Jag begrundade orden i en gammal sång som vi nyligen sjungit några gånger. Sången handlar om Kristi segerrika återkomst till jorden för att hämta eller hemföra de sina.
Sången är grundad på Guds ord vilket man också känner då sången ljuder. Jag sjöng tillsammans med min elvaårige son och tanken gick 40 år tillbaka i tiden då sången var en av de sånger jag gärna lyssnade på.
Sången var en av de sånger som min farfar sjöng i gungstolen så den har ljudit i åtminstone fyra generationer. Författaren är okänd, men det spelar ingen roll då innehållet är grundat på Guds ord.
Aposteln Petrus skriver: "Det var inga utstuderade myter vi följde när vi förkunnade vår Herre Jesu Kristi makt och hans ankomst för er, utan vi var ögonvittnen till hans majestät."
Vi äger alltså ett hopp som är grundat på Jesus och som i några hundra generationer har trotsat tankesättet i den omgivande världen.
Petrus stadfäster Guds folks härliga hopp med orden: "Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en dyster plats tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan. Framför allt ska ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen tolkning. Ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud."
Trofast får vi alltså lyfta blicken mot höjden. Vår Herre och Frälsare Jesus uppmanar oss därtill: "Människor ska tappa andan av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas. Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. Men när det här börjar hända, så räta på er och lyft era huvuden, för er befrielse närmar sig."
Visst får vi många olika tankar och aningar när vi betraktar vad som sker i världen, i naturen och bland de som kallar sig kristna. Men inget kan jämföras med den trygga tillförsikt som Guds ord ger och som Anden får stadfästa. Det håller att resa vidare på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar