"Herre, ditt kors låt för mitt öga stå, när genom dödens dal jag sist skall gå."
Igår fick jag läsa några gamla skrivelser. Jag läste om en ung mans bön och tro. Hans önskan var att orden ovan också skulle få vara på hans läppar när han en gång lämnar det jordiska livet.
Psalmen fortsätter "Skuggorna flyr för ljuset ifrån dig. I liv och död, o Jesus, bliv hos mig."
Det är en dyrbar bön. Gud hör en ungdoms bön. Gud hör föräldrars bön.
Guds ord vittnar om att den som har Kristi kors för sin blick lever i tro, i gemenskap med Gud. Den som får ha nåden att tro på Jesus tror både i liv och död.
Den unge mannen hade fört sin mor till gravens vila. Skuggorna flyr för ljuset ifrån Jesus.
Jag tänkte åter på hur enkel och dyrbar tron är. Tron är en relation, en gemenskap med Gud genom tron på Jesus.
Tron är det dyrbaraste vi äger här på jorden. I en sång sjunger vi: "Må intet för mitt öga här bli kärare än Jesus är"
Det är också en dyrbar bön. I sången sjunger vi också om Jesu trofasthet "Och prydd i sina helga sår Försonarn bland sitt husfolk går och fröjdas åt sin mödas lön och sluter alla i sin bön."
"Det mäktiga ljuset som påminner oss om Guds nåd och löften lyste mäktigt längs Larsmovägen igår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar