"Och det blev strid i himlen: Mikael och hans änglar stred mot draken. Och draken och hans änglar stred, men han var inte stark nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen.
Och den store draken, den gamle ormen som kallas Djävul och Satan och som förleder hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom. Och jag hörde en stark röst i himlen säga:
"Nu tillhör frälsningen
och makten och riket vår Gud
och väldet hans Smorde,
för våra bröders åklagare
är nerkastad,
han som dag och natt
anklagade dem inför vår Gud.
De övervann honom
genom Lammets blod
och genom sitt vittnesbörds ord,
de älskade inte sitt liv så högt
att de drog sig undan döden.
Jubla därför, ni himlar
och ni som bor i dem!
Men ve dig, du jord och du hav,
för djävulen har kommit ner
till er i stor vrede,
eftersom han vet
att hans tid är kort."
En människa drabbas också av djävulens vrede då hon blir förledd av honom. Det som den onde kan erbjuda är otro. Genom otron blir människan skild ifrån Gud.
Hon är inte ännu övergiven av Gud, för Gud kallar så länge nådens tid varar. Men en otroendes sinne är förmörkat. Paulus som så tydligt håller fast vid att evangeliet handlar om Jesus skriver:
"Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.
Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt.
Trots att de kände till Gud prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan de förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan.
De påstod att de var visa, men de blev dårar och bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur.
Därför utlämnade Gud dem åt deras hjärtans begär så att de orenade och förnedrade sina kroppar med varandra. De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen.
Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det som är onaturligt. På samma sätt lämnade männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män gjorde skamliga saker med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse.
Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde sådant som inte får göras.
De har blivit fyllda av all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja.
De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter, de är påhittiga i det onda och olydiga mot sina föräldrar, vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa.
De känner mycket väl till Guds rättvisa dom, att de som handlar så förtjänar döden. Ändå gör de sådant, och de samtycker dessutom till att andra gör det."
Paulus hävdar att en människa som avfallit, eller inte har en levande tro på Jesus ändå innerst inser att hon gör orätt. Gud har uppenbarat det för dem.
Därför är en otroendes liv endast en lång och förtärande väntan på domen. Genom att fly allt längre bort från Guds kallande röst, från hans godhet bedövar människan sitt samvete och det blir förmörkat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar