Församlingens vittnesbörd

 

Den himmelska församlingens vittnesbörd

När den sjunde ängeln blåser i sin basun, när den sista basunen ljuder tillhör herraväldet över världen Gud. I himlen hörs starka röster som förkunnar: ”Herraväldet över världen tillhör nu vår Herre och hans Smorde". Guds Smorde, Lammet, Jesus Kristus är och skall vara konung i evigheters evighet.

Slutligen är allt gott. Inga upprorshärdar finns mera. Inga falska fanor vajar. Den himmelska församlingen representerad av de tjugofyra äldste tillber Gud. Man tackar Gud och lovprisar Honom.

Man erkänner Honom, som Allsmäktig, som Herre, som Han som är, Han som var. Man tackar honom för att han tagit makten, Guds stora makt och trätt fram som Konung.

Den jordiska församlingens vittnesbörd (Kristi församling på jorden)

Då får också vi stämma upp i detta fullkomliga tack.

Här på jorden frestas vi att ta makten av Gud. Vår egen fördärvade vilja, den gudsfrånvända världens vilja och även djävulens vilja kan komma mellan Gud, mellan Lammet, den mäktiga konungen och hans brud d.v.s. församlingen som är återlöst genom Lammets blod.

Då den sista basunen ljuder är också tiden för domen inne. Domen när de döda skall dömas. Död är den som saknar Jesus, som inte är känd och erkänd av Jesus.

Nu får vi märka att det är Lammet som dömer. Jesus dömer. De dödas domar utfälls av Honom. Om den domen, den yttersta domen har också Jesus gett ett vittnesbörd i Matteus 25. Den ljuder ”Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar.”

Jesu vittnesbörd är alltså att den eviga elden inte är beredd för människor, men att de som förkastar Guds nåd också går miste om frälsningen och himlalönen.

Därför är det allvarligt att vara människa.

Det är också allvarligt att predika ett annat budskap än vad Gud gör i sitt ord. I Guds nåd finns det rum. Frälsningen är beredd för varje människa. Därför predikar Kristi församling på jorden ännu samma apostoliska budskap som Lammets apostlar:

”Kristi kärlek driver oss, för vi är övertygade om att en har dött för alla, och därför har alla dött. Och han dog för alla, för att de som lever inte längre ska leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem.

Därför känner vi inte längre någon på ett ytligt sätt. Även om vi har känt Kristus på ett ytligt sätt, känner vi honom inte så längre.

Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. Och allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst.

Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord.

Vi är alltså sändebud för Kristus, och Gud vädjar genom oss. Vi ber på Kristi uppdrag: låt försona er med Gud! Han som inte visste av synd, honom gjorde Gud till synd i vårt ställe, för att vi i honom skulle bli rättfärdiga inför Gud.”

Även den jordiska församlingens vittnesbörd är gott. Vi gör inte nåden mindre än den är. Vi sätter inte tillägg till nåden. Vi predikar Guds nåd i Kristus, den som skall ljuda i nådens tid.

Tack gode Gud för att vi får leva i nåden i Jesus Kristus. Bevara oss där, så att vi inte drar vidare och går förlorade, utan får bli kvar i nådens ljuvliga famn.