"För övrigt, bröder, be för oss. Be att Herrens ord ska spridas snabbt och bli ärat liksom hos er, och att vi blir räddade från fientliga och onda människor. Alla har ju inte tron.
Men Herren är trofast. Han ska styrka er och skydda er från den onde."
Herren är trofast konstaterar Paulus i slutet av Tessalonikerbrevet. Och visst är han trofast.
I Matteus 24 talar Jesus om hur rykten om krig skall höras och hur laglösheten skall tillta och hur kärleken då skall kallna hos de flesta. Men Jesus säger: "Men den som håller ut till slutet ska bli frälst. Och detta evangelium om riket ska förkunnas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma."
I alla tider är evangelium om riket ett glatt budskap. När Jesus står inför Pilatus säger han: "Mitt rike är inte av den här världen. Hade mitt rike varit av den här världen, skulle mina tjänare ha kämpat för att jag inte skulle utlämnas åt judarna. Men nu är mitt rike inte av den här världen."
Guds rike är ett himmelskt och evigt rike. I högmässan i söndags berättade kaplanen om ett märkligt möte under vinter- eller fortsättningskriget. Jag citerar:
En österbottning, han hette Arne hade under kriget kommit bort från sitt förband och hade inget vapen. Där i skogen kommer han då till en glänta och möter en fiende eller en rysse.
De noterar varandra samtidigt. Arne ser hur ryssen sätter handen i fickan och han tänker nu tar han fram vapnet. Men Ryssen lyfter fram en bibel som han håller framför ansiktet. Och Arne tar fram sin bibel som han hade i stövelskaftet och håller fram den. Sedan går de varandra till mötes där i skogen. De omfamnar varandra.
De hade inget gemensamt jordiskt språk, men de var medborgare i Guds rike. Ett rike som inte är av denna världen..
Berättelsen finns nerskriven i boken: "Se Guds lamm! (predikningar av och kort levnadsteckning över Arne Erikson)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar