Hjärtat i himlen

"Men akta er för att berusa er och dricka er fulla och låta era hjärtan tyngas av det dagliga livets omsorger, så att den dagen plötsligt kommer över er som en snara."

Det dagliga livets omsorger är en naturlig del av en kristen människas liv. Paulus skriver bland annat i brevet till Tessalonikerna:

"Men nu hör vi att en del bland er lever oordentligt. De arbetar inte utan går bara och drar. Sådana befaller och förmanar vi i Herren Jesus Kristus att de skall arbeta och hålla sig lugna och äta sitt eget bröd."

Jesus säger ändå att vi inte skall låta hjärtat tyngas av det dagliga livets omsorger. "Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen" säger Jesus på ett annat ställe.

I Romarbrevet sammanfattar Paulus hur hjärtat bevaras i vardagen med dess mödor:

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Skriften säger:Ingen som tror på honom skall stå där med skam."

Med andra ord skall vi bevara hjärtats tro. Ja det får vara i himlen, på den plats där Gud regerar.

Då kan vi förena oss med Paulus i hans bekännelse: "Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom. Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande."

Gud har berett en stad åt sitt folk. Här nere är den inte varaktig. Här verkar vi en liten tid som Guds gäster, men som främlingar i världen.

"Hur jordens blommor doftar

av friskhet och behag,

och hur dess fåglar sjunger

den sköna sommardag,

hur vänner dyra, kära,

så ljuvligt möter mig,

mitt hjärta ändå längtar,

o sköna hem, till dig.

Hem, hem, mitt kära hem…

Ty här på denna jorden

är synden med i allt

och ger åt allt det sköna

en främmande gestalt.

Fast den ej kan fördöma,

sen själv fördömd den är,

den kan mig ännu plåga,

men så den skall ej där.

Hem, hem, mitt kära hem…

Och snart, så ordet säger,

jag skall ock hinna dig.

Min Jesus själv skall komma

och hämta mig till sig.

Då skall jag salig skåda

vad här jag trodde på

och till min Jesu ära

den gyllne harpan slå.

Hem, hem, mitt kära hem, 

ej finns en plats på jorden 

så skön som du mitt hem"