I mina tankar kom den yttersta domen för jag läste ur Bibeln som jag höll i min hand. Strax efter dagens text står det skrivet "Min själ förtärs av ständig längtan efter dina domar."
Och i bibelordet såg jag genom fönstret där framme i en bild den stora vita tronen och honom som satt på den. "För hans ansikte flydde jord och himmel, och det fanns ingen plats för dem."
Och jag betraktar skaran av stora och små på den högra sidan under tronen. Då ser jag att från tronen sett reser sig ett tomt kors mellan honom som sitter på tronen och de små och stora där på den högra sidan.
Men på den vänstra sidan finns inget kors. Där står en skara som föraktat och förskjutit korset. Där finns inget som skyler dem från blicken från honom som sitter på tronen. Och de måste ropa till bergen som inte mera finns: "Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen."
"Herre, ditt kors låt för mitt öga stå,
när genom dödens dal jag sist skall gå.
Skuggorna flyr för ljuset ifrån dig.
I liv och död, o Jesus, bliv hos mig."
Han som sitter på tronen gav sitt liv som lösen för sina barn. Vid domen står korset där som ett mäktigt skydd. Det står där tomt som en symbol för hans kärlek och trofasthet.
Där vid det tomma korset finns din och min trygghet. Det blir till en segerns och livets symbol. Ett skyddande tecken då Evighetens klockor ringer. Gud är god. Tänk hur han ordnat allt. Vi får se, betrakta och förundras och ropa "O Store Gud"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar