Endast Jesus, ingen annan än Jesus

Från nyårsmötet fick vi en vers att ta med oss i vardagen eller mot framtiden. Bibeln berättar mycket om framtiden och den bild som Guds ord ger av framtiden är skön, mycket skön.

I naturen har vi nu också två dagar en kort stund här på jorden fått njuta av den naturliga solen. Det har glatt oss. Då mötet var slut i går sade min far: man talade mycket om Jesus. Kanske någon annan också med glädje noterade det?

Den Helige Ande visade på Jesus. Han förhärligade Jesus. Redan före mötet började, då vi var samlade i övre salen lyftes Jesus fram som världens skapare. Vi lever i en värld som är skapad av Jesus. Vi har fått bli pånyttfödda i Jesus Kristus. Vi äger den nya människan, där vi redan lever i Kristus Jesus.

Men framtiden? Den är Jesus! I det nya Jerusalem står Guds boning bland människorna. När Johannes såg den nya himmelen och den ny jorden och den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, var den som en brud som är smyckad för sin man.

I framtiden möter Guds avbild sin Gud. Johannes såg och han hörde en stark röst från tronen: Nu står Guds boning bland människorna!

Ordagrant översatt blir det Guds tält. I tält helgedomen eller tabernaklet var han i forna dagar närvarande bland folket.

Något tempel såg Johannes inte i staden, för Herren Gud den Allsmäktige och Lammet är dess tempel. Staden behöver inte sol eller måne för att få ljus, för Guds härlighet lyser upp den och dess lampa är Lammet.

Sångförfattaren skriver om en framtidsdag som är ljus och lång. Visst är den ljus då framtidens lampa är Jesus, det slaktade Lammet, din och min frälsare. I tron vandrar vi redan i det ljuset. I vilken tro? I Jesus Kristus, i tron på honom.

I Jesus Kristus har hoppet redan förvandlats till åskadan. I honom, i kärleken vandrar vi vidare mot en ljusnande framtid.