Att åkalla och proklamera

"Också Set fick en son och han gav honom namnet Enos. Vid den tiden började man åkalla Herrens namn." 

Den sista versen i första Mosebokens fjärde kapitel är intressant. Seth Erlandsson förklarar att det hebreiska verb som översatts med ”åkalla” också betyder ”proklamera”, dvs sprida budskapet om Herren.

När sonen Enos föddes började man sprida budskapet om Herren, han som man själv bad om hjälp ifrån och vände sig till.

Åkalla är ett litet ovanligt bibliskt ord. Vi finner ordet drygt sextio gånger både i gamla och nya testamentet. När man åkallar ber man om hjälp. 

Man började be om hjälp av Gud.

Att åkalla betyder att vända sig till. Man började vända sig till Gud.

Andra Synonymer till åkalla är bönfalla, ropa till, anropa, apellera till och kalla till hjälp.

I psaltarpsalmen 121 proklamerarar pilgrimen: " Min hjälp kommer från Herren, som har gjort himmel och jord."

Det är en mäktig bekännelse. Han som gjort himmel och jord hjälper också mig. Denna hjälpare, räddare och frälsare får vi vittna om. Vi får åkalla honom i nöden. 

Jesus, Gud med oss, Guds Lamm, min Herre och min Gud.

(Utsikt från vägen ner från Karmel)