"Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn skall uppenbaras. Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att också skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet."
Det oväntade Gudsordet mitt i brådskan gjorde ett sådant intryck att jag måste lyssna en liten stund. Gud talar även nu genom skapelsen. Under veckan har vi bland annat kunnat läsa om hur djur vandrar in i folktomma städer. Om sådana företeelser vittnar också Bibeln, bland annat Hesekiel.
David skriver i psalm 19:
"Himlarna vittnar
om Guds härlighet,
himlavalvet förkunnar
hans händers verk.
Den ena dagen talar om det
för den andra,
den ena natten kungör det
för den andra,
utan tal och utan ord,
deras röst hörs inte."
David skriver om hur skapelsens tysta budskap når ut till jordens ände. Solen träder fram likt en brudgum som går ut ur sin kammare.
Sedan skriver han om hur Herrens undervisning är fullkomlig. Den ger själen nytt liv.
Herrens vittnesbörd är sant och gör enkla människor visa. Stor lön får den som följer Guds ord.
David sammanfattar slutligen hur både skapelsen och ordet för honom i ödmjukhet till Herren som är både klippa och återlösare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar