De sju församlingarna och den gode Herden.

"Skriv till ängeln för församlingen i Efesos, Smyrna, Pergamon, Tyatira, Sardes, Filadelfia, Laodicea."

Det är sju olika brev och sju olika budskap men samma herderöst.

Jesus är lika intresserad av vad som sker Efesos som i Smyrna och även i Laodicea.

När Johannes ser Lammet. När han ser Jesus där vid tronen skriver han:

" Och jag såg: i mitten mellan tronen och de fyra varelserna och de äldste stod ett Lamm, som såg ut att ha blivit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon, som är Guds sju andar utsända över hela jorden."

Tänk att vi har en Herre som ser varje församling och varje församlingsmedlem. Han måste inte lämna allt han hade för händerna och skynda till Pergamon där den onde hade rest sin tron.

Han var med och styrkte Antipas i hans sista kamp i Pergamon. Han lade Isebel på sjukbädden i Tyatira. Han stod utanför dörren i Laodicea och klappade.

Och då dörren öppnades gick han in och firade måltid.

När olika stormar drar fram bland Guds barn som bor kringspridda får vi knäppa våra händer i förtröstan på Herren Jesus.

Ofta är tiden i bön på knä inför Jesus den bästa tidsanvändningen. Vi får stilla oss och be och lyssna.

Jesus stillar stormar. Själva kan vi det inte. Men i stormen får vi söka oss närmare varandra och närmare Jesus.

Jesus allena förmår skapa en hjord och en herde. Fåren lyssnar till hans röst. Som små herdar med begränsad egen förmåga får bibeltrogna biskopar, pastorer, församlingsledare, predikanter, evangelister samla runt Herren Jesus genom att predika hans livgivande ord..

Gud är god!

En hjord och en herde

Igår läste jag om förföljelsetider. Om Stefanus död och om hur aposteln Jakob dödades av Herodes. Om hur en kraftig förföljelse mot församlingen i Jerusalem uppstod samma dag som Stefanus stenades. 

Alla i församlingen skingrades utom apostlarna. Stefanus begravdes..

Lukas skriver inte mycket om Jakobs död. Han var den förste av Jesu lärjungar som måste möta martyrdöden. Hur måste det inte ha varit tungt för apostlarna. Hade man ens möjlighet att ge Jakob en värdig begravning?

Det fanns kanske inte tid att sörja. Men det fanns tid att be. Och Gud hör bön. Petrus fick tilläggstid att verka.

Urförsamlingen i Jerusalem prövades. Men den stod fast. Och innan Jerusalems förstörelse fick man fly till bergen.

Igår tänkte jag på Guds ledning under förföljelsetider. Hur Jesus då leder sin kyrka. I enlighet med sitt ord är han med varje dag.

Gud har i sin godhet och i sin allmakt bevarat oss från kraftig yttre förföljelse. Han leder sin kyrka i alla tider.

Apostlarna var en dag samlade bakom stängda dörrar av rädsla för judarna. Plötsligt står Jesus mitt ibland dem.

Han ger dem sin frid. Han ger dem sin Ande. Det kommer en pingst.

Kristi kyrka måste ledas av Jesus. Ingen kan ta Jesu plats. Inte biskop. Inte domkapitel. Inte pastorn. Inte predikanten.

Vi har en förunderlig Gud. Han är trofast i alla tider. 

I Johannes 10 säger Jesus: "Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. 

Den som är lejd och inte är herden som äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. Den som är lejd bryr sig inte om fåren.

Jag är den gode herden. Jag känner mina får, och mina får känner mig, liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. 

Jag har också andra får som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de kommer att lyssna till min röst. Så ska det bli en hjord och en herde."

Tänk att också vi långt uppe i norr, i en sen tid får vara med i den hjord som snart ledd av Herren Jesus tågar in i det nya Jerusalem..

 (Pingstmöten)

Gud hör bön

"Vid den tiden lät kung Herodes gripa och misshandla några i församlingen. Och Jakob, Johannes bror, lät han avrätta med svärd. 

När han såg att detta vann bifall hos judarna, fortsatte han och lät gripa också Petrus. Detta hände under det osyrade brödets högtid. 

Sedan han gripit honom satte han honom i fängelse och gav i uppdrag åt fyra vaktavdelningar, om vardera fyra man, att bevaka honom. Efter påsken ville han ställa honom inför folket. 

Petrus hölls därför kvar i fängelset, och församlingen bad uthålligt till Gud för honom." (Apg12:1-5)

Herodes grep och misshandlade några i församlingen. Herodes avrättade aposteln Jakob. Herodes som såg att detta uppskattades av folket grep då Petrus. Han hade onda planer för aposteln.

Församlingen bad uthålligt för aposteln Petrus och Gud sände en ängel som lossade hans bojor. "Då föll kedjorna från Petrus händer". Petrus leds på ett förunderligt sätt förbi vakterna. Järnporten öppnas och Petrus får komma till den bedjande församlingen.

Här får vi ett Guds ord som bekräftar hur Gud hör bön. Samtidigt ser vi att aposteln Jakob måste dö liksom Stefanus tidigare. 

För Herodes gick det illa. Han förföljde Guds utvalda. Stefanus och Jakob var redo att gå i döden. Men det var inte Herodes, men han dog:  

"På utsatt dag klädde sig Herodes i kunglig skrud och satte sig på tronen och höll ett tal till dem. Då ropade folket: "En guds röst är detta, inte en människas!" Genast slog en Herrens ängel honom, därför att han inte gav Gud äran, och han blev uppäten av maskar och dog."

Också idag har vi orsak att be. Att be om att Guds goda vilja skulle få ske. Att ingen skulle behöva gå samma öde till mötes som Herodes och hamna under Guds vrede. Vi ber för alla Herrens tjänare.

Fader vår som är i himmelen. Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike. Ske din vilja, såsom i himmelen så ock på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss i dag, och föröåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro, och inled oss icke i frestelse utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.

Herdar över Guds hjord

"Nu uppmanar jag de äldste bland er, jag som själv är en äldste och ett vittne till Kristi lidanden och som också har del i den härlighet som ska uppenbaras: var herdar för Guds hjord hos er och vaka över den, inte av tvång utan frivilligt, så som Gud vill, inte för egen vinning utan med hängivet hjärta. 

Uppträd inte som herrar över dem som anförtrotts er, utan var föredömen för hjorden. 

När den högste herden sedan uppenbarar sig, ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar.

Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra, för Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka.

Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne."

Så skriver Petrus, Jesu Kristi apostel till de utvalda som lever utspridda som främlingar i Pontus, Galatien, Kappadokien, Asien och Bitynien. 

I tidningen Hbl läser jag att biskopen nu håller ögonen på ett bönehus som ”prästviger” egna präster. Resten kan jag inte läsa då jag inte är prenumerant på tidningen.

I Petrus budskap hör vi herderösten, den gode Herdens röst. Hbl förmedlar en annan röst redan genom rubrikerna. I Petrus brevs femte kapitel är rubrikerna förmaningar och var vakna.

Herdeämbetet är någon som Kristus satt i sin kyrka. I församlingarna i mindre Asien fanns det äldste som hade ett herdeansvar.

De hade fått det av överherden och de skulle vaka över hjorden. De skulle göra såsom Gud vill. De skulle vara föredömen för hjorden under överherdens ledning.

Vi har ett mäktigt Guds ord som lyser klart i en dyster tid. Vi behöver Guds ord, vi behöver förmaningar och vi behöver vara vakna..

Guds barns liv i Anden

" Ni däremot lever inte i köttet utan i Anden, eftersom Guds Ande bor i er. 

Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. 

Om Kristus bor i er är visserligen kroppen död på grund av synden, men Anden är liv på grund av rättfärdigheten. 

Och om Anden från honom som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då ska han som uppväckte Kristus från de döda också göra era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er." (Romarbrevet 8:9-11)

Inkommande helgs episteltext är från Romarbrevet 8. I vers 12 läser vi: "Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår köttsliga natur så att vi ska leva efter köttet."

Aposteln skriver att den som inte har Kristi Ande tillhör inte Kristus Jesus.

Vi är verkligen beroende av Kristi Ande och Kristi Andes hjälp som aposteln skriver i Filipperbrevet.

I sången sjunger vi att Han gav sin Ande som skapade allt. I en äldre version: "Sin Ande han gav som skapade allt."

Blodigt var korset där seger han vann.

Nog har vi ett rikt Guds ord och en rik sångskatt. Ett ord som också uppenbarar syndens farlighet och bedräglighet.

Vi lever i Anden eftersom Guds Ande bor i oss. Vi är pånyttfödda. Vi får kallas Guds barn för vår broder Jesu skull..

En förunderlig kärlek

"Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare." (Romarbrevet 5:8)

Vi människor har ofta fördomar. Jag tar mig rätten att tänka att han är en sådan och hon hör till den där gruppen o.s.v. 

Vi sätter så lätt människor i olika fack och ser ner på varandra. Det är inte bra eller försvarbart.

Tänk om Gud skulle värdera mig på det sättet. Gud är inte sådan. Han dör för oss medan vi ännu är syndare. "Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv."

Guds kärlek är förunderlig. Han är helig. Han hatar synden för att den bryter ner oss människor och den förstör hans skapelse.

Men Gud själv dör för oss för att vi skall få leva. Evangeliet är en Guds kraft till frälsning.

Hjälp oss Herre att inse att det inte finns några hopplösa fall. Vägen till frälsning står öppen för varje människa som får nåden att se sin synd. Bekänna sin synd, lägga bort synden och fly till Frälsarens famn.

Jag svänger litet på bilden av tavlan med Jesus. 

Vår synd är ramen som håller oss borta från Gud. Den skiljer oss från Gud. Synden är ett verkligt hinder.

Men så dör Kristus för oss medan vi ännu är syndare. Vägen till Gud står öppen i Kristus Jesus.

Det finns förlåtelse. 

Evangeliet är en Guds kraft. När synden är försonad förkunnas Evangeliet i Guds församling. Dina synder är förlåtna. I Jesu namn, i Jesu blod är också din synd förlåten. Hela syndaskulden. 

Vägen till barnaskap hos Gud står öppen. 

Jag tänker på den lilla pojken i blått som Jesus håller invid sitt hjärta.

Jag är en sådan. Du är en sådan. Vi får vila i Jesu famn, som från synden rentvagna Guds barn.

I sången sjunger vi: "Invid Jesu hjärta, o, vilken stilla ljuvlig ro! Där är vila, där är frid, som en dröm så ljus och blid."

Ingen fällande dom

"Det är endast i Kristus vi är rättfärdiga och för Gud täcka. 

Det är Kristus som är rättfärdig. Det är vår Herre Kristus som evinnerligen består emot alla lagens krav och domar. 

Ser Herren Gud på oss själva utom Kristus, så är vi genast fördömda. 

Men skådar han oss »i Kristus», då ser han oss rättfärdiga, heliga och täcka. Likadant är det med samvetena. 

Ser vi på oss själva såsom utom Kristus, då måste vi alltid förtvivla. Men ser vi oss inneslutna i Kristus, då skall vi även under den svåraste syndanöden behålla tron och säga: ’dock kan ingen fördömelse drabba mig’. 

Detta ord bör du därför skriva in djupt i hjärtat och gömma och minnas: ’Så finns ingen fällande dom för dem som är i Kristus Jesus."

Så skriver Rosenius utgående från orden i Romarbrevet 8 om att det finns ingen fällande dom för dem som är i Kristus Jesus.

En ädel brudgum, en fattig brud

"Tron förenar själen med Kristus, såsom en brud med sin man. 

Allt vad Kristus äger blir den troende själens egendom och allt vad själen bär på blir Kristi tillhörighet. Detta är ett välsignat byte.

Kristus som är både Gud och människa, Kristus som aldrig har syndat och vilkens rättfärdighet är fullkomlig, han tar på sig alla den troendes synder och de försvinner och tillintetgörs i honom. 

Ack, saliga förening! Den rike, den ädle Brudgummen tar till äkta den fattiga, den skuldbelastade och föraktade bruden, befriar henne från allt ont och gör henne rik på de dyrbaraste välsignelser."

Orden ovan är skrivna av Martin Luther.

De ting som ej förgås

"En liten stund med Jesus och hjärtats oro flyr. Och blicken vändes åter från jordens små bestyr till livets verkligheter, de ting som ej förgås, när himlarna och jorden av sin förvandling nås."

Så skriver Lina Sandell i sången. Och det som inte förgås är det som Gud ger i Kristus Jesus.

Igår nämnde Fredrik om hur ramen kan skymma eller stänga ut oss från innehållet eller bilden i tavlan. Ramen kan bli så stark att den stänger ut oss från Jesus.

Vi ser inte Jesus eller når inte fram till Honom för ramens skull. Mina tankar for till den senaste tidens debatter i media. 

Biskopen kan skymma Jesus. Pastorsämbetet kan skymma Jesus. Listan kan göras lång.

Ramen har sin betydelse. Kyrka och ämbete behövs. Vi behöver allt det som Guds ord vittnar om.

Men ramen ger ingen frälsning. Där finns inget hopp för evigheten. Frälsningen och hoppet finns i Jesus. Honom tror vi på.

Högmod och maktbegär

Kyrkoherde Daniel Björk lyfter fram ett tänkvärt konstaterande i en fb- uppdatering igår. 

Jag citerar: "Högmod och maktbegär har splittrat kyrkan många gånger. Det river i hjärtat på Jesus varje gång." (Citatet slut)

Bakgrunden är spänningarna efter Risöhäll bönehusförsamlings kallande och välsignande av två pastorer till tjänst i församlingen.

Kyrkoherde Björk lyfter fram att väckelsen behövs. Han tycker om den laestadianska rörelsen. Den behövs skriver han.

Daniels inlägg för mina tankar till orden i en Sions sång: "Slå ner den onde som oss har söndrat, bryt ner de murar han uppställt har! Må våra tycken och tankar fara och Jesus Kristus bli ensam kvar!"

Djävulen är splittraren och bakgrunden till splittringar i kristna sammanhang är samma högmod som djävulen har.

Djävulen ville bli som Gud. Han gjorde uppror mot Gud och det här upproret har Gud tillåtit pågå ända tills idag. Dock är domen över Djävulen redan fastställd. Djävulen har inte mycket tid kvar. Han vet att hans tid är kort och han är vred. Hans slutdestination är Eldsjön. 

Den onde vill göra oss högmodiga. Högmod och maktbegär hos oss människor är följder av syndafallet.  Bakgrunden till djävulens uppror var också hans maktbegär.

Kyrkan har nog misslyckats kraftigt efter ändringen av prästtjänsten 1986. Beslutet får inte öppet kritiseras idag, om än beslutet står i öppen konflikt mot Guds ord. Människor tvingas att kompromissa med sitt samvete.

Man har inte velat ge rum för kristna som vill hålla fast vid Jesu och apostlarnas undervisning. Först i ämbetsfrågan och delvis också nu när det gäller de som vill hålla kvar en biblisk äktenskapssyn.

Det här väcker oro och besvikelse. Många har lämnat kyrkan. En del funderar vart de skall gå. 

Beslutet i Risöhäll kan inte förstås om man inte känner till eller vill erkänna att också mycket blivit fel i folkkyrkan under de senaste 40 åren.

Jesus kommer snart. Vi vet inte när. Den onde vill få bort vår uppmärksamhet från det som är viktigt. Gudsfrånvänd media skickar sina giftiga pilar. Man vill svartmåla väckelserörelser. 

Många vill göra det. Den onde vill att vi svartmålar varandra. Gud vill inte det.

Därför skriver aposteln Petrus ledd av den Helige Ande: " Därför, mina älskade, när ni nu väntar på detta, gör allt ni kan för att bli funna rena och fläckfria inför honom i frid. 

Och räkna med att vår Herres tålamod innebär frälsning.

Så har också vår älskade broder Paulus skrivit till er efter den vishet som han har fått, och så gör han i alla sina brev när han talar om detta. 

I hans brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och ostadiga människor förvränger till sitt eget fördärv, något som också sker med de övriga Skrifterna.

Mina älskade, ni vet ju redan detta. Var därför på er vakt, så att ni inte dras med i de laglösas villfarelse och förlorar ert fäste. 

Väx i stället i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Hans är äran, nu och till evighetens dag. Amen."

Överheten- Guds tjänare

"Varje människa ska underordna sig den överhet hon har över sig. Det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är tillsatt av honom. Den som motsätter sig överheten går därför emot Guds ordning, och de som gör så drar domen över sig själva.

De styrande är ju inget hot mot dem som gör det goda, utan mot dem som gör det onda. Vill du slippa vara rädd för överheten? Gör då det goda, så får du beröm av den.

Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda ska du vara rädd, för överheten bär inte svärdet utan orsak. Den är en Guds tjänare, en hämnare som straffar den som gör det onda. 

Därför måste man underordna sig, inte bara för straffets skull utan även för samvetets.

Det är också därför ni betalar skatt, för de styrande är Guds tjänare och ständigt verksamma för just den uppgiften. 

Ge alla vad ni är skyldiga dem: skatt åt den som ska ha skatt, tull åt den som ska ha tull, respekt åt den som ska ha respekt och heder åt den som ska ha heder.

Var inte skyldiga någon något, utom i detta att älska varandra. Den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen." (Romarbrevet 13)

Laglöshetens tjänst

"Så som ni förr ställde era kroppar i orenhetens och laglöshetens tjänst till laglöshet, så ska ni nu ställa era kroppar i rättfärdighetens tjänst till helgelse." (Romarbrevet 6:19)

Åter använder Paulus ordet laglöshet. Ett ord som påminner om upprorsandan, rebelliskheten mot Gud och hans ordning.  Paulus använder i fyra olika sammanhang det ord som Jesus använder i Matteus 24.

Laglösheten banar väg för antikrist som kallas laglöshetens människa.

När laglösheten tilltar svalnar kärleken hos de flesta skriver Jesus.

Laglöshetens eller rättfärdighetens tjänst?

Försoning och liv

"Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade. 

Men inte bara det, utan vi gläder oss i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen."

Idag läser vi Romarbrevet 5 och det finns mycket att ta fasta på. Människosläktet blev försonade med Gud genom Jesu död.

Jesus uppstod och lever. Jesus som försonade oss inför Gud sitter på Guds tron. Han sitter på Faderns högra sida. Han har all makt där.

Jesus lever och hans liv blir till vår frälsning. Som försonade med Gud genom Jesu död lever vi i väntan på att frälsningen skall fullbordas då Jesus hämtar de sina.

Jesu återkomst blir något förunderligt stort. För den nya kroppen som vi får vid förvandlingen vid Jesu återkomst till jorden är syndfri.

Den kan inte falla i synd. Den kan inte hamna i onåd inför Gud. Aposteln skriver att vi gläder oss i Gud. Vi har en glädje vars källa är Herren Jesus.

Inkommande helgs tema är Guds folks hemlängtan. För Jesu skull bär vi en hemlängtan. Vi vill vara där Jesus är. 

Jesus har gått bort för att bereda rum. Man han kommer tillbaka för att rädda sitt folk. Han frälser oss för evigt från all synd..

Idag är det snöslask. Blötsnön vräker ned men glädjen i Gud genom Jesus vår Herre består..

Att leva i laglöshet

Ur Matteus 13: 

"Sedan lämnade Jesus folkskaran och gick hem. Hans lärjungar kom då fram till honom och sade: "Förklara för oss liknelsen om ogräset i åkern." 

Han svarade: "Den som sår den goda säden är Människosonen. 

Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. 

Ovännen som sådde det är djävulen. Skördetiden är tidsålderns slut, och skördemännen är änglar. 

Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld, skall det vara vid tidsålderns slut.

 Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall samla ihop och föra bort ur hans rike alla som blir andra till fall och lever i laglöshet, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. 

Där skall man gråta och skära tänder. Då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin Faders rike. Hör, du som har öron att höra med!"

- -

Det är farligt att verka i Guds rike och bli andra till fall och leva i laglöshet.

Guds ord är mycket kraftigt och det får vi var och en pröva oss inför.

Laglöshet i kyrkan

 "Låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa,fördärvets son, öppet träda fram, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt, så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. 

Kommer ni inte ihåg att jag sade er detta, när jag ännu var hos er? Ni vet vad det är som nu håller honom tillbaka, så att han kan träda fram först när hans tid kommer.

Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam. Han som nu håller tillbaka måste endast först röjas ur vägen. 

Sedan skall den laglöse öppet träda fram. Men honom kommer Herren Jesus att döda med sin muns anda och förgöra, när han visar sig vid sin ankomst.

Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta. 

Därför sänder Gud en kraftig villfarelse över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten."

Aposteln Paulus skriver om laglöshet i sitt andra brev till tessalonikerna kapitel 2. Paulus talar om laglöshetens människa d.v.s. antikrist. Han sätter sig i Guds tempel, i den kristna församlingen och säger sig vara Gud. 

Johannes åter skriver om antikrister och redan då hade många trätt fram. I sitt tredje brevs tredje kapitel öppnar Johannes vad det handlar om.

Jag citerar: "Och var och en som har detta hopp till honom renar sig, liksom han är ren.

Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen. 

Och ni vet att han uppenbarades för att ta bort synderna, och synd finns inte i honom.

Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har inte sett honom och känner honom inte.

Kära barn, låt ingen föra er vilse. Den som gör det rätta är rättfärdig liksom han är rättfärdig. 

Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. Och Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar. 

Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud."

Vi förstår att laglösheten har tagit ett starkt grepp om vår folkkyrka. Mycket synligt blir det angående de samkönade äktenskapen.

Som jag förstår det är samkönade äktenskap laglöshet. Man ställer sig över Guds ord och gör sig själva till Gud. Naturligtvis finns det också mycket annan laglöshet.

Man låter inte Gud definiera vad som är synd. Man sätter Guds tydliga och klara ord åt sidan och ersätter det med mänskliga tolkningar av Guds ord. Tolkningar som uppenbart bryter mot budet eller ordet.

Ärkebiskopen säger i en intervju i tidningen Seurakuntalainen: "– Minusta on tärkeää aina muistaa se, että meitä kristittyinä yhdistää Kristus, eikä käsitys avioliitosta. Ja valitettavasti tämän keskustelun kuumimpien tuoksinoiden keskellä on painottunut se käsitys, että avioliittokysymyskö meitä yhdistää." (Citat slut)

Ärkebiskopen säger att det är viktigt att minnas att det som förenar vi kristna är Kristus, inte uppfattning om äktenskapet.

Jag tror inte att vi kan kalla oss kristna och samtidigt ha en annan uppfattning om det att vara man och kvinna och vad ett kristet äktenskap är än Skaparen, än Jesus.

Johannes är mycket tydlig i sitt första brev där han skriver: 

"På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta, är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.

Ty detta är det bud som ni har hört från början, att vi skall älska varandra och inte likna Kain, som var den ondes barn och mördade sin bror. 

Och varför mördade Kain honom? Jo, därför att hans gärningar var onda men hans brors var rättfärdiga. 

Bröder, var inte förvånade över att världen hatar er. 

Vi vet att vi har gått över från döden till livet, ty vi älskar bröderna. Den som inte älskar blir kvar i döden. 

Den som hatar sin broder är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv i sig."

I sista versen i kapitel 3 läser vi: "Den som håller fast vid hans budskap förblir i Gud och Gud i honom. Och att Gud förblir i oss, det vet vi av Anden som han gav oss."

En ärkebiskop och biskop har ett stort ansvar. Det är farligt att strida mot Gud och leda in kyrka och stift på laglöshetens väg.

Inget får skymma Jesus

"Men nu har utan lagen en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittnar om, en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla som tror. 

Ty här finns ingen skillnad. Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem. 

Honom har Gud, genom hans blod, ställt fram som en nådastol, att tas emot genom tron. Så ville han visa sin rättfärdighet, eftersom han hade lämnat ostraffade de synder som förut hade blivit begångna, under tiden för Guds tålamod. 

I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han själv är rättfärdig, när han förklarar den rättfärdig som tror på Jesus."

Dagens bibelläsning ur Romarbrevet 3 lyfter fram rättfärdigheten från Gud genom tro på Kristus Jesus.

Tron är också en kamp. Till tron hör också tvivel. De orden hörde jag igår.

Trons kamp är kanske just det att inte låta något annat ta Kristus ställning. Att inget får skymma Jesus..

Hemma i himlen!

När jag igår diskuterade det nya barnaskapet hos Gud i Kristus med en vän kom en tanke att var lämnar då det personliga.

I himlen är vi ju alla där i Kristus. Blir det inte trångt och ansiktslöst?

Så kan vi tänka här i syndens land då våra tankar och våra ögon bär på syndens smitta.

Men i Guds ords ljus. Då Gud öppnar sitt ord genom sin Ande. Då ser vi hur fantastiskt det blir där hemma i himlen.

"Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse." (Matteus 25:34)

Himmelens rike är berett och det har stått färdigt från världens begynnelse. Och det öppnas i Kristus Jesus och fullbordas vid Jesu återkomst på himmelens skyar.

Matteus talar också om pånyttfödelsen då Jesus intar sin plats på härlighetstronen: "Vid pånyttfödelsen, när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron."

En gång är syndens dimma borta. Då är allt fullkomligt. Då är glädjen och tacksamheten fullkomlig.

Det blir nog härligt där hemma i himlen med alla bröder och systrar i Kristus Jesus..

"Lovsångens ämne blir Frälsarens namn."

Barnaskapet

 I andaktsläsningen ur boken "Vid Källan" för den 22.4 läser vi: "Från början var vi skapade att vara Guds barn. Men synden har ödelagt vårt barnaskap. Alla våra rättfärdigheter hos Gud är förspillda genom vår synd och olydnad mot honom.

Detta barnaskap kan inte återupprättas. Det är så grundligt ödelagt att inte ens Gud kan återupprätta det." (Citat slut)

Nog är det kraftig text. För mina ögon ser jag ängeln med det ljungande svärdets låga som bevakar vägen tillbaka till det av Gud för syndafallets skull stängda paradiset.

Men så ändras blicken och vi ser en väg öppnas. Jag citerar igen andakten ur boken "Vid källan":

"Gud har gett oss en ny rätt, ett nytt barnaskap. Han har testamentera sin egen Son, med alla rättfärdigheter och härligheter till ett syndigt och fallet människosläkte. Att bli en kristen är det samma som att komma in i Guds Sons barnaskap och utnyttja alla de rättfärdigheter som egentligen tillkommer honom. Detta ger Gud alla som tar emot Jesus." (Citatet slut)

Vi tar emot Jesus då vi tar emot hans namn. Namnet Jesus betyder Guds frälsning. Jesus kom för att frälsa sitt folk från deras synder.

I Jesus är jag frälst. Så länge jag fortsätter att lita på Jesu namn är mitt hjärta öppet för Jesus.

Och jag är insatt i Guds egen Sons barnaskap hos Gud..

Tack Gode Gud! Tack käre Jesus!

Jesus, endast Jesus

"När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Och se, himlen öppnades, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom. Och en röst från himlen sade: "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje." (Matteus 3:16-17)

Gud har sin glädje i sin son Jesus. Det är intressant att den här rösten upprepas på förklaringsberget: 

"Medan han ännu talade, se, då sänkte sig ett lysande moln ner över dem. Och en röst ur molnet sade: "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje. Lyssna till honom!"

Denne är min Son den älskade. Jesus är den utvalde. Jesus är glädjeämnet och glädjekällan.

Det är himmelskt då Gud ger oss nåden att se Jesus. Att se endast Jesus..

Barnaskap hos Gud - I Kristus

Gårdagen var på många sätt en fin dag, om än arbetsdagen blev lång.

Der som var speciellt med gårdagen var att allting på något vis sammanfattades i Kristus.

Bibelordet, samtalen, pastor Markus predikan som jag lyssnade till när jag körde till kvällens arbetsmöte. Allt vittnade om Kristus och den frälsning som Gud där berett åt den som tror.

Jag missade ändå morgonens andaktsläsning utgående från Johannes 1:12. "Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn."

Gud ger alla som tar emot Jesus rätten att bli Guds barn. Enligt grundtexten betyder det ord som översatts till rätt "fullmakt". Det handlar om en gudomlig rätt att bli Guds barn.

Fullmakt innebär fullmakt att få använda det som en annan har. Då förstår vi att Gud ger alla som tar emot Jesus rätten att bli Guds barn.

- Alltså som Kristus Jesus. 

Då du tar emot Jesus. Då du tror på Honom får du äga och utnyttja allt det som Jesus har. Som Gud gett sin egen älskade son.

Även den glädje som Gud har i sin älskade Son. Tänk att Gud kan vara glad över mig. Han är glad över att jag tror på Jesus. Över att jag bekänner hans namn.

Nu blir det så stort att vi får säga Halleluja och tacka Honom. Gud är god och han visar sin godhet åt oss i Kristus Jesus.

Guds rike är nu här

"Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du som dömer handlar på samma sätt. 

Vi vet att Guds dom med rätta drabbar dem som handlar så. Men menar du att du ska komma undan Guds dom, du människa som dömer dem som handlar så och själv gör samma sak?

Eller föraktar du hans rika godhet, mildhet och tålamod? Förstår du inte att Guds godhet vill föra dig till omvändelse? 

Med ditt hårda och envisa hjärta samlar du på dig vrede till vredens dag, då Guds rättfärdiga dom ska uppenbaras. 

Han ska löna var och en efter hans gärningar: evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och odödlighet, men vrede och straff åt dem som söker sitt eget och inte följer sanningen utan orättfärdigheten."

Bibelläsningen från Romarbrevet 2 idag vittnar om hur Guds godhet vill föra oss till omvändelse. 

I Guds rike predikas omvändelse och syndernas förlåtelse. I Markus 1:14-15 läser vi:

"Sedan Johannes hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium. Han sade: "Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. Omvänd er och tro evangelium!"

Guds rike är nu här. Guds rike är där Jesus är..

Segerns kyrka

"Därefter såg jag, och se: en dörr stod öppen i himlen. Och rösten som jag först hade hört tala till mig som en basun sade: "Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som måste ske efter detta."

Genast var jag i Anden. Och se, en tron stod i himlen, och någon satt på tronen. Och han som satt där liknade en ädelsten, som jaspis och karneol, och runt omkring tronen fanns en regnbåge som liknade smaragd. 

Runt omkring tronen stod tjugofyra troner, och på tronerna satt tjugofyra äldste klädda i vita kläder och med kronor av guld på huvudet. 

Och från tronen kom blixtar och dån och åska, och framför tronen brann sju facklor som är Guds sju andar. Framför tronen låg liksom ett hav av glas, som av kristall."

När Johannes får se den himmelska tronen ser han någon sitta på tronen. Han ser 24 troner där 24 äldste sitter.

Bilden av den himmelska tronen med representanter för gamla testamentets heliga och apostlarna är mäktig. 

Segerns kyrka var sällan mäktig och stor här i tiden med världens ögon sett. Den var förföljd och dess Herre blev fastspikad på ett kors.

Men Guds rike kom. Med Herren Jesus kom det in i tiden, i världen. Riket var ändå aldrig av den här världen med dess stadgar.

Lammet var Herden. Lammet var värdigt. Runtomkring Honom och hans ord var man församlade.

Och en dag byttes den här tiden med dess strider och mödor mot Himmelens frid och dess ljusa boningar..

Jordens strider - frågor och svar.

"Jordens strider jag glömma skall en dag och hos Jesus evigt vara, i det goda land stå med palm i hand, frälst för evigt från all fara. Då jag somnat in i tro på Jesu sår, väcker han mig upp – jag segerkronan får! Jordens strider jag glömma skall en dag och hos Jesus evigt vara." (Sions sånger 316, vers 4)

Guds rike börjar redan här nere. Här är det ett föraktat rike. Men det består och samlar folk till den härliga stora festen på himmelens strand.

När jag igår på eftermiddagen körde till ett arbetsmöte i Terjärv lyssnade jag till en diskussion i radion. Alla frågor får en gång sitt svar. Eller kanske det blir så att det inte finns några frågor, när vi en gång får se det som Gud berett för dem som älskar Honom.

Jordens strider glömmer vi en dag. Vi lever I en tid som allt mera formas av strider. Men i en sådan här tid får vi följa Fridsfursten.

Vår tid fylls av upprustning och strider. Även på det andliga området. Framför våra ögon ser vi hur folkkyrkan delas. Vi anar att det kan bli stormiga tider. För mörker och ljus kan inte förenas.

Guds folk har Andens svärd som är Guds ord. Guds ord delar. Det väcker tro där det tas emot och det förhärdar där det förkastas.

När kyrkans ledning vänder ryggen åt Gud och hans ord är den inte Kristi kyrka. Kristi kyrka leds av Herren Jesus, den gode Herden.

Om man väljer olika riktning kommer man till olika ställen på den jordiska vandringen. Till himlen kommer den som vandrar på vägen, som är Jesus.

Guds rikes gränser är ofta osynliga för det naturliga ögat här på jorden. 

"Guds kyrka är gemenskap med Fadern och hans Son, det skådar hon och erfar i Andens kraft och nåd. Guds helgon och martyrer betygar det med blod. Omkring dem sjunger rymden där segerns kyrka bor." (psalm 167, vers 4)

Tillkomme ditt rike!

"Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike."

Vid de orden i morgonens bön stannade jag upp. Tanken på Guds rikes härlighet berörde. 

Ty riket är ditt!

Även makten och härligheten. 

En fråga av Jesu lärjungar kommer i mina tankar: "När de nu var samlade frågade de honom: "Herre, är tiden nu inne då du ska återupprätta riket åt Israel?" 

Och Jesus svarar: "Han svarade dem: "Det är inte er sak att veta vilka tider eller stunder som Fadern i sin makt har bestämt. Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem, i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns."

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp, och ett moln tog honom ur deras åsyn."

Vi vet att Jesus intog sin plats vid Faderns högra sida i himlen. Jesus har ett rike där han har makten.

I Guds rike vittnar man om Jesus. Den korsfäste är Herre. Kan vi då se detta rikes gränser som går från hjärta till hjärta?

Tryggheten i att Jesus är given all makt i himlen och på jorden gläder mig den här morgonen.

"Gammal är kyrkan, Herrens hus,

står, medan mänskoverk faller.

Mäktiga torn har blivit grus,

klockorna ännu oss kallar,

kallar på gammal och på ung,

kallar på själ som trött och tung

längtar till evig vila.

Icke ett hus på syndfull jord,

byggt utav människohänder,

sluter i sig den Gud vars ord

danade havsdjup och länder.

Själv dock en boning, underfull,

byggde han sig på jordens mull,

redde i oss sig en boning.

Vi är Guds kyrka, Herrens hus,

uppbyggt av levande stenar,

där under korsets milda ljus

dopet och tron oss förenar.

Om vi ock möttes endast två,

bygga han vill och bo ändå

hos oss med hela sitt välde."

(Psalmboken 165)

Driven till Kristus Jesus

Idag får vi börja läsa Romarbrevet. Vi märker att Paulus hade en längtan efter att gå predika evangeliet i Rom.

"Därför är det min önskan att få predika evangeliet också för er i Rom."

Inte hade Paulus det lätt. I kapitel 7 skriver han: "Det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det utan synden som bor i mig.

Jag finner alltså den lagen för mig som vill göra det goda: att det onda finns hos mig. I min inre människa gläder jag mig över Guds lag, men i mina lemmar ser jag en annan lag som kämpar mot lagen i mitt sinne och gör mig till fånge under syndens lag i min kropp.

Jag arma människa! Vem ska rädda mig från denna dödens kropp? Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag."

Paulus hade inte kapitulerat för synden. Han grep tag i Jesus Kristus. Det får vi också göra. Det är Guds vilja att vi gör det.

Kännedom om syndernas förlåtelse

"I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder, tack vare den rika nåd som han lät flöda över oss (Ef. 1:7–8). 

I en kortandakt för inkommande vecka skriver Luther:

"De här orden lär oss att hela vår rättfärdighet inför Gud består i syndernas förlåtelse. 

Vi måste lära oss att gå emot förnuftet som hela tiden vill göra oss uppmärksamma på både våra synder och våra egna prestationer. 

Vi ska ta så stort avstånd från förnuftet att vi varken ser synd eller prestation. 

Vi ska endast ha detta bibelord för våra ögon, utan att vilja känna till något annat. 

Vi måste sätta nåden och förlåtelsen inte bara högre än synden, utan också högre än alla våra prestationer och på det sättet utesluta all den rättfärdighet och helighet som människan själv försöker åstadkomma" 

Skulle vi våga predika som Luther? 

Vi hör ofta predikan om att vi människor behöver syndakännedom. Luther talar om kännedom om syndernas förlåtelse.

När vi har kännedom om syndernas förlåtelse har vi orsak att glädjas. Vår rättfärdighet inför Gud består i syndernas förlåtelse.

Nåden och förlåtelsen övertäcker synden. Tänk att vi får börja arbetsveckan med en rättfärdighet inför Gud som består i syndernas förlåtelse.

För Jesu skull har vi den. Tänk om vi skulle sluta tro på Jesus. Då skulle vi mista allt. 

Nåden och förlåtelsen är högre än synden. Nåden och förlåtelsen står högre än alla våra prestationer.

Nåden och förlåtelsen utesluter all den rättfärdighet och helighet som vi själva försöker åstadkomma.

Vi tackar Gud för de orden..

Den gode herden

Igår firade vi den gode herdens söndag. Jesus är den gode herden. 

Den gode herden ger sitt liv för fåren. 

Den gode herden uppstod och lever. Han leder själv sin hjord.

Här är vår trygghet. 

Be i den Helige Ande!

"Men ni, mina älskade, ska komma ihåg vad som är förutsagt av vår Herre Jesu Kristi apostlar. 

De sade till er: "I den sista tiden kommer hånfulla människor som drivs av sina gudlösa begär."

Det är sådana som skapar splittring, oandliga människor som inte har Anden.

Men ni, mina älskade, ska bygga upp er själva på er allra heligaste tro och be i den helige Ande. 

Håll er kvar i Guds kärlek, medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus i sin barmhärtighet ska ge er evigt liv.  

Mot dem som tvivlar ska ni vara barmhärtiga, andra ska ni rädda genom att rycka dem ur elden. Och andra ska ni vara barmhärtiga mot, fast med fruktan så att ni avskyr till och med deras kläder som är nersmutsade av köttet."

Judas brev är ett brev som känns som skriven för just den tiden vi lever i. Judas uppmanar de kristna att hålla sig kvar i Guds kärlek.

Guds kärlek är något som vi behöver gripa tag i och hållas kvar i.

Guds kärlek leder sedan också kampen mot villfarelse, splittringar synden i alla dess former.

I predikan i går kväll lyftes det fram hur Gud som är helig hatar synden. Han hatar också den synd som river och sliter i oss.

Han vill hålla oss kvar i sin kärlek och då vi förleds till att lämna den visar han sin sårmärkta händer åt oss.

I går körde jag genom byn Juoksengi. På infotavlan i byn vid polcirkeln stod det skrivet: "Tornedalen är en för brödraländerna gemensam kulturbygd där bland annat språket, laestadianismen, handeln och släktförhållanden varit förenande."

Församlingen, bönehusförsamlingen

"I församlingen i Antiokia fanns det profeter och lärare: Barnabas, Simeon som kallades Niger, Lucius från Kyrene, Manaen som var fosterbror till landsfursten Herodes, samt Saulus. 

När de tjänade Herren och fastade sade den helige Ande: "Avskilj Barnabas och Saulus åt mig för den uppgift som jag har kallat dem till." 

Då fastade de och bad och lade händerna på dem och skickade sedan ut dem.

Utsända av den helige Ande gick de ner till Seleucia och seglade därifrån till Cypern. De kom till Salamis och predikade Guds ord i judarnas synagogor. De hade också med sig Johannes som medhjälpare." (Apg 13: 1-5)

På hemvägen igår läste jag tidningen Keskipohjanmaa. Biskop Åstrand ondgör sig över benämningen "bönehusförsamling" och hävdar att endast i kyrkan finns det församlingar. Åstrand vet nog bättre. Folkkyrkan har inte monopol på ordet församling.

Att det finns bönehusförsamlingar borde inte vara ett problem för folkkyrkan, utan snarare en välsignelse. Hur de organiserar sig är sedan en annan sak.

Att det uppstått bönehusförsamlingar är snarare en följd av folkkyrkans avfall från Guds ord. 

I den bibliska församlingen verkar den Helige Ande. I Antiokia som för övrigt var den församling där man först började kalla sig kristna fanns det olika tjänster. Det talas om profeter och lärare. Och även Saulus och Barnabas avskiljdes och rustades för den tjänst som Gud kallat dem till.

Den Helige Ande talar i församlingen. När Han talar ett annat språk än biskopar som avfallit från Guds ord uppstår det förstås en konfliktsituation.

Ändå är det endast den Helige Ande som förmår lösa de spänningar som finns. Saulus som i Antiokia avskiljdes för den tjänst som Gud kallat honom till skriver i brevet till församlingen i Tessalonike:

"Vi ber er, bröder, att uppskatta dem som arbetar bland er och leder er i Herren och förmanar er. Visa dem den största kärlek för det arbete de gör. 

Håll frid med varandra. 

Vi uppmanar er, bröder: förmana de oansvariga, uppmuntra de missmodiga, ta hand om de svaga och ha tålamod med alla. 

Se till att ingen lönar ont med ont, utan sträva alltid efter att göra gott både mot varandra och mot alla.

Var alltid glada, be utan uppehåll och tacka Gud i allt. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. Släck inte Anden. Förakta inte profetior, men pröva allt, behåll det goda och håll er borta från allt slags ont."

Som kristna är vi kallade att be för alla. Även för biskopar som vänder ryggen åt Gud och hans ord.

Jag har nog glömt att be för Åstrand. Herre låt din goda vilja ske och låt ingen gå så långt på syndens och förhärdelsens väg att själen inte blir frälst.

Vi har en mäktig Gud som vann seger på Golgata. Segerrik lämnade Jesus sin grav och har all makt i himlen och på jorden.

Låt oss böja oss under hans allmakt. Gud är god!

Guds Ord

"På den tiden fanns ingen kung i Israel. Var och en gjorde vad han själv ansåg vara rätt."

(Domarboken 21:25)

Med orden ovan avslutas domarboken. Boken inleds ändå med orden att man frågar Herren och Herren svarar. "Efter Josuas död frågade Israels barn Herren: ”Vem av oss ska först dra upp mot kananeerna och strida mot dem?” Herren svarade: ”Juda ska göra det. Se, jag har gett landet i hans hand.”

Gud talade fordom genom profeterna. Och profeterna framförde Herrens budskap: Så säger Herren!

Hebreerbrevets författare skriver: "I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han också skapat universum. Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild, och han bär allt med sitt mäktiga ord. Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden."

Gud har talat till oss genom Jesus. Och Jesus har fullbordat en rening från synderna. Vidare har Gud gett honom all makt i himlen och på jorden.

16. april

Den 16. april 1958 flyttade farmor Helga hem till Jesus. Farmor föddes den 28 juli 1893. 

Hennes levnadstid här på jorden blev inte så lång.

"Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i sina händer, och de ropade med stark röst: "Frälsningen tillhör vår Gud,

som sitter på tronen, och Lammet!"

Vi har en Gud som frälser i Kristus Jesus. Den kristna tron är ett personligt förhållande till Herren Jesus. Han som går hela vägen med..

I den himmelska världen

 "Av nåd är ni frälsta! Han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. 

Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig.  

Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar som Gud har förberett för att vi ska vandra i dem. (Ur Efesierbrevet 2)

Aposteln vittnar om hur Gud uppväckt oss med Kristus. Gud har satt oss tillsammans med Kristus i den himmelska världen.

Jesus är trons upphovsman och fullkomnare läser vi i Hebreerbrevet.

Guds skapelse är vacker en vårdag när snön ännu är skinande vit och solen värmer. 

Den himmelska världen öppnas ändå i Ordet. Paulus skriver om den himmelska världen i Efesierbrevet. Den öppnas i Kristus Jesus, den uppståndne.

Yogagudstjänst gemenskap med avgudar

Yogagudstjänst. Idag talas det om stillhetens yoga. I den norska kyrkan ordnas det yogagudstjänster.

Bland annat då under ledning av biskop Sunniva Gylver. Hon är nu bjuden till Finland och Borgå stifts stiftsforum 2026.

Borgåbiskopen torde nog ha anledning att vara litet mera alert. 

Aposteln skriver i andra Korinterbrevet:

" Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? 

Vilken samstämmighet har Kristus med Beliar? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? 

Vad kan Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, för Gud har sagt: Jag ska bo hos dem och vandra bland dem och vara deras Gud, och de ska vara mitt folk."

När Gud bygger eller då människan bygger

"I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de hade sett det i fjärran, hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden. 

De som säger så visar att de söker ett hemland. Hade de tänkt på det land som de lämnat, så hade de haft tillfälle att vända tillbaka dit. 

Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har förberett en stad åt dem."

Hebreerbrevets författare hade fått se staden. Den stad som Gud berett, det himmelska Jerusalem.

Guds folk väntar på staden med de fasta grundvalarna vars byggmästare och skapare är Gud.

När Gud bygger handlar det om hans älskade Son. Om det som Kristus gjort. Det är evigt. Människor vill göra sig ett namn här på jorden. 

Abraham, trons förebild och kallad av Gud levde annorlunda. Guds ord vittnar om hur antikrist vill få fotfäste i den kristna församlingen. I brevet till de kristna i Tessalonike skriver aposteln:

"Låt ingen bedra er på något sätt. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud."

Sofie Stara gjorde en god gärning i sin i övrigt märkliga ledare i dagens ÖT. Hon lyfte fram vad som Stiftet kan erbjuda sina anställda. 

Ovan det program som Borgå stifts ledning vill erbjuda sina anställda. Jag citerar infon på Stiftets hemsida: "Eller vad sägs om mingelmiddag, möjligheter att delta i roligt kvälls- och nattklubbsprogram, pilgrimsvandring, lovsångsmässa etc.? Det finns något för alla." (Citat slut)

Finns det verkligen något för alla?

Man glömde nog de som har samma mål som tidigare generationers kristna, den stad som Gud förberett för sitt folk.

Antikrist stärker nog sitt grepp över många kyrkor..

Titus och församlingen på Kreta

"Jag lämnade dig på Kreta för att du skulle ordna det som återstod och i varje stad insätta äldste efter mina instruktioner. 

En äldste ska vara fläckfri, en enda kvinnas man, och ha troende barn som inte kan beskyllas för att vara vilda eller upproriska.

Församlingsledaren ska som Guds förvaltare vara fläckfri. Han får inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara våldsam eller girig, utan gästfri, godhjärtad, förståndig, hederlig, gudfruktig och behärskad. 

Han ska hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han både kan uppmuntra med sund undervisning och tillrättavisa motståndarna."

Under skidturen från Villen kämppä till Latvamaja reflekterade jag över den undervisning som Gud ger angående församlingarnas organisering i pastoralbreven. I Timoteusbreven och brevet till Titus.

Tänk om Gud genom den Helige Ande gett oss en skrift som säger att det skall finnas påvar, ärkebiskopar och maktfullkomliga biskopar..

Men det budskapet hittar vi inte i skriften. Däremot talas det om äldste och församlingsledare, som vad jag förstått är samma sak.

Utgående från Guds ord har de kristna kunnat organisera sig under olika tider. Under tider av avfall och väckelse. Under tider av förföljelse. Under tider med mäktiga folk- och statskyrkor.

Kristi kyrka är fattig och föraktad här i tiden. Den verkar här i tiden men blicken är framåt. I himlen..

De första trons kämparna

"Gör allt du kan för att komma till mig snart. Demas har övergett mig, han fick kärlek till den här världen och reste till Tessalonike.

Crescens har rest till Galatien och Titus till Dalmatien. Lukas är den ende som är kvar hos mig. Ta med dig Markus hit, han är till god hjälp i min tjänst. 

Tychikus har jag sänt till Efesos. När du kommer, ta med dig manteln som jag lämnade hos Karpus i Troas. Ta också med böckerna, framför allt pergamentskrifterna."

Läsningen av Timoteusbreven ger en insikt i den kamp som de första kristna hade. 

Markus han som skrev det första evangeliet och läkaren Lukas. Barnabas och Silas. De var alla Paulus medarbetare. Barnabas och Markus var kusiner läser vi i Kolosserbrevet.

Jag undrar om Timoteus ännu fick träffa Paulus..

Ha inte för bråttom!

"Var inte för snabb med att lägga händerna på någon och gör dig inte delaktig i andras synder."

Timoteus var församlingsledare i Efesus. Han hade fått en god utbildning när han fått resa med aposteln. Men nu får han en förmaning till att inte ha för bråttom.

På vilket sätt?

- Paulus talar här om lägga händerna på någon för att i bön förmedla den helige Andes kraft. Det skedde normalt vid avskiljning av nya ledare.

I församlingen fanns redan äldste som hade en ledaruppgift. Som arbetade med predikan och undervisning: "De äldste som sköter sin ledaruppgift väl ska ni anse värda dubbel heder, särskilt dem som arbetar med predikan och undervisning."

Har vi något att lära oss av apostelns förmaningar till församlingsledaren i Efesus? Hur lyckades Timoteus ta budskapet till sig? Ett tiotal år senare hade man i Efesus förlorat sin första kärlek.

Den gode Herden har inte för bråttom. församlingsmedlemmarna, moderfåren och de små lammen behöver hinna med.

Titlar och benämningar är inte det viktigaste i Kristi kyrka. Ingenting får leda till att Kristus skyms. 

Ha inte för bråttom. Var inte för snabb. Ord värda att tänka på..

Timoteus var församlingsledare. Den kristna församlingens mål och strategi är att hela flocken når fram till himlen. Jesus har gått före och är den gode herden under färden.

Gudsfruktan är nyttig!

Ur Paulus brev till Timoteus: "Men de gudlösa gamla myterna ska du avvisa. Träna dig i stället i gudsfruktan. 

Fysisk träning är nyttig på sitt sätt, men gudsfruktan är nyttig på allt sätt, för den har löfte om liv, både för den här tiden och den kommande. Detta är ett ord att lita på och värt att tas emot av alla. 

Det är därför vi arbetar och kämpar, för vi har satt vårt hopp till den levande Guden som är Frälsaren för alla människor, först och främst för dem som tror. Detta ska du inskärpa och lära ut.

Ingen får förakta dig för att du är ung, utan var ett föredöme för de troende i ord och gärning, i kärlek, tro och renhet. 

Fortsätt att högläsa ur Skriften och att förmana och undervisa tills jag kommer. 

Försumma inte nådegåvan i dig, den som du fick genom profetord när de äldste lade händerna på dig. 

Tänk på detta, lev i detta så att alla kan se dina framsteg. Var noga med dig själv och din undervisning och håll troget ut med detta. När du gör det, frälser du både dig själv och dem som lyssnar på dig."

Gudsfruktan är nyttig på alla sätt skriver Paulus till Timoteus. Den unge Timoteus fick en märklig start på sin tjänst i Guds rike. Han blev omskuren.

"Paulus kom också till Derbe och Lystra. Där fanns en lärjunge som hette Timoteus. Han var son till en troende judinna, men hans far var grek. Bröderna i Lystra och Ikonium talade väl om Timoteus. Paulus ville ha med honom på resan, och av hänsyn till judarna i de trakterna tog han och omskar honom eftersom alla visste att hans far var grek."

Paulus tog med Timoteus på sin andra missionsresa. En resa som för övrigt började med en konflikt. Något som ledde till att Silas och Timoteus var med på resan i stället för Markus och Barnabas.

Fysisk träning är nyttigt på sitt sätt. Gudsfruktan är nyttig på alla sätt. Timoteus fick uppmaningen att öva sig i gudsfruktan. Han hade fått resa med Paulus. Men Paulus tid för tjänst i Guds rike gick mot sitt slut.

Hemförsamlingen samlas till Gudstjänst

"Jesus sade än en gång till dem: "Frid vare med er! Som Fadern har sänt mig sänder jag er." 

Sedan han sagt detta, andades han på dem och sade: "Ta emot den helige Ande! Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, och om ni binder någon i hans synder så är han bunden."

(Söndagssammankomst i Flynängens bönehus)

När man är bortrest och ändå har möjlighet att fira Gudstjänst med hemförsamlingen fylls man av tacksamhet.

Gud har gett oss nådens medel påmindes vi om. 

Till avslutning fick vi sjunga tillsammans:

"Han går vid min sida, han vakar alltjämt, han tröttnar ej han såsom jag. Och jag skall få riket det vet jag bestämt, ty så är min Faders behag."

Gud är god!

Morgon mellan fjällen

"Morgon mellan fjällen. Hör, hur bäck och flod, sorlande mot hällen, sjunga: Gud är god, Gud är god."

Sången blev bekant genom Arthur Eriksson. Fjällen såg jag dock först på en resa 1989. 

Visst ser vi hans godhet ännu bättre i ordet. Idag värmer vårsolen ändå här på skaren. Det är stilla. Det är varmt..

" Men jag litar på din nåd, mitt hjärta jublar

över din frälsning. Jag vill sjunga till Herren,

för han är god mot mig." (Psaltaren 13)

Sök frid och helgelse!

"Sök frid med alla och helgelse, för utan helgelse kommer ingen att se Herren. Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen bitter rot får växa upp och skada och smitta många." (Hebreerbrevet 12:14-15)

Sök frid med alla! Det att vi håller frid med alla verkar höra till helgelsen eller det nya livet i Kristus.

Se till att ingen bitter rot får växa upp!

När och där Guds frid får råda växer bittra rötter inte upp. Den onde som inte har någon gemenskap med Gud älskar bittra rötter. 

Bitterheten har eller får en rot. Bitterhet börjar från något. 

Förvåning kan vara en rot till bitterhet. Förvåning kan undvikas genom öppenhet. 

Uppståndna med Kristus

Dagens bibelläsning från Kolosserbrevet handlar om hur vi uppstått med Kristus.

Bakom ligger synden. Den är försonad på Golgata mittersta kors. Den som uppstått till rättfärdighet har ingen dragning tillbaka till synden.

Den nya människan är uppstånden. Den gamla korsfäst. Så är striden nu mellan dessa.

Den gamla måste förbli vid korset. Den nya lever uppståndelseliv. En härlig text som vittnar om Kristi seger även i oss syndiga människor.

Köttet förädlas inte. En ny människa uppstår..

" Om ni nu har uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden. Ni har ju dött, och ert liv är dolt med Kristus i Gud. 

När Kristus träder fram, han som är vårt liv, då ska också ni träda fram i härlighet tillsammans med honom.

Döda därför era jordiska begär: sexuell omoral, orenhet, lusta, ont begär, och girigheten som är avgudadyrkan. Allt sådant gör att Guds vrede drabbar olydnadens barn. Bland dem vandrade också ni en gång, när ni levde i dessa synder"

Syndens lovlighet

Synden har blivit lovlig. Så kan vi säga och se på de andra. Men vår egenrättfärdighet ser vi inte. Den största synden missar vi lätt. 

Synden är farlig för dess lön är döden. Vi kan aldrig ta lätt på synden för den är både dödlig och smittosam. 

Därför predikas både lag och evangelium i Guds församling. Synden måste bli syndig säger vi ibland.

I Romarbrevet 7:13 läser vi: "Har då det som är gott blivit min död? Verkligen inte! Det var synden, för att den skulle avslöjas som synd. Den vållade min död genom det som är gott, för att synden genom budordet skulle avslöjas som synnerligen syndig."

I Romarbrevet 7 läser vi att lagen avslöjar synden: " Vad ska vi då säga? Att lagen är synd? Verkligen inte! Men det var först genom lagen som jag lärde känna synden.

 Jag hade inte vetat vad begäret var om inte lagen hade sagt: Du ska inte ha begär.

Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär i mig. Utan lag är synden död. 

En gång levde jag utan lag, men när budordet kom fick synden liv och jag dog.

 Det visade sig att budordet som skulle föra till liv ledde till död. 

Synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det. Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott."

Som kristna lever vi med synd och nåd. Synden kommer alltid att härska i vår köttsliga människa. Vi syndar då vi är syndare.

Vårt hopp är då den nya människan som kommer från himlen från Gud. Den nya människans mat är evangelium. Den får sin näring därifrån. 

Den nya människan är på väg till himmelen. Himlen är dess hemland. Därför får vi idag tacka Gud för att Jesus kallar och bär oss hem till himlen.

Jesus får och vill vi hålla fast vid. Med rövaren får vi be: "Tänk på mig Herre!"

Tack Herre för platsen du berett åt oss i paradiset..

En levande syndakännedom

"Den som tror att han är eller gjort något som Gud kan godta, han kan inte bli frälst"

Med de orden avslutar Öyvind Andersen andakten för den 10. april.

Man måste läsa några gånger för att förstå. Det är Jesus som är Guds frälsning. Jesus frälser sitt folk från deras synder.

Vår frälsning har vi alltid allenast i Jesus. Vi bereder oss för att möta Gud genom att tro och förtrösta på Jesus.

Vi tror våra synder förlåtna i Jesu namn och blod. Ibland hör vi i förkunnelsen att det är viktigt med en levande syndakännedom. Sällan hör vi ändå att inget som jag gör är dugligt inför Gud. Med andra ord att allt är av synden besmittat och det räcker aldrig.

Kampen mot synden är en del av det kristna livet. Men vi lyckas aldrig genom att ha en levande syndakännedom om vi tror att vi ändå gjort något som Gud kan godta.

Vi har svårt att förstå hur totalt syndafallet är. Vi bär nämligen alltid med oss något av egenrättfärdighet. 

Men vi får sjunga: "Mina synder nu Gud har förlåtit. Hela skulden med blod betalt. Tack och lov, tack och lov Herre Jesus. Tack och lov, tack och lov min Gud!"

Evangeliet handlar om Jesus

"Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium, som han har utlovat genom sina profeter i de heliga Skrifterna. 

Evangeliet handlar om hans Son, som till sin mänskliga natur är född av Davids ätt och som genom helighetens Ande med kraft har bevisats vara Guds Son efter uppståndelsen från de döda: Jesus Kristus, vår Herre. 

Genom honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att föra människor av alla folk till trons lydnad för hans namns skull.

Bland dessa är också ni, som är kallade att tillhöra Jesus Kristus. 

Jag hälsar er alla Guds älskade som bor i Rom, hans kallade och heliga. Nåd vare med er och frid från Gud vår Far och Herren Jesus Kristus."

Med de orden inleds Romarbrevet. Vi är kallade att tillhöra Jesus Kristus. Evangeliet är Guds makt och kraft genom vilket han frälser människor.

Redan på apostlarnas tid framträdde människor som ville förvränga Kristi evangelium. Och aposteln måste skriva med stor text att de var under förbannelse.

Evangeliet är Guds och det handlar om Jesus. Vad Gud i Kristus gjort och gör. Det är vi kallade att tro på. 

Lydnadens väg - trons lydnad

I andaktsläsningen idag talas det om trons lydnad. Här möter vi ett begrepp som ofta misstolkas.

Trons lydnad är att vi helt och fullt sätter vårt hopp till Jesus. Vi förtröstar på Honom och hans fullkomliga verk. Vi förtröstar endast på Kristi rättfärdighet och tillägnar oss den genom tron.

Trons lydnad är inte det att vi sätter lagens krav på kristna. När vi börjar tro på Jesus blir vi delaktiga av Jesu lydnad och hans rättfärdighet. Den bär vi sedan med oss på trons väg.

Genom tron på Jesus blir vi delaktiga av Hans rättfärdighet och vill inte sätta något till det. Inte heller vill vi ta bort nåt från evangeliet.

Tro väcks endast genom evangelium, genom Jesu ord, genom Jesu eget vittnesbörd om sig själv och sitt verk..

Tänkvärda ord som vi får återkomma till..

Frälsning för var och en som tror

"Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom. 

Allt som är i världen – köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda – det kommer inte från Fadern utan från världen. 

Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja består för evigt.

Kära barn, den sista tiden är här. Och liksom ni har hört att Antikrist ska komma, så har redan nu många antikrister trätt fram. Av det förstår vi att den sista tiden är här.

De har gått ut från oss, men de hörde aldrig till oss. Hade de hört till oss skulle de ha blivit kvar hos oss. Men det skulle visa sig att alla inte hör till oss. (Ur Johannes andra brev)

Om någon älskar världen (den gudsfrånvända) finns inte Faderns kärlek i honom. Faderns kärlek visar sig i det att Jesus ger sitt liv för världen.

Köttet som är besmittat av syndafallet älskar världen. Den gudsfrånvända världen inger inte mycket hopp idag. Trump som vill vara störst i världen är en antikristlig person.

Vi lever i den sista tiden i världens sönderfall. Gud upprätthåller ändå den här världen så länge han ser det vara för gott.

Världen och dess begär förgår. I den nya skapelsen finns de världsliga begären inte mera. 

I sitt sista tal på Oleberget vittnar Jesus om hur världen skall skakas. Idag ser vi mågot av dessa skakningar:

"Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån. 

Människor ska tappa andan av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas. 

Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig."

Han gav dem också en liknelse: "Se på fikonträdet och alla andra träd. När ni ser att de knoppas, förstår ni av er själva att sommaren redan är nära. På samma sätt vet ni, när ni ser detta hända, att Guds rike är nära."

Dagen efter och dagen före

 

Dagen efter!

Något hände senaste natt. Gud allena vet vad som hände. Världens självutnämnda ledare hade proklamerat att en hel civilisation kommer att dö i natt, när det av världsledaren för Iran utsatta ultimatumet eller tidsfristen löper ut.

 Världen höll andan och en ny morgon grydde.

 I skriften finner vi en profetia om Babylons fall som en gång kommer att uppfyllas. Johannes skriver:

”Sedan såg jag en annan ängel komma ner från himlen. Han hade stor makt, och jorden lystes upp av strålglansen från honom. Och han ropade med stark röst och sade: "Fallet, fallet är det stora Babylon! Det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för alla orena andar och ett näste för alla orena och avskyvärda fåglar. Ty av hennes otukts vredesvin har alla folk druckit, och jordens kungar har bedrivit otukt med henne, och jordens köpmän har blivit rika genom hennes omåttliga lyx."

Och jag hörde en annan röst från himlen säga: "Gå ut från henne, mitt folk, så att ni inte tar del i hennes synder och drabbas av hennes plågor. Ty hennes synder har nått upp till himlen, och Gud har kommit ihåg hennes brott. 

 Ge henne lika för lika, ge henne dubbelt igen för vad hon har gjort. Blanda dubbelt åt henne i den bägare som hon har blandat. Ge henne lika mycket plåga och sorg som hon har skaffat sig ära och lyx. Hon säger i sitt hjärta: Jag sitter som drottning, jag är inte änka och skall aldrig behöva känna någon sorg. 

 Därför skall hennes plågor komma på en enda dag: död och sorg och svält, och hon skall brännas upp i eld. Ty mäktig är Herren Gud, han som har dömt henne.

 Jordens kungar, som har bedrivit otukt med henne och levt i lyx, skall gråta och sörja över henne, när de ser röken från den eld som bränner upp henne. Skrämda av hennes plåga står de på avstånd och säger: Ve, ve, du stora stad, Babylon, du mäktiga stad! På en enda timme kom domen över dig. 

 Jordens köpmän gråter och sörjer över henne, eftersom ingen längre köper deras fartygslaster med guld och silver, ädelstenar och pärlor, fint linnetyg och purpur, siden och scharlakan, allt slags tujaträ och alla slags föremål av elfenben och av mycket dyrbart trä, brons, järn och marmor, vidare kanel och dyrbar salva, rökelse och myrra och välluktande harts, vin och olja, fint mjöl och säd, nötkreatur och får, hästar och vagnar, slavar och livegna. 

 Den frukt du längtade efter har gått dig ur händerna. All lyx och glans har du förlorat, och man skall aldrig mer finna den.

Köpmännen som drivit handel med sådana varor och blivit rika genom henne, skall stå där på avstånd, skrämda av hennes plåga, och gråta och klaga: 

 Ve, ve, du stora stad, som var klädd i fint linne, purpur och scharlakan och smyckad med guld, ädelstenar och pärlor. På en enda timme har denna stora rikedom ödelagts.

 Alla kaptener och alla kustfarare, sjömän och alla som arbetar till sjöss, alla stod de på avstånd och ropade, när de såg röken från den eld som brände upp henne: Vilken stad är som den stora staden? 

 Och de strödde jord på huvudet och grät och klagade högljutt: Ve, ve, över den stora staden, där alla som hade fartyg på havet blev rika genom dess rikedom. På en enda timme har den blivit ödelagd.”

 Gläd dig över den, du himmel och ni heliga och ni apostlar och profeter. Ty Gud har dömt staden och skaffat er rätt."

 Och en väldig ängel tog upp en sten, stor som en kvarnsten, och slungade den i havet och sade: "Så skall Babylon, den stora staden, med våldsam kraft störtas ner, och man skall aldrig mer finna den. 

Aldrig mer skall ljudet av harpospelare och sångare, av flöjtblåsare och basunblåsare höras i dig, och ingen hantverkare av något slag skall längre finnas därinne. Aldrig mer skall ljudet från en kvarnsten höras i dig, och ingen lampas sken skall längre lysa i dig.

Och ljudet från brud och brudgum skall aldrig mer höras i dig. Dina köpmän var jordens stormän, ty genom din svartkonst blev alla folk vilseledda. I den staden fanns blod av profeter och heliga och av alla som hade blivit slaktade på jorden."

Vi har ett profetiskt ord som vi i dessa dagar har kunnat ana något av. Johannes lyfter fram det, profetian om den gudsfrånvända världens eller Babylons fall som ett glädjebudskap. ”Gläd dig över den, du himmel och ni heliga och ni apostlar och profeter. Ty Gud har dömt staden och skaffat er rätt."

En gång stod den rättfärdige Abraham inför Herren i bön. Då gällde bönen hans brorson Lot och staden Sodom, där Lot bodde. Abraham slutade sin bön vid antalet 10. Och han fick Guds svar. ”För dessa tios skull ska jag inte förgöra den (Sodom)”

Vi har en förunderlig Gud. Stor är hans nåd. Må Gud ge oss nåden att använda den tid av nåd han ger oss rätt. Såsom apostlarna och profeterna gjorde. I försoningens tjänst.

Den tid som Gud ger är av nåd och innehåller all den nåd han ger oss i Kristus Jesus.. Det får vi tacka Honom för.

Och tänk nåden i Kristus Jesus står kvar ännu då staden Babylon, med allt vad den staden innefattar går under.

Idag är det dagen efter. En gång är det dagen före..

Den gudsfrånvända världen är rutten.