Jag återvänder ännu till orden av Luther: "Vinodlaren är så att säga själv hemma och håller ett vakande öga på varenda gren. Han övervakar personligen sin vingård och lämnar inte över skötseln åt andra."
Det är tryggt att vara Jesu egen, Guds egendom och omsluten av Guds vård, befriad från vredesdomen.
I Uppenbarelseboken läste vi om jordens vinstock som mognat till skörd. "Och ännu en ängel kom ut från altaret, han som hade makt över elden. Han ropade med stark röst till ängeln med den skarpa skäran: "Räck ut din skarpa skära och skörda druvklasarna från jordens vinstock, för dess druvor är mogna." Och ängeln lät sin skära gå över jorden och skördade druvorna från jordens vinstock och kastade dem i Guds vredes stora vinpress."
Jesus är den sanna vinstocken, Guds odling medan jordens vinstock är allt det gudsfrånvända, som slutligen mognar till dom. Syndens lön är evig död och förtappelse bortom Guds ansiktes värme, nåd och godhet.
Gud är god. Vi kan inte till fullo fatta och beskriva hans godhet som vi i Jesus Kristus blir delaktiga av.
Vi kan inte heller fatta det mörker som finns bortom Gud. Kapitel 16 handlar om vredeskålarna som gjuts över allt det gudsfrånvända.
Då är Guds barn hemma i himlen.
Vi kan alltså tala om en himmelsk och en jordisk vinstock. Guds barn mognar för himlen..
(Skörden är mogen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar