Ondskans och krigets grymhet

(CNN:s reporter vid den brinnande staden) Nyhetsbyrån gick en gång ut med en vision om att sända direkt den dagen då Jesus återkommer till jorden. Det torde inte vara möjligt för då är nådens tid slut.

I Iran är det nu mörkt. Tankarna går till orden i Uppenbarelsebokens 16 kapitel. Där beskrivs vad som en gång drabbar de riken där vilddjuret har sin tron:

"Den femte tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan och hädade himlens Gud för sina plågor och sina bölder, men de omvände sig inte från sina gärningar.

Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen bereddes för kungarna från Östern. 

Och jag såg att det ur drakens gap och ur vilddjurets gap och ur den falske profetens mun kom ut tre orena andar som liknade paddor. 

De är ondskefulla andar som gör tecken, och de beger sig ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag. 

- "Se, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder."

Vi lever i en dyster tid. Men Gud kallar ännu världens folk till omvändelse och tro. Salig och lycklig är den människa som idag tror och förtröstar på Herren Jesus. 

Då förskräcker inte mörkret. Då ser vi  det himmelska ljuset i en dyster tid. Då fäster vi blicken på Herren Jesus, som räddar de människor som i tro tar emot den frälsning som är beredd.

Lots rättfärdighet - reflektioner

"Solen hade gått upp över jorden när Lot kom till Soar. Då lät Herren svavel och eld regna ner från himlen, från Herren, över Sodom och Gomorra. 

Han omstörtade dessa städer med hela slätten och alla dem som bodde i städerna och det som växte på marken. Men Lots hustru som följde efter honom såg sig tillbaka. Och hon blev en saltstod.

Tidigt följande morgon gick Abraham till den plats där han hade stått inför Herren och såg ner över Sodom och Gomorra och över hela slättlandet. Han såg då rök stiga upp från landet, som röken från en smältugn.  

Då Gud fördärvade städerna på slätten, tänkte han på Abraham och förde ut Lot undan förödelsen, när han omstörtade städerna där Lot hade bott."

I morgon fortsätter bibelstudierna över första Moseboken.

Abraham hade vädjat för Sodom där hans brorson Lot bodde. Ifall där skulle ha funnits 10 rättfärdiga skulle Gud ha skonat staden.

Det fanns det inte. Slutligen handlade det endast om 6 personer som var nära en räddning. Lots svärsoner fick kallelse att komma med på flykten. Men de insåg aldrig behovet av en räddning.

Lot talade till sina svärsoner som 

"Bryt upp och lämna den här platsen, för Herren tänker fördärva staden." Men hans svärsöner trodde att han skämtade.

Svärsönerna var lika fördärvade som alla övriga män i staden. Men de erbjöds räddning. Svärsönerna hörde till den stora skaran som ville våldta Guds tjänare som besökte staden: "Innan de hade lagt sig omringades huset av männen i staden, Sodoms män, både unga och gamla, allt folket utan undantag. De kallade på Lot och sade till honom: "Var är de män som kom till dig i natt? För ut dem till oss så att vi får känna dem."

Berättelse om Sodom och Gomorra visar hur grym synden är där den blir accepterad och godkänd. Alla drabbas slutligen av döden. Syndens lön är döden.

Aposteln skriver: "Ty syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre."

Vi märker att avgörande blir huruvida människan tar emot Guds gåva: - Evigt liv i Kristus Jesus vår Herre.

Vad var då Lots rättfärdighet? Var det inte att han tog emot Guds gåva i tro, Kristi rättfärdighet.

Svärsönerna var förblindade av begäret till synden.

Begäret till synden kostade Lots hustru livet. Hon gick under på halva vägen.

Lots döttrar var förstörda av synden. Och deras liv fick en tragisk vändning. 

Synden tog Lots hela familj. Städerna på slätten som han en gång valde hade ett mycket högt pris. 

Men av Guds nåd räddades hans själ. Petrus skriver:

"Städerna Sodom och Gomorra dömde han till undergång. Han lade dem i aska och gav så ett exempel på vad som skulle hända de ogudaktiga. 

Men han frälste den rättfärdige Lot, som plågades av de ogudaktigas utsvävande liv. 8 - Den rättfärdige mannen bodde nämligen bland dem, och dag efter dag plågades han i sin rättfärdiga själ av att se och höra det onda som de gjorde. 

- Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag, särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren."

Tack gode Gud för att du själv förklarar ditt ord. Sodom och Gomorra är exempel på vad som händer med de ogudaktiga.

Herren frälser de gudfruktiga ur frestelsen.

Må i gen förakta Herren och frälsningen genom tron på Jesus Kristus. Han som kallar syndare till att följa sig.

Ur Jakobs brev

"Framför allt, mina bröder, svär inte, vare sig vid himlen eller vid jorden eller vid något annat. 

Låt ert ja vara ja och ert nej vara nej, så att ni inte drabbas av domen. Får någon av er lida, skall han be. Är någon glad, skall han sjunga lovsånger. 

Är någon bland er sjuk, skall han kalla på församlingens äldste, och de skall be över honom och i Herrens namn smörja honom med olja. Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom. 

Och har han begått synder, skall han få förlåtelse för dem. Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra så att ni blir botade. Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön."

(Jakob 5:12-16)

Jakob lyfter i sitt femte kapitel fram hur vi får leva i väntan på Herrens ankomst. Han kommer då tiden är inne. Fåfängt är det också att samla sig jordiska skatter i de sista dagarna. De kan inte ge någon verklig glädje och trygghet.

Men vad säger Jakob egentligen till Guds folk?

Här lyfter han fram bönen. Orkar vi inte be själva får vi be om förbön. Herren har makt att bota sjuka. Han kan resa upp människan.

Sedan lyfter han fram hur det finns förlåtelse från synderna. Vi får bekänna våra synder för varandra. Vi får be för varandra. Be för varandra så att ni blir botade.

Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön.

Kristus är vår rättfärdighet inför Gud. När vi nu då får leva i tro på Honom får vi be i förtröstan på att Gud hör bön.

Jakobs brev överaskade mig idag. Guds ord är en outtömlig skatt..

Dopets förpliktelse

I bilen igår lyssnade jag i radion till en bibelstudie med Albert Häggblom som hölls i Skutnäs bönehus för två veckor sedan. Slutdelen lämnade bort i radieringen och det sista ordet blev dopets förpliktelse.

Vad är dopets förpliktelse? Om det läser vi i katekesen. Det finner vi också nedan på bilden.

En daglig ånger och bättring. En kamp mot synden och den gamla människan med dess onda begär.

För att en ny människa dagligen skall uppstå och leva i helighet inför Gud. Alltså redan idag och i evighet.

Grunden för vår frälsning är Kristi försoningsverk. Vår dagliga ånger och bättring lyckas aldrig så fullkomligt att det skulle duga inför Gud. Det är helt enkelt inte möjligt efter syndafallet.

Vår frälsning vilar på den kamp som Jesus gjorde för oss. Där vilar vår frälsning. Vi får säga nej till synden. Det skall vi göra.

Men när och då vi misslyckas är vi inte förlorade. Det är inte ute med oss. Herrens nåd är var morgon ny. Synden får vi bekänna och lägga bort. 

Vi får bekänna synden inför Gud i förtröstan på Jesu fullbordade verk. Och det nya livet fortsätter.

Johanna som följde Jesus

"Därefter vandrade Jesus från stad till stad och från by till by och predikade evangeliet om Guds rike. De tolv var med honom och även några kvinnor, som hade blivit befriade från onda andar och botade från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena - från henne hade sju onda andar farit ut -  vidare Johanna som var hustru till Herodes förvaltare Kusas, och Susanna och många andra som tjänade dem med vad de ägde."

(Lukas 8: 1-3)

Här läser vi om kvinnor i den stora lärjungakretsen. Kvinnor som följde Jesus. En av dessa var Johanna och hon var med ända till korset och graven och sedan fick hon möta den uppståndne.

I kapitel 24 läser vi om hur Maria från Magdala och Johanna och Jakobs mor Maria kom till graven på uppståndelsens morgon. Lukas vittnar om hur kvinnorna från Galileen troget följde Jesus. "De kvinnor som hade kommit tillsammans med Jesus från Galileen, följde efter och såg graven och hur hans kropp lades där. Sedan vände de hem och gjorde i ordning välluktande kryddor och oljor. Och på sabbaten var de i stillhet efter lagens bud."

Vi märker alltså att Johanna följde Jesus och också levde efter lagens bud. Johanna hade blivit botad av Jesus. Hon var gift med Kusas. 

Bo Giertz lyfter fram att det eventuellt är denne Kusas som Johannes skriver om i kapitel 4. "Så kom han tillbaka till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. En man i kunglig tjänst hade en son som låg sjuk i Kapernaum. 

När han hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, gick han till honom och bad att han skulle komma ner och bota hans son som låg för döden. 

Jesus sade till honom: "Om ni inte ser tecken och under, tror ni inte." Mannen sade till honom: "Herre, kom ner innan mitt barn dör!" Jesus svarade: "Gå, din son lever." 

Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom och gick. Och medan han ännu var på väg, möttes han av sina tjänare som sade att hans son levde. Han frågade vid vilken timme han hade blivit bättre. De svarade: "I går vid sjunde timmen lämnade febern honom." 

Då förstod fadern att det hade hänt just den timme då Jesus hade sagt till honom: "Din son lever." Och han själv och hela hans familj kom till tro. Detta var det andra tecknet som Jesus gjorde sedan han hade kommit från Judeen till Galileen."

Kanske det var så att Johanna och hela hennes familj sedan fick följa Jesus i samma tro. Då fortsätter det sedan i himlen..

Stor var skaran som földe Honom

Biblisk glädje - Glädjen i Herren

"För när tiden var inne, medan vi ännu var maktlösa, dog Kristus i de ogudaktigas ställe. Knappast vill någon dö ens för en rättfärdig – jo, kanske vågar någon dö för den som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.

När vi nu har förklarats rättfärdiga genom hans blod, hur mycket mer ska vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen? För om vi som Guds fiender blev försonade med honom genom hans Sons död, hur mycket mer ska vi då inte som försonade bli frälsta genom hans liv?

Men inte bara det, vi gläder oss också i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen."

(Romarbrevet 5:6-11)

Jag har tänkt en del på den första kärleken till Jesus. Den är livsviktig. Ersätts den av något annat så behöver vi vända om.

Jesus dog för mig medan jag var syndare. 

Jag är förklarad rättfärdig genom Jesu blod.

Jesus frrälser mig från vredesdomen som alltid kommer över synd och orätt.

Som försonad blir jag frälst genom Jesu liv.

Jag har all orsak att vara glad. Jag får glädjas och tacka Gud för försoningen, Jesu försoningsverk.

Gud är god!

Ställföreträdande försoningsverk

Den bibliska och lutherska rättfärdiggörelseläran. (Ur morgonens läsning)

I den fjärde artikeln av den lutherska kyrkans förnämsta bekännelseskrift, den Augsburgska bekännelsen, framställes den viktiga läran om rättfärdiggörelsen genom tron i kort sammanfattning på följande sätt: 

»Vidare läres, att människan icke kan vara rättfärdig inför Gud genom sina egna krafter, förtjänst eller gärningar men att hon varder rättfärdig utan all egen förtjänst för Kristi skull genom tron, när hon tror, att hon blir tagen till nåd och att synderna förlåtas henne för Kristi förtjänsts skull, vilken med sin död har gjort till fyllest och betalat för våra synder. 

Denna tro räknar Gud till rättfärdighet i sin åsyn o.s.v, som det står skrivet i Romarebrevets tredje och fjärde kapitel.»

Luther sammanfattar:

1) Människan är under Guds vrede och kan

aldrig vinna Guds välbehag, så länge hon

förbliver i synden.

2) Sann syndakännedom och ånger över

synden äro nödvändiga förutsättningar för

rättfärdiggörelsen.

3) Kristi ställföreträdande försoningsverk

är grunden till människans rättfärdiggörelse.

4) Den av Kristus åt människan förvärvade rättfärdigheten mottages allenast genom tron.