(Utdrag ur boken från Skogsbyn till Evigheten)
På himlastranden
Arne somnar i stolen med knäppta händer. Han drömmer. Åter ser han farfar och han ler mot honom. Han ser hur farfar är lycklig. Men nu är landskapet annorlunda.
Han befinner sig i ett förunderligt ljus och hans kropp känns så lätt. Plötsligt ser han sin son John komma emot honom. Hans utseende har inte förändrats, men han är strålande glad.
Han hör hur John ropar mot två barn som springer på ängen. Isak och Lisa, kom till farbror. Kom vi skall hälsa på gammelfarfar Konrad. Barnen springer mot John som tar deras händer och leder dem till farfar.
Gammelfarfars ögon är inte mera skumma. Och han ler när han ser barnen komma småspringande. I drömmen reser Arne sig för att delta i sammanträffandet på himlastranden.
Med ens förvandlas drömmen och nu ser han Jesus och den stora skaran runtomkring honom. Han hör Jesu klara röst: "Jag är vägen och sanningen och livet."
Och han ser syner som inte kan nerskrivas. Han hör ord som inte kan uttalas. Plötsligt vet han inte om han är i kroppen eller utanför kroppen. Men Gud vet.
Arne vaknar och han är upplivad av den himmelska synen och tackar Gud för den vackra drömmen. Han tar sin bibel och han läser:
"Många skall komma från öster och väster och ligga till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket." (Matteus 8)
Tack gode Gud säger han högt. Vad sade du frågar frun Ester som kommer gående. Jag sade "Tack gode Gud".
Ja han är så god säger Ester. Tänk att vi ännu får ha varandra och dela tron på Jesus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar