Jag har haft nåden att under den sista tiden fundera mycket på tron. I mina tankar idag kom Guds nåd. Hur kan en helig Gud benåda en syndare? Tron är ju det redskap med vilket vi griper tag i nåden.
Men varför har Gud varit så nådig mot mig? Gud har utvalt oss i Kristus före världens skapelse till att vara heliga och fläckfria inför honom. Guds vilja är alltså att vi skall få leva i frid och harmoni tillsammans med Honom. Den här viljan hade han redan innan världen skapades.
Gud som är allvetande visste nog att människan skulle falla i synd, men hans frälsnings plan stod klar redan innan den jord där vi nu lever skapades.
Vi vet att Gud är kärlek, men han är också helig och sanning. Han kan alltså inte frälsa någon enbart via kärleken. I Guds nåd uppenbaras nog hans stora kärlek, men den är bunden vid Jesus Kristus. Utanför Kristus finns det ingen frälsning.
Naturligtvis är inte Gud splittrad utan alla hans egenskaper stöder varandra och möjliggör vår frälsning. Ingen syndare kan bestå inför Gud. Inte ens den benådade syndaren kan bestå i sin egen renhet eller förträfflighet. Även människans godaste och ädlaste tankar och gärningar är som ett orent klädesplagg inför Gud.
Därför kan ingen människa bli frälst och salig utan Guds nåd. Även nåden är alltså av nåd. Visst har vi orsak att tacka honom för hans stora nåd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar