"Vid Babels floder, där satt vi och grät när vi tänkte på Sion. Där i pilträden hängde vi våra harpor, för våra fångvaktare bad oss sjunga, våra plågare bad oss vara glada: "Sjung för oss en av Sions sånger!" (Psaltaren 137)
Fångvaktarna, de som fört dem bort bad dem sjunga. Men de sjöng inte.
Vid Babels floder tystnar sången ibland. Här nere är inte alla dagar lätta och hjärtats sång tystnar. Människan kan ropa till Gud.
Gud hör både sång och rop. Gud han var också i Babel..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar