Varför är vi rädda?

Varför är vi rädda? Vi kan vara rädda för varandra, för någon eller några. Vi kan vara rädda för Gud.

Ibland säger vi: Jag är rädd för..

Johannes skriver i slutdelen av sitt första brevs 4. kapitel.

"Om någon bekänner att Jesus är Guds Son, förblir Gud i honom och han själv förblir i Gud. Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den.

Gud är kärlek. Den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom. 

Så har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi har frimodighet på domens dag. För sådan han är, sådana är också vi i den här världen. 

Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, för rädsla hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.

Vi älskar därför att han först har älskat oss.

Om någon säger att han älskar Gud men hatar sin broder, så är han en lögnare. Den som inte älskar sin broder, som han har sett, kan inte älska Gud som han inte har sett. Och detta bud har vi från honom: att den som älskar Gud också ska älska sin broder."

Det finns ingen rädsla i kärleken skriver aposteln. Den fullkomliga kärleken driver ut rädslan.

Och ett bud har Gud gett oss: Den som älskar Gud ska älska sin broder (och syster)

Herre lär oss att älska Dig. Att älska bröder och systrar. Herre driv ut ur oss sådan rädsla som förstör och river ner.

Tack för att även rädslan kan bytas mot kärlek. 

Jesus bryr sig

"På kvällen samma dag sade Jesus till sina lärjungar: "Vi far över till andra sidan." De lämnade folket och tog med honom i båten som han var. Även andra båtar följde med.

Då kom en stark stormvind, och vågorna slog in i båten så att den höll på att fyllas. Själv låg han i aktern på en dyna och sov. De väckte honom och sade: "Mästare! Bryr du dig inte om att vi går under?" 

Han vaknade och talade strängt till vinden och sade till sjön: "Tig! Var tyst!" Då lade sig vinden och det blev alldeles stilla. 

Han sade till dem: "Varför är ni rädda? Har ni fortfarande ingen tro?" 

Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: "Vem är han? Till och med vinden och sjön lyder ju honom!" (Markus 4:35-41)

Varför är ni rädda frågar Jesus av sina lärjungar. Markus berättar inget om hur lärljungarna svarade. Ja hade de något svar.

Det vet vi ändå att Jesus bryr sig. Han bryr sig om sina lärjungar även då de är rädda.

Varför är vi rädda? Jesu fråga är intressant. Varför är vi rädda fastän Jesus är med i båten. Lärjungarna hade tagit Jesus med sig i båten. Man var på väg till andra stranden.

Det kom en stark stormvind. Men vinden och sjön lydde Jesus.

Tack Jesus för att du bryr dig om oss alla på vår resa till den andra stranden. Tack Jesus för att du tar hand om oss även då vi är rädda..

Jesu gärning eller Satans

Jesu gärning eller Satans.

Överskriften i Folkbibeln för slutdelen av Markus evangelium är mycket kraftig. 

Från vers 20 till 30 läser vi:

"Sedan kom Jesus hem. På nytt samlades så mycket folk att de inte ens fick tid att äta. När hans anhöriga fick höra om det gick de ut för att ta hand om honom, eftersom man sade att han var från sina sinnen.

De skriftlärda som hade kommit ner från Jerusalem sade: "Han är besatt av Beelsebul. Det är med de onda andarnas furste som han driver ut andarna." Då kallade han dem till sig och talade till dem i liknelser: "Hur skulle Satan kunna driva ut Satan? Om ett rike är splittrat kan det riket inte bestå, och om en familj är splittrad kan den familjen inte bestå. Om nu Satan skulle gå i strid med sig själv och bli splittrad kan han inte bestå, det är slut med honom.

Ingen kan gå in i den starkes hus och plundra honom på det som är hans utan att först binda den starke. Sedan kan han plundra hans hus.

Jag säger er sanningen: Alla synder och hädelser ska människorna få förlåtelse för, hur de än hädar. Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd." De hade ju sagt att han hade en oren ande."

- -

Jesus hade just utvalt tolv apostlar. Han hade tillbringat tiden innan i bön. Evangelisten Lukas skriver: "Vid den tiden gick Jesus upp på berget för att be, och han var hela natten i bön till Gud. När det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och valde ut tolv av dem, som han kallade apostlar: Simon, som han också gav namnet Petrus, hans bror Andreas, Jakob och Johannes, Filippus och Bartolomeus,Matteus och Tomas, Jakob, Alfeus son, och Simon som kallades seloten, Judas, Jakobs son, och Judas Iskariot, han som blev förrädare."

När och där Guds rike går framåt får den onde också bråttom. Hans namn antyder att han är en splittrare.

Jesus lyfter fram hur ett splittrat rike inte kan bestå. En splittrad familj kan inte bestå.

Av texten förstår vi att endast Jesus kan binda den onde. Jesus har krossat djävulens huvud.

När splittring och söndring kommer bland Jesu vänner så förstår vi att det är den onde som i regel ligger bakom. 

Då är det en stor tröst att vi vet att han är bunden. Gud sätter en gräns hur långt den onde gå.

Därför är det så tryggt att vi får söka oss allt närmare Jesus. Jesu gärning är fullkomlig. I Herren Jesus har vi ett levande hopp.

Också denna nya dag..

Gud den allsmäktige!

"Skulle något vara omöjligt för Herren?" (Första Moseboken 18:14)

Herren själv säger de orden till Abraham. Tidigare har Herren kallat sig "Gud den allsmäktige"

Under helgen blev vi påminda om att inget är omöjligt för Herren. Han har omsorg om oss. Även sparven vårdar han.

Det blev välsignade helgsammankomster. Gud är god!

Pyhän Jumalan edessä

Nu på morgonen har jag lyssnat till skriftetalet från senaste helgs höstmöten -Ett kraftigt och tydligt Guds ord utgående från den 51. psaltarpsalmen.

"Rena mig med isop så att jag blir ren, tvätta mig så att jag blir vitare än snö. Låt mig höra fröjd och glädje, låt de ben du har krossat få jubla.

Vänd bort ditt ansikte från mina synder, utplåna all min skuld.

Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande.

Förkasta mig inte från ditt ansikte och ta inte din helige Ande ifrån mig.

Låt mig åter få glädjas över din frälsning och håll mig uppe med en villig ande."

David ber om att Gud inte skulle ta bort sin Helige Ande. David visste att han inte kunde förbli i de synder han fallit i, äktenskapsbrott och mord.

David bekände sin synd och fick höra evangeliets ord: ”Så har också Herren förlåtit dig din synd. Du ska inte dö."

Om Gud skulle ha tagit bort sin Helige Ande från David. Då skulle han ha dött en andlig död. Han skulle ha varit utan Gud och utan hopp i världen.

Som kristna behöver vi få komma inför den Helige Gudens Ansikte där synd alltid är synd. Men där nåd är nåd.

Kristi kyrka predikar både om synd och nåd. Den döda kyrkan bär endast fram ett urvattnat och förvanskat evangelium..

Hbl:s reporter tycker inte om predikan om synd. Då tycker man kanske inte heller om predikan om Jesus som frälser sitt folk från deras synder.

Svenska folkbibeln använder ordet synd 808 gånger och nåd 517 gånger. Synd är alltså ett mycket bibliskt begrepp. Människor faller i synd eftersom synden bor i oss. Noa, David och Petrus föll i grova synder.

Men Noa, David och Petrus fann nåd inför Herrens ansikte.

När vi predikar Guds ord om synd och nåd tänds hopp och framtidstro i en dyster tid. Det finns räddning från synd och död.

Det finns rening från synden i Jesu blod. Den som tror på Jesus äger syndernas förlåtelse och frid med Gud.

En ström av värme

"Känner du inte ibland en ström av värme gå genom ditt hjärta när du är tillsammans med Guds folk"

Så skriver Nissen om livet i församlingen bland de troende vännerna. Man är väldigt olika men tron på Jesus förenar.

"Och vad skulle du vara utan tron på Jesus och gemenskapen med dem som tillhör Honom." 

- Enligt Paulus är församlingen Guds verk.

Där hör du och jag hemma bland syndare  frälsta av nåd.

Den här helgen får vi av Guds stora nåd fira helsammankomster i bönehuset. Vi har mycket att tacka Gud för..

Jesus stillar stormar

"Jesus steg i båten, och hans lärjungar följde med honom. Då blåste det upp till full storm på sjön så att vågorna slog upp över båten. Men han sov. 

De kom då fram och väckte honom och sade: "Herre, rädda oss, vi går under!" Han sade till dem: "Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!"

Sedan reste han sig och talade strängt till vindarna och sjön, och det blev alldeles stilla.

Männen häpnade och sade: "Vem är han? Till och med vindarna och sjön lyder ju honom!" (Matteus 8:23-27)

Jesu lärjungar var häpna över att vindarna och sjön lydde Jesus. Tidigare hade de fått se hur Jesus uppfyllde profeten Jesajas ord: "Han tog på sig våra svagheter och bar våra sjukdomar."

Jesus var den utlovade Frälsaren som kom till jorden för att frälsa sitt folk från deras synder. Sedan han fullgort sitt jordiska verk satte han sig på Faderns högra sida i himlen.

Gud har givit sin son all makt i himlen och på jorden. Vi ser inte Jesus idag. Men vi vill tro på Honom. 

I tro på Jesus ber vi att hans rike skulle komma. Att hans vilja skulle ske både i himlen och på jorden. Att Gud ger oss vårt dagliga bröd.

Att han förlåter oss våra synder. Också den synden att vi inte alltid förmått och förmår förtrösta på Honom.

Vi lovar att förlåta dem som är oss skyldiga något. Vi vill förlåta om än det är svårt då synden bor i oss.

Men Jesus förmår och vill frälsa oss från både misstro och ofördragsamhet. Jesus bevarar oss här i syndernas och frestelsernas land.

Han frälser oss från det onda. För riket är hans. Makten är hans. Härligheten är hans.

Både denna morgon som grytt och i all evighet.

Jesus ger vad vi behöver här nere. Han ger oss allt vad vi aldrig ens kunnat ana i sin himmel. Han stillar vårt hjärtas stormar..