Försoningsbudskapet!

Jag har läst några olika "kyrkliga" påskhälsningar. Det som förvånar mig är att budskapet om försoningen har fattats i dem alla.

Aposteln skriver till korinterna: " Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit.

Och allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. 

Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord.

Vi är alltså sändebud för Kristus, och Gud vädjar genom oss. Vi ber på Kristi uppdrag: låt försona er med Gud! 

Han som inte visste av synd, honom gjorde Gud till synd i vårt ställe, för att vi i honom skulle bli rättfärdiga inför Gud."

Varför väljer man att lämna bort budskapet om Jesus offerdöd, hur han försonade världens syndaskuld? Varför vill man inte tala om den nya skapelsen?

I Efesierbrevet läser vi: "Också ni, som en gång var främmande och fientliga till sinnet genom era onda gärningar, också er har han nu försonat med sig genom att lida döden i sin jordiska kropp. 

Han vill föra fram er heliga, fläckfria och oantastliga inför honom, om ni verkligen står fasta och grundade i tron och inte låter er rubbas från hoppet i det evangelium som ni har hört och som har predikats för allt skapat under himlen och som jag, Paulus, har blivit satt att tjäna."

Budskapet om Guds försoning är tydligt redan på gamla testamentets tid. Jesaja skriver: " Trösta, trösta mitt folk! säger er Gud.Tala till Jerusalems hjärta och förkunna för det att dess vedermöda är slut, att dess skuld är försonad, och att det fått dubbelt igen av Herrens hand för alla sina synder."

Budskapet om Kristi försoningsverk är så gott. Det får inte hamna i skymundan..

"Faderns hjärta sonas och vårt samvete, när på korset Jesus offrad vi får se. Inför Fadern är han vår fullkomlighet, svarar inför honom för vår uselhet. Tack och lov min Jesus.." (ss 42)