lördag 11 januari 2020

På sanden vid havet 🙏

Nu har jag aldrig stått vid Röda havets strand. Jag vet inte heller hur det havet ser ut, men jag förstår ändå att det är ett naturligt hinder på vägen till Kaanans land. Mänskligt sett var det ett märkligt ställe att slå läger på. Men nu var Guds egendomsfolk lägrade där på Guds och Moses befallning.

I Uppenbarelseboken läser vi om Johannes syn där han ser draken stå på sanden vid havet. Varför stod draken där på stranden och ville stänga alla flyktvägar?

Johannes skriver: I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot hennes övriga barn, dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd.

Vi vet att Jesu vittnebörd vittnar om att Gud har berett en plats åt dig och mig i det himmelska Kaanan. Där är borden redan dukade och den sista kallelsen går ut.

Jesu vittnebörd var också att den som gör Guds vilja är hans bröder och systrar. Den församling som håller fram Guds vilja är Jesu moder. Där föds ännu nya barn till Gud och Guds folk får rätt föda. Jesu bröder och systrar får äta gudomlig mat, Guds ord. I Anden kan vi då se in i härligheten.

När vi då med himmelska ögon ser på den skräckinjagande draken ser vi att den är besegrad. Dess huvud är krossad, men i dess svans finns det ännu kraft. Om vi använder våra himmelska öron så hör vi att dess ord är endast lögner och att vägen vidare är både öppen och beredd.

För Guds folk finns det för Jesu skull ingen plats där vi inte skulle kunna lita på Gud och Guds ord. Hur lydde fortsättningen på Guds tilltal genom Mose?

"Lyft din stav och räck ut handen över havet och klyv det, så att Israels barn kan gå rakt genom havet på torr mark."

Och Gud har ännu något att säga. Då får vi ännu lyssna..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar