I bibelläsningsplanen läser jag idag Jesajas 13 kapitel. Jesaja ser en syn angående Babel. Jesaja hör ett dån som av ett stort folk. Herren Sebaot mönstrar sin krigshär.
Jesaja skriver:
"Jämra er, för Herrens dag är nära.
Den kommer som förödelse
från den Allsmäktige.
Därför sjunker alla händer,
och alla människors hjärtan
tappar modet."
Jesaja ser ända fram till Herrens dag, den dag då syndarna utrotas.
"För himlens stjärnor och stjärnbilder
ger inte längre sitt ljus.
Solen går upp mörk
och månen ger inte sitt sken.
Herren Jesus citerar också den här versen i sitt tal på Oljeberget, tecknen som förebådar att Människosonen sänder ut sina änglar för att samla hans utvalda från jorden.
Jesaja skriver:
Jag ska straffa
världen för dess ondska,
de gudlösa för deras skuld.
Jag ska göra slut
på de stoltas övermod
och slå ner tyrannernas högmod.
Jag ska göra människor
mer sällsynta än fint guld,
män mer sällsynta
än guld från Ofir.
Därför ska jag få himlen att darra
och jorden att gunga och skaka
i sina grundvalar –
genom Herren Sebaots harm,
på hans brinnande vredes dag.
"Med Babel, rikenas krona,
kaldeernas vackra stolthet,
ska det gå som när Gud
ödelade Sodom och Gomorra."
Jesajas profetia har delvis uppfyllts, men den slutliga uppfyllelsen kvarstår. Jesaja ser en allvarlig syn. Själv får jag söka mig allt närmare Herren Jesus, in under hans beskydd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar