I första Tessalonikerbrevets femte kapitel läser vi om en bedräglig fred och trygghet, en falsk förtröstan.
Finland har nu tagit ett stort kliv mot en Natoansökan. Det politiska beslutet är ännu inte fattat och ansökan är inte ännu inlämnad. Turken har höjt sin röst, men allting vilar i den Allsmäktiges händer och som kristna får vi be för fred och trygghet och hjärtans omvändelse och förtröstan på Gud och Jesus.
Men vad skriver Paulus till Guds folk i Tessalonike, nära gränsen till Magogs land med dess grymma härskare?
Staden låg i Grekland, inte så långt från Turkiet:
"När det gäller tider och stunder, bröder, behöver vi inte skriva till er. Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten.
När folk säger: "Fred och trygghet", då drabbar undergången dem lika plötsligt som värkarna hos en kvinna som ska föda, och de slipper inte undan.
Men ni, bröder, lever inte i mörker så att den dagen kan överraska er som en tjuv. Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret.
Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra. De som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten.
Men vi som tillhör dagen ska vara nyktra, iförda tron och kärleken som rustning och hoppet om frälsning som hjälm. Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus.
Han har dött för oss för att vi ska leva med honom, vare sig vi är vakna eller insomnade. Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör."
Här nämns vredesdomen den sista gången i bibeln. Guds vilja är att varje människa vinner frälsning genom omvändelse till Herren Jesus Kristus. När nu kaoset i världen verkar tillta dag efter dag får vi fästa blicken på Jesus.
Idag får vi leva med Jesus. Han är vår glädje och hopp. Och då Herrens dag sedan kommer då är det vår frälsare som kommer i makt och ära..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar