I dagens psaltarpsalm (147) läser vi om hur det frusna smälter. Hur Herren gläds över de som tar sin tillflykt till nåden. Tänk om vi idag skulle kunna se hur Herren gläds. Om vi i anden får se något av glädjen hos Gud fylls vi av sommarens värme. Vi upplivas av Andens ljumma vindar..
" Herren har sin glädje i dem som vördar honom, som hoppas på hans nåd. Jerusalem, prisa Herren, Sion, lova din Gud! Han stärker bommarna för dina portar, han välsignar dina barn i dig.
Han ger dina gränser fred, han mättar dig med bästa vete. Han sänder sitt budskap till jorden, hans ord går ut med hast.
Han låter snö falla som ull, sprider rimfrost som aska. Han kastar sitt hagel som smulor. Vem kan bestå inför hans köld?
Han sänder sitt ord och det frusna smälter, han låter sin vind blåsa och vattnet strömmar."
(Septembermorgon på Island)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar