Jag har följt med en diskussionstråd om nattvarden och hur vi firar nattvard.
Bibeln grund är klar. Jesus försonar vår synd på korset. Han uppstår till vår rättfärdighet. Han firar nattvard med sina lärjungar kvällen innan lidande och död.
Evangelisten Lukas skriver:
"Så kom den dag i det osyrade brödets högtid, när påskalammen skulle slaktas. Då sände Jesus i väg Petrus och Johannes och sade: "Gå och gör i ordning, så att vi kan äta påskalammet."
De frågade honom: "Var vill du att vi skall reda till det?" Han svarade dem: "När ni kommer in i staden skall en man möta er. Han bär en vattenkruka.
Följ honom till det hus där han går in och säg till husets ägare: Mästaren frågar dig: Var finns det rum där jag kan äta påskalammet med mina lärjungar?
Han kommer då att visa er ett stort rum i övre våningen, som är iordningställt. Red till där."
De gick och fann att det var som han hade sagt till dem. Och de redde till påskalammet.
När stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna tillsammans med honom. Och han sade till dem:
"Jag har längtat mycket efter att äta detta påskalamm med er, innan mitt lidande börjar.
Ty jag säger er att jag inte kommer att äta det förrän det får sin fullbordan i Guds rike."
Och han tog en bägare, tackade Gud och sade: "Tag detta och dela mellan er. Ty jag säger er att jag från denna stund inte skall dricka av vinstockens frukt förrän Guds rike kommer."
Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min kropp, som utges för er.
Gör detta till minne av mig."
På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod, som utgjuts för er.
Men se, den som förråder mig, han har sin hand med mig på bordet. Ty Människosonen går bort som det är bestämt, men ve den människa, genom vilken han blir förrådd."
Då började de diskutera med varandra vem av dem det kunde vara som skulle göra detta.
Det uppstod också en tvist bland dem om vem som kunde anses vara störst.
Då sade Jesus till dem: "Folkens kungar uppträder som herrar över sina landsmän, och de som har makten kallar sig folkens välgörare.
Men så skall ni inte handla, utan den störste bland er skall vara som den yngste och den som är ledare skall vara som tjänaren.
Ty vem är störst: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det inte den som ligger till bords?
Och ändå är jag här mitt ibland er som en tjänare.
Det är ni som har stått vid min sida under mina prövningar, och jag överlämnar riket åt er, liksom min Fader har överlämnat det åt mig:
Ni skall få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner och döma Israels tolv stammar.
Simon, Simon, se, Satan har begärt att få sålla er som vete.
Men jag har bett för dig att din tro inte skall bli om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder."
Då sade Petrus till honom: "Herre, med dig är jag beredd att gå både i fängelse och i döden."
Jesus svarade: "Jag säger dig, Petrus, tuppen skall inte gala i natt, förrän du tre gånger har förnekat att du känner mig."
Han sade vidare till dem: "När jag sände er utan börs, utan lädersäck och sandaler, saknade ni då något?"
De svarade: "Nej, inget." "Men nu", sade han, "skall den som har en börs ta den med sig, och likaså den som har en lädersäck. Och den som inte har något svärd skall sälja sin mantel och köpa sig ett svärd.
Ty jag säger er att på mig måste det ord uppfyllas som står skrivet: Han blev räknad bland förbrytare. Ja, det ordet om mig blir nu uppfyllt."
De sade: "Herre, här är två svärd." Han svarade dem: "Det räcker."
Sedan gick Jesus som vanligt ut till Oljeberget, och hans lärjungar följde honom. När han kom till platsen, sade han till dem:
"Be att ni inte kommer i frestelse." Och han gick ett stycke ifrån dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad:
"Fader, om du vill, så tag denna kalk ifrån mig! Men ske inte min vilja utan din."
Då visade sig en ängel från himlen och gav honom kraft.
Han kom i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar, som föll ner på jorden.
När han reste sig från bönen och kom till lärjungarna, fann han att de hade somnat av bedrövelse. Då sade han till dem: "Varför sover ni? Stig upp och be att ni inte kommer i frestelse."
(Luk 22:7–46, SFB98)
En härlig och dyrbar text som vittnar om hur Jesus instiftar nattvarden. Hur han bereder allt och har allt i sina händer. Ända fram till den dagen då den stora måltiden i himlen börjar.
Gud är god. Han är trofast och han bereder en väg för de sina. Där barnen blir döpta. Där ordet predikas. Där bortet dukas och han själv är med..
Vi har en förunderlig Gud som firar måltid med syndare. Som renat och renar syndare i och genom Jesu blod