjugofyra äldste och de fyra varelserna föll ner och tillbad Gud som sitter på tronen och sade: "Amen. Halleluja!" 

Och från tronen kom en röst som sade: "Prisa vår Gud, alla hans tjänare, ni som vördar honom, både små och stora!"

Och jag hörde liksom rösten från en stor skara, som bruset av väldiga vatten och dånet av kraftig åska, och de sade:"Halleluja! Herren vår Gud den Allsmäktige är nu kung.

Låt oss glädjas och jubla och ge honom äran, för Lammets bröllop har kommit och hans brud har gjort sig redo." (Uppenbarelseboken 19:1-7)

Skökan, den fallna kyrkan har fått sin dom. Kristi brud, hans kyrka har fått förenas med sin Herre.

"Skinande rent linne har hon fått att klä sig i."Linnet är de heligas rättfärdighet.

Och ängeln sade till mig: "Skriv! Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid." Och han tillade: "Dessa Guds ord är sanna." 

Liv och gärningar som behagar Gud

"Ett liv och gärrningar som behagar Gud" De orden möter vi i Luthers morgonbön.

En människas liv och gärningar kan inte behaga Gud. Men den människan som tror och förtröstar och sätter sitt liv i Guds älskade sons händer behagar Gud för Jesu skull.

Jesus som helgar och de som helgas har en och samme Far hör vi i Hebreerbrevet.

En välsignad vecka i tro och förtröstan på Jesus!

Gud är trofast!

Den himmelska gästboken

På köksbordet på morgonen finner jag en blombukett. Någon har varit på bröllop igår.

I andaktsboken läser jag orden från Uppenbarelseboken 19:  "Tiden är inne för Lammets bröllop."

De "bjudna" är de som sagt ja till kallelsen. Johannes som skrev ner orden var själv bjuden, om än han måste vistas på en ödslig fängelseö, för att han tagit kallelsen på allvar.

I andaktsläsningen lyfts det fram hur fantastiskt det är att vara bjuden till det himmelska bröllopet. Hur gott det är att hålla sig redo.

Att redan ha namnet skrivet i den himmelska gästboken, i Livets bok.

Vi vet att det är Lammet, att det är Jesus som förvaltar den boken. Det är Jesu egen bok, där namnen skrivs in med hans eget blod.

Ofta skriver man namnet i en gästbok vid festens slut. I den himmelska gästboken skrivs namnen redan innan festen börjar..

Världens slut

När vi följer folkbibelns bibelläsningsplan får vi idag läsa om världens slut:

"Den sjunde tömde sin skål över luften. Och en stark röst gick ut från tronen i templet: "Det har skett." 

Och det kom blixtar och dån och åska och en så stor jordbävning att något liknande aldrig har hänt så länge människan har funnits på jorden, så stor och väldig var jordbävningen. 

Den stora staden rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin. 

Alla öar flydde, och bergen fanns inte mer. Stora hagel, tunga som talenter, föll från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan eftersom den var mycket svår."

Johannes hade hört en stark röst från templet säga till de sju änglarna: "Gå ut och töm Guds sju vredesskålar över jorden."

Vi märker att den sista vredesskålen töms över luften. Över den luft människorna andas. Johannes ser blixtar, eld som rör sig i luften. Han hör dån likt åskan.

Folkens städer störtar samman. Jorden har nu i över 80 år haft hotet om atomkrig över sig. Gud har ändå hållit sin skyddande hand över jordens folk medan evangeliet gått ut över jorden.

Som kristna, som Jesu vänner behöver vi inte frukta världens slut. Vi vet att det en gång kommer. Men vi vet inte när.

Vi vet att den dagen vilar i Guds goda händer och att Jesu vänner inte behöver smaka Guds vrede.

När världens slut med dess plågor kommer hädar människorna Gud. Som Guds barn får vi däremot förtrösta på Herren Jesus och den frälsning som vi av Guds stora nåd ser fram emot.

Den som lever och tror på Jesus skall leva om han än dör..

Gud är god. Guds barnaskara är den tryggaste skaran här i tiden..