Jag kommer och botar honom

 Matteus skriver:

"När Jesus var på väg in i Kapernaum, kom en officer fram och bad honom: "Herre, min tjänare ligger förlamad där hemma i svåra plågor." 

Jesus sade till honom: "Jag kommer och botar honom." Officeren svarade: "Herre, jag är inte värd att du går in under mitt tak. Men säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk.  Jag är själv en man som står under befäl, och jag har soldater under mig. Säger jag till en: Gå, så går han, och till en annan: Kom, så kommer han, och till min tjänare: Gör det här, så gör han det."

När Jesus hörde detta, blev han förundrad och sade till dem som följde honom: "Jag säger er sanningen: Inte hos någon i Israel har jag funnit en så stark tro."

Jag har ofta funderat över vad som var så speciellt med officerens tro. Han berättade om sitt bekymmer för Jesus. Han får omedelbart ett svar av Jesus som säger - Jag kommer och botar honom.

Officeren tar strax fasta på Jesu ord. Han visste vem han talade med. Han förstod att Jesus hade full täckning för vad han sade.

Då tron vilar på Jesus, på det vad han gjorde, vad han sade, vad ordet säger - Då är tron stark om än människan är svag.

En gång då Jesus såg bärarnas tro sade han till den lame: "Var lugn, mitt barn. Dina synder är förlåtna."

Dina synder är förlåtna! I de orden finns det kraft. Jesus ger tro. Även för en som måste bli buren till Jesus, en som själv inte kan gå finns det hopp.

Det är gott att få vara där bärarna har tro. Att bli förd till platsen vid Jesu fötter och få höra orden. Var lugn mitt barn. Dina synder är förlåtna.

När Jesus tar synden på sig tar han bort bördan. När Jesus vittnar om att dina synder är förlåtna är de förlåtna i hans namn.

Till det namnet, till Jesu namn skall folken sätta sitt hopp.