Då söndagsskolbarnen samlas vid altaret i kyrkan för att gemensamt gå till söndagsskolan i sakristian lyfter tanken. Då vi svängde in till kyrkogården kallade klockorna till Gudstjänst. Då vi suttit en stund i kyrkbänken ringde de en andra gång. Snart skall de ringa en tredje gång och klangen tonar ut i den långa Evigheten.
Jag står vid tronen. Jesus har kommit i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar och satt sig på din härlighets tron. Alla folk samlas inför honom och jag är en i den stora skaran.
Och inför Jesu ord skiljs folken åt och samlas i skaror på varsin sida om tronen. Du är också där. Nu bär Jesus en krona och de två grupperna är slutligen på sin "rätta" plats beroende på sin inställning till Jesus.
Jesus har två helt olika budskap och hans majestätiska stämma klingar i himlarymden. Jag lyssnar andäktigt. Stämman är så varm och Jesu blick når mig.
"Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse." Glädjen jag känner vid orden är obeskrivlig. Jag står mitt i en jublande skara. En skara som nu fylls av obeskrivlig, himmelsk glädje.
Tack Jesus, Tack Jesus! Vi lyssnar till Konungens ord: "För jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig."
Nu ryms inte jublet mera ens i den nya förhärliga kroppen. Tack Jesus, Tack Jesus! Du friköpte mig. Du uppfyllde lagen i mitt ställe. Du förde mig hem! Och sången om en oändlig nåd, godhet och trofasthet ljuder evigt till Guds och Jesu ära.
Och så är jag åter på jorden men känner och erfar att inget kan skilja mig från Jesu kärlek. Förundrat lyssnar jag till klockringningen medan vi går ut ur kyrkan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar