"Spänn bältet om livet och håll lamporna brinnande. Var lika tjänare som väntar sin herre hem från bröllopsfesten och som genast är redo att öppna för honom, när han kommer och knackar på. Saliga är de tjänare som Herren finner vakande när han kommer." (Lukas 12)
Vi kan säga att församlingen lever i förhöjd beredskap de sista veckorna på kyrkoåret. I texterna påminns vi om hur det går illa för "halva församlingen". Dörren till bröllopssalen stängs.
Håll lamporna brinnande säger Jesus. Vi behöver inte spara på oljan utan lampan bör brinna i mörkret.
I psalmen sjunger vi: "Jesus, kom och lär mig vaka, giv din bild inom mig liv"
När bilden av Jesus blir levande sker något. Då brinner lampan klart. Trötta och slitna vandrare fylls av kraft från ovan.
Sången ljuder åter, en ny sång: "Redan i min själ hörs bruset av den höga stadens sång. Redan ser min ande ljuset som mig lyser hem en gång."
Vi kan inte vaka i egen kraft. Utan Jesus och Hans Ande förmår vi inget. Jesus själv är den höjda beredskapen. Han bereder och vårdar..
Nog är Gud god. Stor är hans trofasthet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar