Tro och otro

I en psalm (353) frågar psalmförfattaren. "Säg varför har synden så gruvligt dig skrämt, att du för hans ansikte gömmer dig jämt?"

Sedan kommer också svaret: "Han gav ju sitt blod för sin hjord, för sin brud, och nu vill han föra dig hem till din Gud."

Synden skrämmer oss människor för den vill binda. I samma psalm finner vi också denna vers: "Hur suckar du plågad, en trälarnas träl, och ser blott på skulden som tynger din själ? Din blick kan ju ändå få vila i tro på Lammet, vars blod skänker frälsning och ro."

Psalmförfattaren fortsätter: "Ja, tro blott på Jesus, Guds blödande lamm. Han frälsar från synder, befriar från skam. Som tiggare fram till hans boning du går, men där som ett barn vid hans sida du står."

Guds nåd fostrar och leder: "O väldiga nåd! Vilken salighet får ej den som i tro med sin Frälsare går! Hans synd är försonad, hans nöd är förbi, hos Jesus han känner sig lycklig och fri."

När tvivel och trötthet kommer får vi fly till ordet, till Jesus och gripa tag i löftena..