"Genom tron föll Jerikos murar, sedan man hade gått runt omkring dem i sju dagar." Som människor är vi svaga och orkar inte riktigt alltid vänta på Guds tid. Israel behövde ändå gå sju dagar runt ondskans stad innan han lät den falla.
Ur Jeriko räddade också Gud skökan Rahab. Genom Guds beskydd, genom Kristi blod undgick hon att gå under tillsammans med dem som inte trodde.
Nog är det mäktiga bilder som Anden målar upp för oss genom Guds ordet. Även i lidandet och svåra tider ger Gud kraft:
"Andra utstod hån och gisselslag, ja, även bojor och fängelse. De blev stenade, söndersågade eller dödade med svärd. De gick omkring i fårskinn och gethudar, led brist, blev plågade och misshandlade. Världen förtjänade inte att hysa dem. De irrade omkring i öknar och på berg, i grottor och hålor. Och fast alla dessa hade fått vittnesbördet att de trodde, fick de inte det som var utlovat. Ty Gud har förutbestämt något bättre åt oss: först tillsammans med oss skall de nå målet."
Hur länge behöver vi då härda ut? Endast till den dagen då molnen skingras och vi ser honom som vi här trott på. Så får vi då i tro vandra vidare under ordets ledning.
"Så tar jag blott en dag i sänder och fruktar ej morgon som gryr. Min framtid är lagt i hans händer som himmel och jorden styr."
Gud är trofast!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar