Glädje blandad med vemod

"Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom för att prövas, som om det var något oväntat som hände er. Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då ska ni också få jubla och vara glada när han uppenbarar sig i sin härlighet.

Saliga är ni om ni hånas för Kristi namns skull, för härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er."

Aposteln Petrus skriver i sitt första brevs kapitel om glädjen över att dela Kristi lidanden. Till den kristna tron hör också att dela Kristi lidanden. Kristus led som en följd av synden, den synd som han kom för att sona.

Att Kristus sonat synden är ett verkligt glädjeämne för det innebär ju att det finns hopp, evigt hopp och Paulus skriver till filipperna:

"Gläd er alltid i Herren. Än en gång säger jag: gläd er! Låt alla människor se hur vänliga ni är. Herren är nära."

Men den kristna glädjen är ibland blandad med vemod. Göran Stenlund lyfter i dagens tidning fram hur Kyrkomötet fastställer kyrkans tro och lära. Det är gott och nyttigt att lyfta fram den aspekten, men vemodet kommet av att viljan att ändra tron och läran är så uppenbar idag. De som likt Stenlund vill bevara läran oförfalskad blir färre och färre.

Den här vemoden är nog befogad. Då blir Petri ord att dela glädjen över Kristi lidanden relevant. Guds ord vittnar ju om ett stort avfall innan Jesu återkomst. Gud har velat uppenbara detta för sina egna så att det som sker inte skall vara oväntat.

Glädje blandad med vemod. Det möter vi också i kampen mellan köttet och Anden. Bopålarna här i syndens land skall inte bli så fästa. Det är en del av det kristna livet där det också finns en kamp och strid.

Därför skriver också Hebreerbrevets författare: "I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de hade sett det i fjärran, hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden. De som säger så visar att de söker ett hemland. Hade de tänkt på det land som de lämnat, så hade de haft tillfälle att vända tillbaka dit. Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har förberett en stad åt dem."

Guds barn behöver inte se tillbaka utan vi får ha blicken fäst vid Jesus och trons mål i himlen. Därför behöver inte vemodet ta överhanden. För Herren är trofast!