Så länge han sökte Herren lät Gud det gå väl för honom.
Men Ussia drabbades av högmod som blev hans fall. För sitt högmods skull drabbades han också av spetälska.
"Men när Ussia hade stärkt sin makt blev hans hjärta högmodigt, till hans eget fördärv. Han handlade trolöst mot Herren sin Gud genom att gå in i Herrens tempel för att tända rökelse på rökelsealtaret.
Då gick prästen Asarja dit in efter honom med åttio av Herrens präster, modiga män. Dessa steg fram mot kung Ussia och sade till honom: ”Det är inte din sak, Ussia, att tända rökelse åt Herren, utan det tillhör prästerna, Arons söner. De är invigda till att tända rökelse. Gå ut ur helgedomen, för du har handlat trolöst, och det ska inte ge dig ära från Herren Gud.”
Då blev Ussia ursinnig där han stod med ett rökelsekar i handen för att tända rökelse. Men just som han rasade mot prästerna slog spetälska ut på hans panna inför prästerna, inne i Herrens hus bredvid rökelsealtaret."
Vi finner på många ställen i Bibeln att det går inte att tjäna Gud med ett högmodigt hjärta. Ve den människa som ställer sig över Guds ord.
Profeten Jesaja som blev kallad av Gud under det år när den spetälske Ussia dog måste säga:
"Ve mig, jag förgås!
För jag är en man med orena läppar
och jag bor bland ett folk
med orena läppar,
och mina ögon har sett Kungen,
Herren Sebaot."
Jesajas läppar blev renade med glödande kol från altaret. Han fick höra att hans synd var försonad: "När detta har rört vid dina läppar är din skuld borttagen och din synd försonad."
Men kung Ussia dog som spetälsk. I Jerusalem har det hittats en platta med orden: "Hit fördes Juda kung Ussias ben. Får inte öppnas.”
Men den som Gud får göra ren kan vara till välsignelse. Syndens spetälska däremot är alltid farlig.
Må Gud ge oss en ödmjukhet efter Herrens sinne. När människans egen kraft är ringa kan Gud verka genom henne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar