Ett annat svärd

Moseboken är egentligen ganska vemodig. Och visst är det sorg, tomhet och vemod som råder utanför Paradisets portar. Vinden är så kall och solen bränner istället för att värma. Men någon gång kommer varma vindpustar från Paradiset. Löftet står ännu fast. Åren går och Gud tvättar jorden ren, men syndens smitta består. Förbannelsen finns kvar men Herren är ändå frälsning. Han själv skall leda sitt folk intill och in i ett bättre land.

Långt senare då Josua lett Herren folk över gränsfloden och in ett gott land står han en dag och ser ut mot Jeriko. Även i det goda landet finns det fientliga människor. Guds folk hamnar att strida och synden bor även mitt ibland dem, i deras fördärvade hjärtan. Synden och dess stad måste besegras och Josua har mönstrat sina trupper. Han skall leda striden.

Och så plötsligt ser han en man stå framför honom med ett draget svärd i sin hand. Herrens utvalde Josua får möta befälhavaren över Herrens här. Han hade nu kommit dit innan striden började. Även i Jeriko fanns det människor som var utvalda till frälsning. Från ett öppet fönster hängde ett rött snöre. Josua fick möta Herrens helighet och hans godhet och han tvingas ta av sig sina smutsiga skor. Nu blir Josua rustad för striden. En strid som är Herrens. En strid som han själv för då han kallar människor ur alla folk och stammar.

För Gud är varje människa värdefull. Även de människor som syns stå i vägen för Guds rikes framgång är återlösta av Herren Jesus. Han kan frälsa och dra de förtappade till sig. Han räddar de som räddas skall. Om än murarna börjat falla och Jeriko och dess onda kung är dömd till undergång räddar Jesus själv de som räddas skall.

Han går steget före och han leder själv striden. Ingenting undgår hans öga då han från tronen ser ner över jorden. Han öppnade nämligen själv Paradisets stängda port och vägen till frälsning är öppen för varje människa som vänder sig till Honom. Hans ord vittnar därom. Visst är det ett förunderligt svärd Jesus bär, visst är Guds ord ett förunderligt vapen. Gud själv står bakom det, han själv bär det och genom ordet leder han själv striden.

Gud är god. Herren är Frälsning. I Jesu blod finns det försoning för en kämpande och ångrande syndare. För en kringflackande och hemlös som vill återvända hem står hemmets dörr öppen. Och Jesus ger tron som du behöver på vägen hem. Tron som vi behöver då vi går mot Paradiset och in i det härliga landet, landet där Jesus är.