Aposteln Petrus skriver i sitt första brev: "kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er."
Om Gud så vill får vi snart gå in i ett nytt kyrkoår. I år är det med litet blandade känslor, för det finns rätt mycket att fundera över. Domsöndagens texter talar om hur Jesus skall skilja folken i två skaror när han kommer för att hålla dom.
Det gamla kyrkoårets sista söndag fick vi fira högmässa i Pedersöre kyrka. En gudstjänst som både inleddes och avslutades med hemlandstoner. Gudstjänsten inleddes med en av Sions sånger."Sjunga om min Jesus". Till avslutning sjöng kören "Jag har hört om en stad ovan molnen."
Predikan var allvarlig, men tröstefull och vi fick bekänna våra synder och höra evangeliets ord. Med tacksamhet fick vi fara till kyrkan och tacksamma gick vi hem. På samma sätt var det med sammankomsten i bönehuset. Och mellan varven kunde vi ta del av höstmötet via webben.
Evangelisten Matteus skriver om hur Jesus på domens dag skall skilja folken från varandra såsom herden skiljer fåren från getterna. Vi lever i en värld med ökad polarisering och Bibelns sista kapitel vittnar om hur de orättfärdiga fortsätter göra orätt och den orene att orena sig. Medan den rättfärdige ska fortsätta göra det rätta och den helige fortsätta helga sig.
Aposteln Petrus skriver i sitt första brevs fjärde kapitel: "Tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad blir då slutet för dem som inte lyder Guds evangelium? Och om den rättfärdige knappt blir frälst, hur går det då för den gudlöse och syndaren?"
I Guds ord finns det tröst och vägledning. Aposteln Petrus skriver att vi får kasta alla våra bekymmer på Jesus. Det femte kapitlet i sitt första brev inleder han med orden:
" Nu uppmanar jag de äldste bland er, jag som själv är en äldste och ett vittne till Kristi lidanden och som också har del i den härlighet som ska uppenbaras: var herdar för Guds hjord hos er och vaka över den, inte av tvång utan frivilligt, så som Gud vill, inte för egen vinning utan med hängivet hjärta.
Uppträd inte som herrar över dem som anförtrotts er, utan var föredömen för hjorden. När den högste herden sedan uppenbarar sig, ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar.
Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra, för Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka. Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne.
Och kasta alla era bekymmer på honom, för han har omsorg om er."
Ja Gud har omsorg och Jesus är den högste herden. Likt David fattas oss inget när Herren är vår herde. Han leder till gröna ängar och hans käpp och stav tröstar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar