Jag har inte tid!

Vi skall alla dö sade en man till mig. Jag ryckte till litet vid orden. Jag hade nog inte väntat mig just de orden. Jag ställer en litet annorlunda fråga. Har du tid att leva? Jesus säger: Jag är vägen, sanningen och livet! Äger du livet i Jesus Kristus?

Jag har inte tid! Orden är så vanliga idag. Människor söker tid, kanske tid att förverkliga sig själv. Tid är ändå något som Gud ger dig, medan han upprätthåller den här världen och ditt hjärta slår. Tid här på jorden är något som Gud i sin nåd och godhet ger för att människan skall ha en möjlighet att söka Gud, att ta vara på Guds kallande röst.

Rövaren använde sin tid fel ända tills det ögonblicket då han såg Jesus. Han missbrukade sin tid framtill den stunden då han såg och upptäckte Guds son. Han var där bredvid honom och de orden han hörde förändrade hans liv.

Här på jorden är tiden begränsad, men på den andra sidan är det annorlunda. Där ges inte mera tid på samma sätt som här på jorden. Bibeln kallar det för evighet. Det är den tiden som vi nu närmar oss. Här på jorden har vi oftast för mycket eller för litet tid. Ingetdera känns riktigt bra.

I Evigheten finns det två olika tillstånd. Det finns faktiskt inte flera alternativ än ett tillstånd tillsammans med Gud i en evig salighet och en annan tillvaro bortvisad från Guds ansikte. Bibeln använder benämningarna himmel och helvete. Gud har inte menat helvetet för någon människa, men det blir den människans lott som förkastar Jesus.

På grund av Jesu Kristi försoningsverk står himmelens port öppen. Tron på Jesus för människan till himlen men otron leder till att människan går förlorad. Rövaren på korset var några sekunder i från att gå evigt förlorad, men Gud mötte honom med sin ofattbara nåd och godhet. Kanske du tycker att rövaren hade det för enkelt. Han behövde bara vända sig till Jesus och komma med en vädjan.

Kanske du tycker att du inte får samma möjlighet som rövaren. Du har inte Jesus strax invid dig. Men det har du. Orden som rövaren fick höra får du också både höra och läsa. Amen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset. Amen är ett hebreiskt ord som betyder att så är det. Amen är ett ord som förmedlar en trovärdighet och tillförlitlighet till både läsaren och lyssnaren. Amen är ett ord som förmedlar att något står orubbligt fast.

Så när Jesus i sitt ord vittnar om att det finns en plats för dig i det himmelska paradiset redan idag så lönar det sig att ta budskapet till sig. Jag tror att rövaren fylldes av glädje. Sitt dåliga liv hade han säkert åtminstone ibland sörjt över. Nu mötte han en man som strök bort allt det mörka på en gång och lyfte in honom i ett himmelskt ljus. På jorden hade han inget mera att vänta sig än en plågsam och grym död. Men hans själ var räddad för det himmelska paradiset.

Medan rövaren hänger där dör Jesus. Jesu ord styrker ännu rövarens nya sköra tro i det kompakta mörkret runt Golgata kulle. Rövaren hör Jesu ord: "Fader, i dina händer överlämnar jag min ande."  Och när Jesus hade sagt detta gav han upp andan. Jag vet inte vad rövaren då mera kände, men jag tror att Jesu ord styrkte honom i de kommande timmarnas kamp.

Nere på marken står en officer mitt emot den döende Jesus. När han ser att Jesus ger upp andan på ett sådant sätt, säger han: "Den mannen var verkligen Guds Son." Jesu verk för dig och mig var fullbordat. Han sonade världens synder. I förtröstan på den försoningen och med hoppet om att ännu idag få vara i Paradiset ser rövaren soldaterna komma för att krossa benen och ge den sista dödsstöten.

Rövaren känner slagen och i den sista kampen får han frid, en förunderlig frid. Ögonen brister och mörkret ger vika. Det blir ljust, förunderligt ljust. Rövaren ser ett ljus som är så mycket starkare än skenet från den rättfärdige mannen som gav honom det underbara löftet. Han sträcker sig mot ljuset och ser Jesus. Välkommen hem min son!

Rövaren ser något som du och jag ännu inte kan fatta och ta till oss. Men varje dag du får leva med Jesus här nere på jorden anar du något mera. Och en dag ser dina ögon det som inget öga ännu har sett. Du hör de orden som inget öra ännu hört. I Anden hör jag de orden, min son, min dotter, välkommen hem!