Profeten Jesaja profeterade om Jesus:
"Ett brutet strå ska han inte krossa, en rykande veke ska han inte släcka, fram till det att han har fört rätten till seger."
Till Jesu namn skall folken sätta sitt hopp.
Igår funderade jag över tron. Vad är det som bär den? Om än tron kan vackla så är objektet för tron fast. Frälsningen vilar på en grund som inte vacklar.
Men vad händer då människan börjar "göra sin resa" som det så ofta talas om?
Tron kan nog växa genom ökad kunskap och kännedom om Jesus. Men den bör vila på ordets grund, på Jesu och apostlarnas ord. Då sänder Gud inte villfarelse.
Paulus skriver ju om vad som kan hända då människan börjar tjäna en annan Jesus och tro på en annan Kristus.
"Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten."
Gud är ju allsmäktig. Fastän Gud inte vill en enda syndares död kan han sända villfarelsens makt. Kanske det är avfallet som Paulus syftar på. Man börjar lösgöra tron från ordet. Man ifrågasätter samma ord som är trons grund.
En rykande veke, då människan är svag i sig själv, då tron prövas - då är Gud nära. Tron är en Guds kraft till frälsning. Guds kraft är väldig..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar