Morgonens bibelläsning tog fram det allvarliga i att vara människa. Bibeln vittnar så tydligt att alla människor kallas fram inför Guds ansikte vid den yttersta domen.
Då kallas de som gick bort fram. Då kallas de som levde gömda från Guds ansikte fram. Men när jag läser bibeln så är det klart att ingen ännu är bortvisad från Guds ansikte.
För de som lämnade den här jorden utan tro på Guds frälsning i Jesus Kristus är förtappelsen ett faktum. Om namnet inte är inskrivet i Livets bok väntar eldsjön. Guds ord vittnar om en kommande dom och en andra död: "Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna och de sexuellt omoraliska, ockultisterna, avgudadyrkarna och alla lögnare, de ska få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden."
Men här på jorden finns det ett levande hopp. Jesus kallar genom sitt ord. Och ordet bortvisad finner jag inte i bibeln. Men domen är uttalad i Matteus 25:
"Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar."
Guds ord är allvarligt. Och dess skärpa är hård. Guds ord är skarpare än ett tveeggat svärd. Det kallar fram människan. Hon får bekänna sin skuld, sin synd och otro. Och nycklarna rasslar. Den som flyr till Jesus, till Guds nåd i Jesus Kristus blir inte bortvisad..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar