Den 51. psalmen, en psalm av David kallas i överskriften för en bön om syndernas förlåtelse. I psalmen läser vi:
"Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande. Förkasta mig inte från ditt ansikte och ta inte din helige Ande ifrån mig.
Låt mig åter få glädjas över din frälsning och håll mig uppe med en villig ande. Jag ska lära överträdarna dina vägar så att syndare omvänder sig till dig."
I några skrivelser har jag sökt den bibliska bakgrunden till det omvändelsebudskap som Johannes döparen och Jesus predikade. I Judeens öken ljöd Johannes röst. Han trädde fram och förkunnade och sade:
"Omvänd er! Himmelriket är nära."
Men Johannes blir fängslad och Jesus börjar därefter sin offentliga gärning. Matteus skriver att då uppfylls det som var sagt genom profeten Jesaja:
"Sebulons och Naftalis land, havsvägen, landet på andra sidan Jordan, hedningarnas Galileen – det folk som sitter i mörker ska se ett stort ljus, och för dem som bor i dödens land och skugga ska ett ljus gå upp. Från den tiden började Jesus predika och säga: "Omvänd er! Himmelriket är nära."
Johannes och Jesus har samma predikan. Vägrödjaren och han som är vägen har samma predikokoncept.
Ryms Johannes döparens och Jesu samstämmiga budskap ännu I vår kyrka?
- "Omvänd er! Himmelriket är nära."
I dödens land, i den värld där de mörka skuggorna träder fram behövs den gode Herdens röst. Ljusen behöver lysa. Guds ords ljus behöver tränga in i mörkret. Himmelriket är där Jesus är. Vägen till himlen går där Jesu kallande röst hörs.
Före honom går profeten med sitt budskap från Jesajas tid. Rösten ropar i öknen:
"Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom! Ja Jesus kommer. Han kommer snart är bibelns budskap. Och den väntande församlingen får svara - Amen, kom Herre Jesus!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar