Noa har gjort sitt verk på jorden, men vittnesbördet om honom ljuder över jorden ändå fram till den dag då Herren hämtar de sina.
Här om dagen såg jag bilder av skepp som i en luft fylld av rök närmade sig den australiensiska kusten för att evakuera människor som var instängda på stranden. De hade våldsamma rökmoln på den ena sidan och det vida havet på den andra sidan. Räddningen måste komma utifrån på samma sätt som evangeliet. Räddningen kommer från Gud och räddningen är att bekänna sin synd och ta emot Guds utsträckta hand. Räddningen är förlåtelsen i kraft av Jesu namn som förkunnas i Jesu blod.
I mina tankar kommer trons fader Abraham som i midnattsstunden vädjade för Sodoms folk. Abraham talade och vädjade till Guds barmhärtighet. "Abraham tog åter till orda och sade: ”Jag har vågat tala till Herren trots att jag är stoft och aska. Kanske fattas det fem i de femtio rättfärdiga. Ska du då på grund av dessa fem förgöra hela staden?”
Följande morgon i gryningen leds 4 stackare ut ur staden ledda av två änglar. En av dem bär vittnesbördet att han blivit funnen rättfärdig inför Gud. En går under på färden och de två övriga har synden satt förskräckliga spår i.
Röken som Abraham ser följande morgon är något helt annat än röken från buskbräder. Abraham ser något som liknar helvetets eld och blir nerskrivet som ett vittne om oförsonad synds förskräcklighet inför Gud, ja vad förkastad och förskjuten nåd innebär:
"Tidigt nästa morgon gick Abraham till den plats där han hade stått inför Herren och såg ner över Sodom och Gomorra och hela slättlandet. Då såg han rök stiga upp från landet, som röken från en smältugn."
I samma texter där Petrus talar om Noa vittnar han om på vilket sätt Gud dömer den avfallna världen. Petrus talar mycket allvarligt om de som i orent begär följer sin köttsliga natur. Han talar om de som skor sig på och utnyttjar syndafallets följder för att få en position som den falska profeten Bileam.
Jag undrar med vilka ord Petrus skulle ha beskrivit den tendens som så tydligt syntes vid biskopsvalet 2019. Man utnyttjade på ett hänsynslöst sätt vilsna stackare som söndriga kämpar i en söndrig värld. För att nå egna fördelar lovade man en falsk frihet och en falsk upphöjelse för dessa stackare.
Samtidigt invaggade man folket i en falsk frid. Men i Bibeln finner vi en kraftig varning för falska lärare i Petrus andra brev. "De har ögon fulla av otrohet och kan inte få nog av synd. De lockar till sig ostadiga själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn. De har lämnat den raka vägen och gått vilse, de följer samma väg som Bileam, Beors son, som älskade orättfärdighetens lön. Men han blev tillrättavisad för sitt brott när en stum åsna talade med människoröst och hejdade profetens vanvett.
Gud kan även använda stumma åsnor, men Bileam blev av Jesus lyftas fram som ett varnande exempel. Judas skriver: "Ve dem! De har gått in på Kains väg, de har kastat sig ut i Bileams villfarelse mot betalning, de har gjort uppror som Kora och gått under."
Den förhärligade Jesus ber Johannes skriva till församlingen som bor där Satan har sin tron: "Men jag har en sak emot dig: att du har några där som håller fast vid Bileams lära, han som lärde Balak att gillra en fälla för Israels barn så att de åt kött från avgudaoffer och var otrogna."
Men tillbaka till arken och Guds försoning. Jag tror att Noa skulle ha predikat om den. Igår ljöd också ordet från nyårsmötet kraftigt ut över en värld som bävar över vad som komma skall. Guds Kallelse ljöd kraftigt. Kallelsen ljöd ljuvlig, ren och klar men med allvarlig ton: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan.
Det glada budskapet om att Edens stängda port står öppen gick utöver världen. "Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid."
Gud är god! Nåden och försoningen i Jesus Kristus är ännu öppen om än världen står i brand. Ja amen, kom Herre Jesus!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar