lördag 31 oktober 2026

Nåd och frid!

"Nåd vare med er och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus."

(Rom 1:7, SFB98)

Under veckan har jag tänkt på Nåden. Guds nåd som är grunden för vår frälsning.

När vi kristna samlas gör vi det ofta i den gemensamma bönen om Guds nåd och frid. Det som kommer från Gud och vi möter i hans son.


Gud ger sin nåd åt de trogna sjunger vi i psalmen. 

"Inget ont dem längre sårar, inga tårar fäller de i himlen mer. Syndens börda lyftes av dem, Herren gav dem nåden han de trogna ger."



fredag 30 oktober 2026

Guds rike bär inte bojor

I söndags sjöng vi en sång i bönehuset som inte sjungs så ofta. Sången är skriven av Elis Sjövall.

Jag fäste mig vid orden i den fjärde versen.

"En sådan ordning ansåg Herren bäst att i sitt rike ställa oss som präst, att ropa ut till alla detta bud: Kom hem och bli försonad med din Gud!"

Jag antar att sångförfattaren ville lyfta fram det allmänna prästerskapet. Att alla kristna är Herrens präster och kallade till att vittna om sin Frälsare.

I Folkkyrkan betonas det inte så mycket. Men i väckelsetider har denna Guds ordning, som aposteln Petrus lyfter fram varit till stor välsignelse.

Sions sånger 108:

1. Till Fadern vår som högt i himlen bor, kan komma endast den som detta tror: Att Sonen, Jesus, öppnat himlens port och i vårt ställe allt har färdigt gjort.

2. Vår medlare han är nu inför Gud, försvarar där sin återlösta brud. Förlåt dem, käre Fader! är hans bön, på korset jag betalat för dem lön.

3. I Kristi kyrka här på syndfull jord än klingar detta ljuva frälsningsord: I Jesu dyra blod och helga namn en syndare kan få en tryggad famn.

4. En sådan ordning ansåg Herren bäst att i sitt rike ställa oss som präst, att ropa ut till alla detta bud: Kom hem och bli försonad med din Gud.

5. I sina sakrament han bjuder sig till evigt liv åt både dig och mig. Till nytta blir ej yttre ting vi ser, om ordet ej i hjärtat tränger ner.

6. O, hur fick mänskan, danad blott av mull, mottaga sådan nåd för Jesu skull? Det kan vi aldrig fullt begripa här, men då när hemma vi i himlen är.

Elis Sjövall har en klar och tydlig teologi i sången. En teologi som vi också finner hos Luther.

En härlig sång som också ger mod i brytningstider, i tider av avfall och förvirring. När människor spelar sitt bedrägliga spel.

Guds rike bär inte bojor..

Petrus skriver:

"Kom till honom, den levande stenen, som visserligen är förkastad av människor men är utvald och dyrbar inför Gud. 

Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje. 

Det står nämligen i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall aldrig komma på skam. 

För er som tror är den alltså dyrbar, men för dem som inte tror har den sten som byggnadsarbetarna kastade bort, blivit en hörnsten, en stötesten och en klippa till fall. 

De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var också bestämt om dem. 

Men ni är ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk, för att ni skall förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 

Ni som förut inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet har nu fått barmhärtighet.

(1 Petr 2:4–10, SFB98)


Guds folks hem är inte i världen. Hemmet är hos Jesus.

Jäckvik

I lördags satt jag mitt emot en gammal Herrens tjänare. Åren har gått och håret är vitt. Och jag får ställa en fråga till honom.

För honom var det självklart. Han väljer att berätta om en resa. Om jag minns rätt var man i Jäckvik. Jag tror det var en pingsthelg.

Han berättar om hur de firade nattvard där. 

Vi fick byta några ord. En välsignad liten pratstund som betyder mycket för mig.

Jag vet vilka som var med i resesällskapet. Jag vet att den resan var viktig för många. En som var med var teologiedoktor.


Himlen

"Och allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och på havet, ja, allt som finns i dem hörde jag säga: "Honom som sitter på tronen, honom och Lammet, tillhör tacksägelsen och priset, äran och makten i evigheternas evigheter."

(Upp 5:13, SFB98)

Igår kväll brann ett ljus på bordet vid andaktsstunden. Vi mindes dem som gått över tidens gräns och in i evigheten. De var många och flera namn var bekanta.

Guds folk stillar sig för att fira Alla Helgons dag, medan världen vill leka med mörkrets makter.

I himlen finns Guds tron. Johannes ser Någon och han ser Lammet där. 

Igår stannade vi en stund inför episteltexten för allhelgonadagen..

"Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall. Den går ut från Guds och Lammets tron. 

Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd som bär frukt tolv gånger, varje månad bär det frukt, och trädets blad ger läkedom åt folken. 

Och ingen förbannelse skall finnas mer. Guds och Lammets tron skall stå i staden, och hans tjänare skall tjäna honom. 

De skall se hans ansikte, och hans namn skall stå skrivet på deras pannor."

(Upp 22:1–4, SFB98)

Himlen är en verklighet. Det är där som tronen finns. Därifrån utgår evangeliets och nådens ström.

Johannes ser staden och båda sidorna om floden. Johannes är gammal och ensam. I Jesus delar han lidandet, riket och uthålligheten med oss. 

Han befann mig på den ö som kallas Patmos. Guds och Guds rikes fiender hade fört honom dit.

Men Någon sitter på tronen. Och Honom får den gamle ännu tjäna. För Guds ords och Jesu vittnesbörds skull befann han sig på ön som kallas Patmos.





torsdag 29 oktober 2026

Herren bevarar enfaldiga

I dagens andakt ur boken "Vid källan" läser vi att Herren bevarar enkla människor (Psaltaren 116:6)

"Enfaldig betyder att ha ett sinne som är riktat på en enda sak: Guds ord.

Den enfaldige har sin auktoritet i bibeln. Han sätter sig inte upp som domare över Guds ord.

Han böjer sig för det och inrättar sig därefter. Det leder till att han ofta blir angripen av andra. Men han behöver inte frukta. Herren själv försvarar honom.

Herren bevarar.

Herren har många löften: Enfaldiga blir upplysta av Guds Ande genom Ordet.

Andaktsförfattaren summerar:

- Var inte självklok.

- Lita inte på ditt eget förstånd.

- Låt dig undervisas av Gud utan motstånd och protester.

Då blir du en som Herren själv bevarar!


Det stormar i världen, i kyrkan. Vi hör det kraftiga bruset. Men mitt i stormen, i Guds ords famn råder en förunderlig frid..

Falskt vittnesbörd

"Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa." 

Budet förbjuder lögn, förtal och att förvränga sanningen för att skada en medmänniska.

Budet binder Guds folk vid sanningen.

Vi människor har så lätt att tänja på sanningen. Gud vill inte att vi gör det.

Och Guds vilja är god..


Guds bud

Igår hade jag förmånen att få delta i skriftskolundervisningen i bönehuset. Temat var buden.

Guds bud är klara och tydliga.

"Och Gud talade alla dessa ord: 

Jag är Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. 

Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.

Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. 

Ty jag, Herren, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen, ja, tredje och fjärde släktledet, när man hatar mig, men som visar nåd mot tusen släktled, när man älskar mig och håller mina bud. 

Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn. 

Tänk på sabbatsdagen så att du helgar den.

Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. 

Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och helgat den.

Hedra din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig. 

Du skall inte mörda. 

Du skall inte begå äktenskapsbrott. 

Du skall inte stjäla. 

Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa. 

Du skall inte ha begär till din nästas hus. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller till hans tjänare eller tjänarinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa."

(2 Mos 20:1–17, SFB98)


Det är länge sedan jag gick i skrifskola i Larsmo församling. Guds bud är nyttiga och goda.

Dem får och bör vi dela med kommande släkten..