Två vägar

I den första psaltarpsalmen läser vi om de två vägarna:

"Salig är den som inte följer de gudlösas råd, som inte går in på syndares väg och sitter bland föraktare, utan har sin glädje i Herrens undervisning och begrundar hans ord både dag och natt.

Han är som ett träd, planterat vid vattenbäckar, som bär sin frukt i rätt tid och vars löv inte vissnar. Och allt han gör, det lyckas väl.

Sådana är inte de gudlösa, de är som agnar som skingras för vinden. Därför ska inte de gudlösa bestå vid domen, inte syndarna i de rättfärdigas församling.

Herren känner de rättfärdigas väg, men de gudlösas väg leder till fördärvet."

Det finns alltså två vägar för människan. Jesus talar om den smala och den breda vägen. Han själv Jesus är porten till den smala vägen. Profeten talar om den goda vägen.

På den smala vägen vandrar människan i gemenskap med Gud genom tron på Jesus. På den breda vägen talar man nog också om Jesus, men inte som vägen och den enda vägen.

Psalmförfattaren talade om otrogen kärlek och kärlekslös tro. Josef sade till sina bröder: Kivens icke på vägen, gräla inte på vägen hem.

På den smala vägen finns det inte rum för kiv och okärlek. När det kommer kiv, okärlek, smutskastning och baktal blir det mörkt och kallt. 

Då får vi minnas att Jesus är vägen. Guds vilja är att Jesu vänner vandrar i kärlek till varandra och i kärlek till sanningen. 

Den smala vägen är alltså inte för smal, ty den är beredd av Himmelens Gud för dig och mig. Himlavägen är den goda vägen där Herren Jesus vandrar med oss genom sitt ord.

Därför får vi också känna Andens varma vindar. Gud är god. Stor är hans trofasthet..