"Sedan sade Herren till Mose: ”Varför ropar du till mig? Säg till Israels barn att de ska dra vidare." Ett brusande hav framför och ondskans här på andra sidan och vad säger Gud? Dra vidare!
När jag läser orden småler jag till först, Gud har humor. Men det handlar inte om det utan att Gud har sagt något tidigare. Det som Gud har sagt står fast. Gud hade sagt att han skulle föra dem till Kaanans land.
Ett hav eller en fiendehär kan inte stå emot Guds ord. Inget kan omkullkasta Guds ord. När himmel och jord har brunnit står det ännu fast.
Igår hörde jag vad det innebär då grundämnena eller himlakropparna upplöses och brinner upp. Tiden upphör! Tid finns inte mer. Och vad skriver då Petrus? Han verkar inte nerstämd utan lutar sig tryggt och förnöjt mot Guds ord: "Men efter hans löfte ser vi fram emot nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor."
Nya himlar och en ny jord där begreppet tid inte mera finns. Där åldras inte människan. Där finns ingen död, för den finns endast i syndens land. Men där bor rättfärdighet. Där bor Guds folk i rymliga hus. Där bär Guds barn nya kroppar i en värld som ej begränsas av tid.
Säg till Israels barn att de skall dra vidare! Det är ord som fyller Guds folk med glädje, framtidstro och salig förväntan. Guds ord håller att dra vidare på. Och färden fortsätter..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar