Efter en predikan kommer ibland tanken att var det förgäves. Vi finner den här tanken också i bibeln. Profeten Jesaja skriver "Vem trodde vår predikan, för vem var Herrens arm uppenbarad?
Jesus vittnar i Matteus 24: "Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma."
Gud visste nog att alla människor inte skulle ta emot frälsningen i Jesu försoningsdöd. Jesus visste det samma när han hängde på korset.
Guds vilja var att hela världen skulle bli försonad. Och så blev det. Jesus försoningsblod räcker för hela världens syndaskuld. Blodet räckte.
Alltså var det inte förgäves utan ett vittnesbörd för alla folk. Inget som görs i Kristus är förgäves.
En annan sak är sedan att många förkastar ordet och inte tar frälsningen till sig.
Då blir korsdöden, ordet och predikan till en dom.
Nog har vi ett rikt Guds ord. Ingen kan gömma sig för det. Det blir till frälsning eller dom.
Guds vilja är frälsning..
(Kyrkbacjen en sommarkväll i slutet av juli)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar