Vredens skålar

Trygg i Guds ord kan jag på min soffa läsa vidare om vredens skålar. Åter tar vi hjälp av Paulus ord: "Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten."

En människa som njuter av orättfärdigheten blir dömd och hamnar under Guds vrede. Gud sänder villfarelsens makt över dem och de tror på lögnen.

Jesus förbarma dig! Vi minns Jesu ord: "Förförelserna måste komma, men ve den genom vilken de kommer! Det hade varit bättre för honom att få en kvarnsten hängd om halsen och bli kastad i havet än att han förleder en av dessa små."

Guds domar är rättfärdiga. En av keruberna i himlen ger åt de sju änglarna sju skålar av guld, fulla av vrede från Gud som lever i evigheters evighet.

Vi har läst om sju församlingar, sju sigill, sju basuner och nu slutligen sju änglar med sju sista plågor.

Johannes ser också ett tempel i himlen. Vi vet att templet var en förebild till Jesus. "Och templet fylldes med rök från Guds härlighet och makt, och ingen kunde gå in i templet förrän de sju änglarnas sju plågor hade nått sitt slut.

Förrän vi får gå in i härligheten måste synden få sitt straff här på jorden.

Johannes ser vredesskålarna drabba jorden, de töms över jorden:

- onda och svåra bölder slog upp på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild.

- havet förvandlades till blod som från en död, och allt liv i havet dog.

- floderna och vattenkällorna, förvandlades till blod.

Johannes får höra varför. "De spillde heligas och profeters blod, och därför har du gett dem blod att dricka. Det är de värda." 

Fyra skålar av Guds vred töms ännu:

- solen fick makt att bränna människorna med eld.

Människorna hädar ännu Guds namn. Gud har makt över dessa plågor. Men människorna omvände sig inte så att de gav honom äran.

- vilddjurets tron och dess rike lades i mörker.

Människorna biter sig i tungan av smärta. De hädade himlens Gud för sina plågor och sina bölder. Men de omvände sig inte från sina gärningar.

Jag kan inte undgå att skriva vad som kommer i tankarna. Ärkebiskop, biskop och kyrkomöte, vänd om medan tid finns. Sluta att slösa tid på att fundera hur synd kan rättfärdigas inför Gud. Det går inte.

Vänd om och börja predika om Jesus som försonat och försonar synden och upprättar den fallna människan. 

"Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen öppnades för kungarna från Östern. 

Och jag såg att det ur drakens mun och ur vilddjurets mun och ur den falske profetens mun kom tre orena andar som liknade paddor. De är onda andar som gör tecken, och de drar ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag"

Men mitt i allt detta får Johannes höra Jesu röst: "Se, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och man ser hans skam."

Guds folk får vaka under Guds ords ledning. Rättfärdighetens vita klädnad bevaras över ett Guds barn då synd byts mot nåd. När synden är försonad kan människan bada i ett bottenlöst hav av nåd.

"Synden blir försonad, bördan lyftes av. Kristi kärlek strålar över död och grav."