Lillebror får sitt namn

Arnes och Esters barnbarn som jag endast kallat för lillebror har ett vackert namn. Han heter Isak, Isak Stark. Mor Stina hade beslutit att han skall heta Ismael. Egentligen var det så att pappan Ernst fick välja mellan Ismael och Mohammed. Vad jag vet godkände han ingetdera.

Medan modern Stina väntade sonen, arbetade hon hårt med att anpassa kyrkan enligt riktlinjerna för den planerade världsreligionen. Hon var mycket intresserad av Islam och föreslog at alla kors på kyrkorna i socknen skulle tas ned för att inte stöta någon. Dopet ville hon också avskaffa och ersätta med en högtidlig namngivningsceremoni. Plötsligt blev hon mycket sjuk och man fruktade att hon skulle få en havandeskapsförgiftning.

Läkarna arbetade intensivt för att uppehålla hennes och barnets liv. Pojken föddes slutligen allt för tidigt och han var så gott som livlös. Den kristne barnläkaren arbetade under bön och tårar med att återuppliva pojken. Han var vid liv, men det såg ut som om att han inte orkar leva. I sjuksalen döper han honom i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn.

Det finns kraft i Kristi namn och pojken vars livsdagar var skrivna i himmelen överlever. Modern får också god vård, men ligger i koma. I väntrummet har fadern Ernst just vaknat då han väcks av att barnläkaren som med ett leende berättar. Gratulerar, ni har fått en son. Han var nästan död men han överlever. Vilket namn skall jag skriva i journalen. Ni har själv förresten ett mycket vackert namn Ernst Nåd.

Ernst är mycket trött och påverkad av drömmen han hade. Han svarar på läkarens fråga. Pojken skall heta Isak. Så blev pojken döpt och fick namnet Isak från Gud, samt moderns släktnamn Stark. Förunderliga är Herrens vägar tänker jag.