Jag har själv funderat en del på frågan. Då jag får vila i min frälsares i Jesu famn är min Gud så mild, nådig, barmhärtig och god att orden inte riktigt räcker till.
När han med sina sårmärkta händer omsluter dig och du får vila hos honom kan du inte säga annat än att han är mild och god.
Jag diskuterade litet med en vän igår kväll om frågan som katekesen ställer. Och vi kunde konstatera att nog är Gud också sträng och visst är han dömande. Bibeln vittnar därom.
Men Jesus då, han som är min Herre och min Gud. Han har ju så milda ögon och den frid som han kommer med är så oändligt ljuv.
Bibeln talar om Lammets vrede. I Uppenbarelsebokens sjätte kapitel beskriver Johannes Lammets vrede: "Kungarna på jorden, stormännen och härförarna, de rika och de mäktiga, alla slavar och fria, gömde sig i hålor och bland bergsklyftor, och de sade till bergen och klipporna: "Fall över oss och göm oss för hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede. Ty deras vredes stora dag har kommit, och vem kan då bestå?"
När domens dag kommer är både Gud och Lammet (Jesus) vred på den som förkastat den utgjutna och oändliga nåden. Och även den Helige Andes röst tystnar. Dörren är stängd.
Guds ord avslöjar att den som ställer sig över Guds ord och därigenom också förkastar Guds nåd och den treenige Guden verkligen är en dåre.
Domens dag är en förskräcklig dag för den obotlige tjuven. Äktenskapsbrytaren darrar på domens dag. Människan som ändrade Guds givna äktenskap och uppmuntrade till samkönade förhållanden, han darrar och förstår att Evigheten blir i helvetet, han gråter av skräck inför sin uppdragsgivares ansikte..
Hurudan dag är då domens dag för mig? Hurudan är domens dag för syndaren som begråter sin synd i nådens tid och får möta Jesu milda ögon?
Här på min soffa har jag nu idag fått se och känna både Lammets vrede och hört de ljuva orden "Kom ni min Faders välsignade."
Visst finns det också ett allvar i att vara kristen. Vi får be om den nåden att få begråta våra synder här i nådens tid och få bli inlyftade i Guds paradis av Jesus Kristus.
Varför skriver jag att människan darrar? Jag kunde också skriva biskopen, prästen, predikanten, journalisten, den kyrkligt förtroendevalda. o.s.v.
Må Gud ge oss den nåden att ha samma syn på synd och olydnad som Gud har. Synden är grym och förskräcklig och dess lön är döden, den eviga döden.
Människosläktets enda räddning, min och din enda tillflykt är förlåtelsen hos Jesus Kristus. I denna förlåtelse får vi leva. Gamle Gustav avslutar sin sång med orden:
"I Herrens namn och blodets kraft vi kämpar mot all ondskans makt. Förlåtelsen, vår vandringsstav, vi skall ha med oss till vår grav."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar