"Mina älskade, trots min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning fann jag det nödvändigt att skriva och mana er fortsätta kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga. Hos er har det nämligen nästlat sig in vissa personer vars dom för länge sedan är förutsagd i Skriften. De är gudlösa, de förvränger vår Guds nåd till försvar för omoral och förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus Kristus."
Så lyder Guds ord som vi finner i Judas brev i bibeln. I dagens tidning ställer en teolog som verkar som kyrkoherde följande fråga:
"Är kyrkans lära och bekännelse punktuella händelser som en gång för alla uppenbarades, förstods och fastslogs, eller är det ett pågående tolkningsarbete?" Indirekt svarar hon också nekande på den första frågan, eller läran och bekännelsen kan omtolkas.
Förra söndagen hörde vi Jesus vittna om den gode Herdens röst. Han är den gode Herden. Jesus berättade också en liknelse:
"När han har fört ut alla sina får går han före dem, och fåren följer honom eftersom de känner hans röst. Men en främling följer de inte utan flyr från honom, för de känner inte främlingars röst."
Det är verkligen en främmande röst vi hör i dagens ÖT. Då är det då gott och tryggt att vi i Guds ord finner den trygga och säkra rösten och aposteln Johannes vittnar om hur Jesu egna står fasta och upprätta i den antikristliga tiden: "Här visar sig de heligas uthållighet: de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar