Herren berättade för Hesekiel vad Israels barn sade och tänkte i mörkret som de hamnat i genom sin avgudadyrkan.
Israels barn trodde att Gud övergett dem. Ändå hade Gud lovat att vara med dem.
Gud hade ju givit folket sitt ord: "Och jag skall resa upp min boning mitt ibland er, och jag skall inte avvisa er. Jag skall vandra mitt ibland er och vara er Gud, och ni skall vara mitt folk. Jag är Herren, er Gud, som förde er ut ur Egyptens land, för att ni inte skulle vara slavar där."
Israels barn hade förlorat sin tro och ersatt den med annat som blivit till nya gudar, eller avgudar.
Det tionde kapitlet är sedan en verklig ögonöppnare. Hesekiel får se Herren lämna templet.
Om än Gud aldrig överger en människa så är han inte närvarande i falsk gudstjänst. Det märker vi också i Uppenbarelseboken "En mätstång som liknade en stav gavs åt mig med orden: "Stå upp och mät Guds tempel och altaret och dem som tillber där inne. Men utelämna templets yttre gård och mät den inte, eftersom den är given åt hedningarna, och den heliga staden skall de trampa under fötterna i fyrtiotvå månader."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar