Men på min färd genom nejden fick jag också se och uppleva något helt annat än fåfänglighet. Från sidan fick jag se en kärlek från ovan. Jag fick se Guds frid uppfylla en sjukhussal. När Kristus får bo och verka i en människas hjärta är det vackert.
Trots sjukdom och smärta strålar en himmelsk frid. Jag kan inte beskriva den, men jag gömmer den, jag begrundar den och jag bär den med mig.
En fläkt från ovan, något evigt som alltid består. Tack gode Gud!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar