"att få vila ut"

I en predikan igår hörde vi om Guds "båda sidor", hans helighet och hans barmhärtighet. Hans helighet kan skrämma människan. Synden känns så stor och vi orkar inte bära den. Synden bränner på samvetet.

Guds barmhärtighet möter vi i vår broder Herren Jesus. Han har burit synderna och vi skall inte bära dem på vårt samvete. Liksom människan personligen behöver få möta Guds helighet behöver hon också på samma sätt få möta hans barmhärtighet.

Mötet med Guds helighet gör mig till en syndare. Mötet med Guds barmhärtighet gör mig till en benådad syndare. En benådad syndare får vila ut. En benådad syndare bär inte på en falsk frid, utan han får verkligen vila ut.

Han får vila i tron på Jesus. Kontrasten till en människa som förhärdats genom syndens makt att bedra är stor. Den känns inte bara stor utan den är stor. Människan är inte mera fördömd av synden och på väg till helvetet. Hon är frikänd och försonad för Jesus skull och på väg till himmelen.

Redan nu får ett Guds barn vila ut. Hon får vila i tron.