"Herren Gud planterade en lustgård i Eden, österut, och satte där människan som han hade format. Och Herren Gud lät alla slags träd växa upp ur marken, ljuvliga att se på och goda att äta av. Mitt i lustgården satte han livets träd och trädet med kunskap om gott och ont." (Första Moseboken 2)
Vidare läser vi: "Herren Gud tog mannen och satte honom i Edens lustgård för att odla och bevara den. Och Herren Gud gav mannen denna befallning: ”Du kan äta fritt av alla träd i lustgården, men av trädet med kunskap om gott och ont ska du inte äta, för den dag du äter av det ska du döden dö.”
Livets träd nämns många gånger i bibeln, medan dödens träd verkar nämnas endast i kapitel 2 och 3.
Indirekt påminner nog ändå skriften gång på gång om detta förskräckliga träd.
Trädet med kunskap om gott och ont, dödens träd. Det träd vars frukter djävulen ännu frestar oss med.
Nog är det gott att Gud ännu varnar oss för detta träd. Jag tror att regnbågsideologin är en av detta dödens träds frukter. Med sorg ser vi hur allt flera "äter" av denna dödens ideologi.
Man tar dess märke på sig. Stolt pryder man sina sidor med dess färger och man dör sakta men säkert en andlig död om inte Gud griper in.
Herren Jesus, livets träd är även här och alltid den enda räddningen. Han förmår göra allting nytt. Han allena förmår göra människan fri från allt mörker och av synden befläckat.
Tänk att både livets och dödens träd stod mitt i lustgården. Idag finns ännu dessa två träd mitt i den yttre kyrkan.
Själv är jag tacksam till Gud över att ha fått vara på sommarmöten och lyssna till Guds ord. Det blev också en del fina människomöten om än det var många bröder och systrar i Herren som vi inte hann träffa denna gång.
Gud är trofast. Hans ord är klart och tydligt. Den Helige Ande ledsagar oss under färden..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar