Tredje trosartikeln

Ur katekesen:

"Tredje trosartikeln – om den helige Ande och helgelsen

Jag tror på den Helige Ande, en helig, allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och ett evigt liv.

Vad betyder det?

Jag tror att jag inte av mitt eget förnuft eller av min egen kraft kan tro på eller komma till min Herre Jesus Kristus, utan den Helige Ande har kallat mig genom evangelium, upplyst mig med sina gåvor, helgat och bevarat mig i den rätta tron. 

På samma sätt kallar, församlar, upplyser och helgar han hela kyrkan på jorden och bevarar den i Jesus Kristus genom den rätta tron. 

I denna kyrka förlåter han dagligen mig och alla troende alla synder. Han skall på den yttersta dagen uppväcka mig och alla döda och ge mig och alla som tror på Kristus evigt liv. Det är visst och sant."

Andens tid

"Maria skyndar nu till sin släkting i Judeen. När Elisabet får det oväntade besöket, spritter barnet till i hennes liv och hon vet genast vad det beror på. 

Också det ofödda barnet gläder sig. Maria bär under sitt hjärta den som är allas Herre.

 De lever nu i en undrens tid, då Gud handlar med människorna så som han aldrig förut har gjort. 

Nu kommer Messias, och messiastiden är också Andens tid. Det är Anden som nu talar genom Elisabet, när hon prisar Maria salig.

 Hon är ”välsignad bland kvinnor”. Det är ett hebreiskt uttryck som betyder ungefär detsamma som ”mer än andra kvinnor”, ”framför alla de andra”."

(Ur Bo Giertz förklaring av mötet mellan Elisabet och Maria)

Det slog mig igår att Gabriel hade vittnat om att Johannes döparen skull bli uppfylld av den Helige Ande redan i moderslivet.

"Han ska bli din glädje och fröjd, och många ska glädja sig över hans födelse, för han ska bli stor inför Herren. Vin och starka drycker ska han inte dricka, och han ska bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet." (Lukas 1:14-15)

Här går alltså Gabriels profetia i uppfyllelse. Den Helige Ande beredde sig en boning i profeten Johannes redan i moderlivet.

Den Helige Ande utgår från Fadern och Sonen läser vi i en av våra trosbekännelser.

I Katekesen läser vi:

"3 Andra trosartikeln – om Guds Son och återlösningen

Jag tror på Jesus Kristus, Guds ende Son, vår Herre, vilken är avlad av den Helige Ande och född av jungfru Maria, led under Pontius Pilatus, korsfästes, dog och blev begraven, nedsteg till dödsriket, uppstod på tredje dagen ifrån de döda, uppfor till himlarna, sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida och därifrån skall komma till att döma levande och döda.

Vad betyder det?

Jag tror, att Jesus Kristus, sann Gud, född av Fadern i evighet, och tillika sann människa, född av jungfrun Maria, är min Herre. 

Han har återlöst, förvärvat och vunnit mig, förlorade och fördömda människa, ifrån alla synder, ifrån döden och djävulens våld, inte med guld eller silver, utan med sitt heliga och dyra blod, och med sin oskyldiga pina och död. 

Han har gjort allt detta för att jag skall tillhöra honom, leva under honom i hans rike och tjäna honom i evig rättfärdighet, oskuld och salighet, liksom han har uppstått från döden, lever och regerar i evighet. Det är visst och sant."

Maria och Josef

"Med Jesu Kristi födelse gick det till så: hans mor Maria var trolovad med Josef, men innan de hade varit tillsammans visade det sig att hon var havande genom den helige Ande. 

Hennes man Josef var rättfärdig och ville inte dra skam över henne, och därför beslöt han att skilja sig från henne i hemlighet.

Men när han funderade över detta, då visade sig en Herrens ängel för honom i en dröm och sade: "Josef, Davids son! Var inte rädd för att ta till dig Maria som din hustru, för barnet i henne har blivit till genom den helige Ande. 

Hon ska föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus, för han ska frälsa sitt folk från deras synder."

Så skriver evangelisten Matteus medan Lukas återger hur Maria vandrar bröt upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. 

Gud hade berett en fristad för henne där hos en äldre rättfärdig kvinna. För Elisabet var rättfärdig. Lukas skriver om Elisabet och Sakarias: "Båda var rättfärdiga inför Gud och levde fläckfritt efter Herrens alla bud och föreskrifter. 

Vi förstår att de ägde trons rättfärdighet, den rättfärdighet som duger inför Gud. De levde i tro på Guds löfte, på löftet om kvinnans säd Hon som skulle födas av jungfrun.

Nu var tiden inne. Maria Herrens moder kommer till Sakarias hus.

Onsdag - den första kärleken

I spåret igår tänkte jag på den första kärleken till Jesus. Den som Jesus lyfter fram som livsviktig.

Den första kärleken till Jesus. Johannes skriver i sitt första brevs fjärde kapitel: "Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder."

Och vidare: "Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, för rädsla hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.

Vi älskar därför att han först har älskat oss."

Vi älskar Jesus för att han först älskade oss. Han älskade oss redan innan världens grund lades. Han har berett ett rike för oss redan innan världens grund lades.

Och hans kärlek kallar oss till sitt rike. I sitt ord uppmanar han oss att ta det riket i besittning. Och här nere tar vi det i besittning genom tron. 

Jag tänkte vidare. Om vi älskar honom så håller vi hans bud. Men inte för att vi är rädda för honom. För det finns ingen rädsla i kärleken till Jesus.

Jesu kärlek till oss driver ut rädslan. 

Och ändå kan det gå så att vi kommer bort från den första kärleken och även överger den. Då är fallet stort. Då behöver vi tänka på varifrån vi fallit.

Tiden går fort då vi får leva omsluten av Jesu kärlek. 

Tisdag med Guds nåd i Kristus Jesus

" Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Far, som i Kristus har välsignat oss med all andlig välsignelse i himlen! 

Han har utvalt oss i honom före världens skapelse till att vara heliga och fläckfria inför honom. 

I kärlek har han förutbestämt oss till barnaskap hos honom genom Jesus Kristus, efter sin goda viljas beslut, till ära och pris för den nåd som han har skänkt oss i den Älskade.  

I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder, tack vare den rika nåd som han lät flöda över oss med all vishet och insikt." (Efesierbrevet 1:3-8)

Inkommande söndag firar vi Marie bebådelsedag. Lukas beskriver det budskap som Maria fick från ängeln Gabriel:

-  "Gläd dig, du som fått nåd! Herren är med dig."

- "Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus."

Tiden, Guds tid var inne. Guds Son, kvinnans säd skulle födas hit till jorden. Maria var av Davids släkt och utvald till att bli Jesu mor.

I Jesus är alla människor utvalda till att bli frälsta. Vi är alltså utvalda av Gud till att bli frälsta. I Jesus blir vi upptagna som Guds barn.

I Jesus visar Guds sin nåd till oss. Vi blir omslutna av Guds nåd i Kristus Jesus.

Gud friköper oss från synden genom Jesu blod. Tack vare den nåd som Gud bevisar oss har vi förlåtelse för våra synder.

Guds nåd i Kristus Jesus är oförtjänt men den står öppen för varje människa som ser och känner sin synd och vill fly till Guds nåd som uppenbaras i Kristus Jesus.

Nåden är oförtjänt. Vi har inget i oss själva som gör oss förtjänta av den. Nåden är en Guds gåva som vi får ta emot med tacksamhet. Och då blir Jesu namn prisat. Och Gud får äran.

Måndagen täckte marken med ren vit snö. Guds sons rättfärdighet övertäcker människans synd. Insikten om nåden, om Guds fullkomliga försoningsverk i Kristus Jesus är den enda hållbara grunden till att vi får ha frid med Gud och ett gott samvete som är renat genom Jesu blod.

Därför får vi alltid bekänna vår synd och skuld och tacka Gud för nådens försäkran i evangeliets ord.

Aposteln försäkrar att i Jesus har vi förlåtelse för våra synder. Och då synden är förlåten har vi frid med Gud.

Guds nåd

Det är nåd att få börja en måndag med att få läsa om nåden, Guds saliggörande nåd. 

Gud valde att frälsa sina skapade barn genom sin nåd. "Då vi talar om Guds nåds nödvändighet är det givetvis inte en nödvändighet från Guds sida sett som menas utan en nödvändighet för människan.

- Om den syndiga människan skall kunna ernå Guds frälsning."

Och det är just detta vi finner i Kristus Jesus. Han är vägen. Han är Guds väg, den goda vägen.

Tänk att vi får vandra på den vägen. En väg som leder till himlen, hem till Gud..

Måndag - om namnsynder

Här om dagen lyssnade jag till Jukka Norvantos bibelundervisning utgående från Petrus andra brev. Jukka avslutade bibelstudien med att förkunna avlösningen.

Översatt till svenska förkunnade han ungefär så här: I Jesu namn och blod får du tro alla synder förlåtna, även de synder som du bär med dig ända till din grav.

Det fria evangeliet gladde mig och lyfte blicken mot Jesus. Evangelium är en Guds kraft till frälsning.

Synder däremot är något som vi bär med oss ändå till graven. Och alla synder har nog ett namn. Ändå från arvsynden till tankens synder och olika verksynder.

Det finns också förkunnare som betonar vikten av att vi bekänner synder med namn i personlig bikt. 

Finns det då en konflikt mellan dessa två synsätt? När jag på lördagen i skidspåret reflekterade eller idisslade kom några tankar.

Det första budskapet är evangelium där vi lyfter fram hur Jesus har burit våra synder. Han har försonat dem och även bekänt dem inför Gud. 

Det andra budskapet med ett krav att "namnsynder" måste bekännas för att den kristne skall komma till frihet är mera problematiskt. Speciellt om förkunnelsen leder till att åhörarna upplevelser eller tror att det här är evangelium som förkunnas.

Evangeliet ställer aldrig krav. Ett evangelium som blir lagbundet, eller måste förtjänas är ett annat evangelium än Skriftens evangelium som är en Guds kraft till frälsning. "Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först men också greken. I evangeliet uppenbaras rättfärdighet från Gud, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige ska leva av tro."

När förkunnelse om att synden måste bekännas inför människor med dess rätta namn blir en dogm skapar det träldom. Av synden plågade människor som Gud gjort fria genom Kristi evangelium binds genom Guds lag eller av människor formad lagiskhet.

Jesus uppfyllde Guds heliga lag till punkt och pricka. Jesus gjorde det som ingen annan kunde. 

Det är nåd att också för Jesu skull få bekänna sin synd, också specifika synder som plågar. Jesus försonade ändå alla synder oberoende av vilket namn de nu än har.

Därför behöver vi akta oss för att sätta något till Guds evangelium och skapa ett hemmagjort lagbundet evangelium. 

I sången sjunger vi: "Kom då, ni fattiga syndare alla, tag nu här dubbelt för varje ert brott! Har vi än alla i Adam måst falla, har dock vår Jesus alltsammans gjort gott. Är det väl rätt att befriade trälar håller sig själva i träldomen kvar? Nej, låt oss hellre som frigjorda själar lova i frihet vår nådige Far!"