Bibelläsningen från första Tessalonikerbrevet fortsätter med det andra kapitlet: "Ni bröder har ju blivit efterföljare till Guds församlingar i Judeen som lever i Kristus Jesus. Ni har fått utstå samma lidanden från era landsmän som de har fått från judarna, som dödade både Herren Jesus och profeterna och som nu har drivit bort oss. De behagar inte Gud, och de motarbetar alla människor när de försöker hindra oss från att predika för hedningarna så att dessa blir frälsta. Så fyller de ständigt sina synders mått. Men vredesdomen har till slut kommit över dem."
Vi tar del av ett brev som uppmuntrar till tro. Vi märker att också människor kan hindra predikan. Och aposteln beskriver hur allvarligt det är att försöka hindra ordets predikan och därigenom människors frälsning. Paulus skriver att dessa ständigt fyller sina synders mått.
Det finns alltså ett mått, eller en gräns för synden. När den gränsen är överskriden och syndens mått är fyllt kommer domen.
I bibeln märker vi att folkslag och länder också har ett syndamått som kan bli fyllt. Det första folket som bibeln nämner vars syndamått blir fyllt är amoreerna. På Abrahams tid var det ännu inte fyllt och Gud säger till Abraham när han vittnar om i vilket skede hans ättlingar skall få gå in i Kanaan (1 Mos 15): "I fjärde släktledet ska de återvända hit, för amoreerna har ännu inte fyllt sina synders mått."
Det judiska folkets syndmått blev sedan fyllt då Jerusalem förstördes. Idag får vi be för Nordens folk såsom Abraham i tiden bad för Sodoms folk. Gud är nämligen rättfärdig och för synden finns det en gräns.
När människan och folken förkastar Jesus och Guds försoning överskrids gränsen. Gud allena vet när domen faller. Men en människa som lever utan hopp i världen, alltså utan tro på Jesus är dömd och vilar under domen.
Så länge försoningens ord predikas finns det ända hopp. Aposteln skriver ju att vi som Guds fiender blev försonade med Gud genom Jesus. Allting är alltså fullbordat och färdigt. Ordet uppmanar till tro. Den som tror på Jesus har övergått från döden till livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar