Det ryska anfallskriget mot Ukraina har nu pågått i snart 9 månader. Förödelsen är stor och följderna syns på många håll. Bland annat har 50-60 000 ljudar kommit till Israel.
Tusentals judar lever också som flyktingar i Europa, men familjerna kan inte resa till Israel så länge männen är bundna vid krigstjänsten.
Vad som kommer att ske i Ukraina är ännu dolt, men vi hör att krigshökarna i Kreml är rastlösa. Man vill se ryska segrar.
I Israel bor idag över en miljon ryssar och landet torde nu vara landet där det bor mest ryssar frånsett Ryssland. Samtidigt blir banden mellan Ryssland och Iran allt starkare.
Profeten Hesekiel skriver i slutet av kapitel 39: "Därför säger Herren, Herren: Nu skall jag göra slut på Jakobs fångenskap och förbarma mig över hela Israels folk och brinna av iver för mitt heliga namn.
De skall glömma sin skam och all den trolöshet som de har begått mot mig, då de nu bor i trygghet i sitt land, utan att någon förskräcker dem.
När jag för dem tillbaka från folken och samlar dem från deras fienders länder, bevisar jag min helighet genom dem inför många hednafolks ögon. Då skall de inse att jag är Herren, deras Gud, som förde dem bort i fångenskap bland hednafolken och sedan samlade dem till deras eget land igen och inte lät någon enda bli kvar där.
Jag skall inte mer dölja mitt ansikte för dem, eftersom jag har utgjutit min Ande över Israels hus, säger Herren, Herren."
Profetian om att inte en enda av Israls barn blir kvar i hednaland är intressant. På något vis, känt av Herren skall också detta Guds ord uppfyllas. Vi vet att det uppfylls i Herren Jesus.
Vi lever i en händelserik tid som också är sövande. Därför får vi ta orden i dagens evangelietext till oss. "Då nu brudgummen dröjde, blev de alla sömniga och somnade. Vid midnatt hördes ett rop: Se, brudgummen kommer! Gå ut och möt honom. Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar