Jesus Kristus vår Herre

I Johannes 10 vittnar Jesus: "Jag säger er sanningen: "Den som inte går in i fårfållan genom porten utan tar sig in från annat håll, han är en tjuv och en rövare. Men den som går in genom porten är fårens herde."

Vidare säger Jesus att han är porten. Vi vet att tjuvar och rövare kan ta sig in genom den här världens portar. När de använder kofot söndrar de strukturen som håller upp porten och smyger sig in.

Andliga tjuvar och rövare har genom tidernas lopp härjat i kristna kyrkor. De igenkänns lättast av det att de inte håller sig till Jesu och apostlarnas lära.

Denna enda och sunda lära lyfts också fram av Hebreerbrevets författare som skriver: 

"I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han också skapat universum. Sonen är utstrålningen av Guds härlighet och hans väsens avbild, och han bär allt med sitt mäktiga ord. Och sedan han fullbordat en rening från synderna sitter han nu på Majestätets högra sida i höjden."

Guds ord avslöjar andliga tjuvar och rövare som vill framställa Kristi kyrka som ett mänskligt verk. Medan Kristi kyrka inte kan falla så faller de kyrkor som byggs av människor. Det som bygger på människotolkningar och olika strömningar i tiden kan inte bestå, men Guds rike och hans kyrka är ett evigt verk.

Som kristna behöver vi också en församling och församlingsgemenskap. De obibliska beslut som tagits under årtionden och bekräftats, samtidigt som man skyndar vidare på samma väg i olydnad mot Guds ord har gjort många kristna mer eller mindre församlingslösa.

En församlingsgemenskap kan ända vara rätt liten geografiskt, men ändå fungera då Kristus är församlingens Herre.

I Kolosserbrevet läser vi så trösterikt om Jesus vår gode Herde och Herre: "Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. I honom är vi friköpta och har förlåtelse för våra synder.

Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat, för i honom skapades allt i himlen och på jorden: synligt och osynligt, tronfurstar och herradömen, härskare och makter – allt är skapat genom honom och till honom. Han är till före allt, och allt hålls samman genom honom.

Och han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste. Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom och genom honom försona allt med sig själv, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors – frid genom honom både på jorden och i himlen."